Framtidsfokus.
Framtidsfokus har två aspekter:
Det gäller att producera bra och effektivt men ändå störa så lite som möjligt.
Men har man inte gjort det då, med alla miljöprogram och bestämmelser? Jo, vi är en bra bit på väg, men Framtidsfokus gäller att ge detta en än högre prioritering. Inte så att det ska fördyra driften, men en beslutsamhet att inom den ramen göra så mycket som man kan.
Inte minst ta hänsyn till de plusvärden som finns i konceptet.
Som synes gäller det :
Hushållning med växtnäring
Jordarnas mullhaltsutveckling och struktur
Markpackning
Bekämpningsmedel
Biologisk mångfald.
Tilläggas kan energihushållning, erosionsmotverkan mm.
Åtgärder, möjligheter och konsekvenser.
|
|
Beskrivning |
Fördel |
Kostnad |
Investering |
Sum ekonomi |
|
|
|
N |
|
|
|
|
|
|
|
|
Fältspecifikt behov |
Nollrutor N-redovisn. |
Sparar 10-15 N |
2-4 tim per gård |
0 |
Lönsamt |
|
|
|
Sensorstyrd gödsl |
|
10-20 N |
150 kr |
Köp tjänst el maskin |
Oftast lönsamt |
|
|
|
Kombisådd NP(K) |
|
10-20N +sk.ökn |
|
Maskin ev |
Oftast lönsamt |
|
|
|
Fånggrödor |
|
10-20N |
200 kr |
|
Totalbild kan vara lönsam även utan stöd |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
P |
|
|
|
|
|
|
|
|
Bygg ner högt P |
|
Minskat P-behov |
0 |
0 |
Lönsamt |
|
|
|
Kombisådd NP(K) |
|
Minsk. P Sk.ökn |
|
|
|
|
|
|
Köp stallgödsel |
Kombin. granne |
|
|
|
|
|
|
|
Förebygg erosion |
|
|
|
|
|
|
|
Mullhalt |
Vid lägre mullhalter finns positiva skördeeffekter. |
||||||
|
Växtföljd |
En genomgång kan visa på förbättringsmöjligheter, ofta lönsamma. Fånggrödor positiva |
||||||
|
Skörderest etc |
Detta samspelar med energi. Gårdsegna möjligheter |
||||||
|
Bearbetning |
En avvägning. Senareläggning, helst vårplöjning effektiv. Ev grundare, ev plogfritt. Jordartsberoende. |
||||||
|
Stallgödsel etc |
Tillförsel av organiskt material positiv. |
||||||
|
|
|
||||||
Packning |
Särskilt alvpackning ger långsiktiga skador. |
||||||
|
Anpassning maskiner |
Anpassad hjulutrustning. Restriktivitet tunga maskiner. Ramper med utpumpning för flytgödsel etc. Ringtrycksjustering |
||||||
|
Mängd och tidpunkt körning |
Uppmärksamhet |
||||||
|
|
|
||||||
|
Kem. bekämpn. |
|
||||||
|
Förebygg |
Växtföljd, odlingsteknik Val av resistenta sorter, ev sortblandningar etc |
||||||
|
Dosering |
Se kritiskt på rekommendationer Kolla försöksresultat. Använd bästa styrteknik |
||||||
|
Spruta |
Effektiv spruta som håller nere dosen Bandsprutning på aktuella grödor |
||||||
|
Preparat |
Se kritiskt på långlivade preparat, även om de är godkända. |
||||||
|
|
|
||||||
|
Biologisk mångfald |
|
||||||
|
På åker |
T ex lärkrutor. Utnyttja biologisk kunskap för att gå vidare. Kanske stora fält kan varieras i stråk utan större nackdel. |
||||||
|
Nära åker |
Utnyttja svåra hörn etc för viltskydd, växter som gynnar pollinering etc |
||||||
|
|
|
||||||
Kommentarer.
N.
Siffrorna i de olika raderna ovan kan inte adderas.
Om man sparar 15 kg N sparas i dag ca 200 kr. Det betalar en del omsorg. På djurgårdar kan värdet kanske bli det dubbla.
Om vi skulle spara 15 kg N på 2,5 milj ha blir det totalt nästan 40 000 ton N. Även med dagens effektiva teknik betyder det minskade växthusgasutsläpp med 280 000 ton koldioxidekvivalenter (i form av kvävedioxid).
Det betyder lika mycket som hela den svenska vindkraften i dag (jämfört energi från olja).
Utlakningen kan beräknas minska med ca 5000 ton N. Dagens utlakning beräknas till ca 35000 ton N.
Men det kan noteras att med bibehållen ekonomi har vi gjort lika stora klimatinsatser som hela vindkraften.
Det kan också uttryckas så att de 15 N vi sparat motsvarar utsläppen från ca 40 l diesel.
Det som nämns här ovan är naturligtvis en första skiss att arbeta vidare på.