The
International Fertiliser Society.
secretary@fertiliser-society.org www.fertiliser-society.org
(Nedan nämnda publikationer kan beställas där)
Conference Dec 2008
Nutrient Recycling: Conserving and integrating Resources for Best Practice in Agriculture and the Environment.
En summering:
Man kan säga att konferensen gav ett starkt stöd åt
kretsloppsutveckling i olika former. Som Johnny Johnston sade i inledningen:
We must
change – or suffer lack.
Johnny
Johnston, Rothamsted.
Resource
or waste: the reality of nutrient recycling to land. IFS
Proc. 630.
En bred revy från 1800-talet och framåt. Som helhet en uppfordran att bättre utveckla kretsloppsmöjligheter. Bättre utnyttjande av fosfor ses som den största drivkraften. Dock måste utvecklingen styras av försök och forskning.
25000 ton P per år från mänskliga utsläpp går till omgivande vatten (huvudön Storbrittannien). Ca 12000 kommer från jordbruksmark och åbankar, och det motsvarar drygt 0,8 kg P/ha (åker + beten). Det ska jämföras med Sveriges 0,4.
Jordbrukarna i UK utnyttjar dåligt stallgödseln. Tabeller för växtnäringsverkan finns men ofta räknar man inte med den.
Utöver sitt fosforinnehåll ger stallgödsel en minskad P-bindning i marken genom sin mullhaltshöjande verkan. Stallgödsel ökar proportionen lättillgänglig P.
För slamprodukter sägs följande: Det finns motsägande försöksresultat om fosfors tillgänglighet i slamprodukter och mer forskning behövs. Dock poängteras att den omedelbara tillgängligheten är av intresse enbart om jorden har omedelbart fosforbehov. På sikt vandrar fosforn mellan olika fraktioner i marken.
Metaller och andra oönskade ämnen i kretsloppsprodukter måste hållas under kontroll. Det finns riktlinjer.
För framtiden:
Principen C2C, from Cradle to Cradle, Vagga till Vagga. De råmaterial som används till en produkt ska åter nyttiggöras.
Förbättring av riktvärden och riktlinjer. Det finns stor förvirring om vad som kan tillåtas i fråga om halter av t ex metaller och andra ämnen.
M P
Bernal, Murcia, Spanien.
Compost, production and use. IFS Proc. 631.
Kriterier för omsättningsgrad och stabilitet betonades. Syftning: trädgårdsmarknaden.
J P Morgan m fl, Devon.
Anaerobic
digestion of farm manure and other products for energy recovery and nutrient
recycling. IFS
Proc. 632.
En genomgång av alla aspekter från brittisk horisont och med data om substrat och utbyten. Ett nytt bioenergiprogram främjar utvecklingen. Men ännu finns bara få anläggningar i UK.
Det är svårt att få ekonomi i små anläggningar.
Majs är ett bättre substrat än gödsel. Ur strikt biogassynpunkt är det mera ekonomiskt att ge majsen till biogasreaktorn än till djuren. ”Gödselanläggningar” har konverterat till biomassa.
Den mest fördelaktiga kombinationen är när man kan ta emot avfall mot betalning.
Lagringstankar för slam ska täckas ur ammoniaksynpunkt.
Biogasslam är effektivare näringsmässigt än gödseln det utgår ifrån, men man måste vara mera noga med spridningstidpunkter och snabb myllning.
Wim
Corré, Wageningen.
Sustainability
of bioenergy production.
Resultatet beror i hög grad på hur biprodukter kan användas.
Framställningen bygger på gamla data för kvävetillverkning.
Markens kol ej med i beräkningarna.
W Brandenburg,
Wageningen.
Marine
algal biomass for energy generation and possible P recovery. IFS Proc 634.
En visionär tanke om algfarmer i havet. Algerna ger biomassa, energi och specialprodukter. Kanske också fosforgödselmedel.
Ett skrivbordsprojekt: en 500 km2 stor algfarm i Nordsjön skulle kunna ge 10% av Hollands nuvarande energibehov , vara positiv för fiske och havsmiljö och också producera flera specialprodukter.
Tim Evans, Surrey, UK
Nutrient
and carbon recovery from households and food biowaste. IFS Proc. 635.
En genomgång som gäller matavfall, i hushåll och industrier.
Ett par inledande synpunkter från E:
Det finns spår i avfallet av alla kemiska ämnen som finns i samhället, det är oundvikligt. Men det är två förhållanden som man bör ha i minnet:
Beträffande avloppsslam: ” Kontroll vid källan har gjort att slammet nu håller 70-120 mg Cd/kg P, dvs jämförbart med mineralgödsel enligt europeisk norm. Det ska också noteras att Cd i slam varit inne i samhällets flöden, det är inget nytt tillskott”.
Vi kan lägga märke till skillnaden i uppfattning gentemot Sverige.
E gör en genomgång av de möjligheter som finns från engelsk horisont, särskilt med hänsyn till klimatgaser (GHG står för 1 kg CO2ekv) och näringscirkulation.
Hemkompostering av matavfall.
Ska skötas väl. En maskrik kompost kan ge stor avgång N2O. Maskar producerar N2O!
Hälften av kvävet går bort som huvudsakligen ammoniak. P stannar kvar.
Deponering på välskötta anläggningar med gastillvaratagande.
Stor metanavgång (oundvikligt läckage).
Totalt 832 kg GHG/ton avfall. Inget näringstillvaratagande.
Förbränning.
13 GHG per ton. Askan deponeras i dag.
Centraliserad kompostering.
14 GHG/ton. Ersättande av mineralgödsel och humuseffekt inräknad. Hälften av kvävet förloras som ammoniak och N2O, P och K mm kan recirkuleras.
Central uppsamling och biogasproduktion. Slammet används som
gödselmedel. El produceras.
Minus ca 200 GHG per ton (minskar GHG genom att energi produceras). Både N, P och K mm recirkuleras.
Avfallskvarn och biogasproduktion. (Exempel Surahammar)
Minus ca
200 GHG. Full recirkulation.
Den svenska Revaq-certifieringen av slamprocessen lyftes fram.
M R
Bailey m fl, National Industrial Symbiosis Programme, Yorkshire.
Industrial
Symbiosis: Nationally coordinated by-products use and nutrient recycling. IFS Proc 636.
Ett regionalt program i England, med uppgift att kombinera ihop industrier och verksamheter med målet att avfallsprodukter ska användas, recirkulering av näring befordras mm.
En inspirererande föredragning.
Åsa Sjöström, Defra, UK (Defra är motsvarigheten till
vårt Jordbruksverk + Fiskeri mm)
Policies
to encourage integrated nutrient management and recycling.
En bra genomgång av myndigheternas arbete i UK.
”Vi vill ju främja kretslopp men inte allting i kretsloppsprodukter är nyttigt för marken”.
”Det gäller att få rätt balans mellan risk och nytta”.
Ett exempel på regler för kadmium:
Högsta tillåtna halt i marken efter tillförsel av slam: 3 g/kg.
Högsta tillförsel: 150 g Cd under en tioårsperiod.
Björn Vinnerås m fl, SLU, Uppsala
Non
metallic contaminants in domestic waste, wastewater and manure – a constraint
to agricultural use? IFS
Proc. 640
Det gäller alltså bakterier, virus osv, vidare mediciner och hormoner etc, samt hushållskemikalier av olika slag.
Är det problem? De kan i alla fall inte avfärdas, även om de inte syns akuta i vår del av världen.
Det krävs en hel del för att sanitisera. I många slam- och kompostprocesser kan inte det garanteras. Men å andra sidan sprider vi stallgödsel utan tänka på de här frågorna särskilt mycket, och inte är den fri från sådan kontamination.
Men i samhället behövs utveckling. Några exempel:
Flödesseparering. Det är helt fel att toalettavfall blandas med annat avloppsvatten. Om vi spred urinen separat skulle vi recirkulera den mesta näringen med mycket liten risk. Men viss behöver vi veta mer om mediciner etc.
En produkt som framtagits av ett team med bl a Vinnerås: the PeePoo bag. En påse som fungerar som engångstoalett. Knytes ihop och kan användas som gödselmedel. Påsen är nedbrytbar. Ureatillsats hygieniserar. Det här är en grej som kunde förändra världen.
Det kan noteras att urea är en bra hygieniserare.