Kväveoptima

Prisernas betydelse

Om försöken inte har alltför stora kvävesteg får man en skattning genom att direkt räkna fram vilket kvävesteg som är mest ekonomiskt i det enskilda fallet. Om det är flera år kan man ta stegvis medelskörd och räkna på den. Svagheten är att det blir låg precision. Är det 30 kg N i stegen kan vi inte göra det precisare. Det blir lite slumpmässigt. Om t ex kvävepriset stiger: först händer ingenting med optimum, sedan ingenting, sedan kan det ta ett hopp.

Ett annat, och som man tror, mer precist sätt är att använda ett regressionssamband. Det ger direkt reaktion på prisändringar som är hur små som helst. Det är bara det att exaktheten är mest skenbar. Mycket beror på vilken funktion man väljer. Sedan är det ju så att det för gödslingsrekommendationen intressanta området är där skördekurvan börjar böja av, säg mellan 70 och 150 kg N. Men funktionssambandet styrs i hög grad av skördeutvecklingen vid både låga och överhöga givor. Därför har också denna metod sina svagheter.

I nedanstående tabeller redovisas den ekonomiskt mest optimala givan vid olika priskvoter (Kr/kg kväve dividerat med kr/kg spannmål). Priskvoten säger alltså hur många kg spannmål som behövs för att betala för ett kg kväve.

De årsvisa siffrorna gäller den av kvävebehandlingarna som gett bäst ekonomi. I de nordiska försöken är stegen 30 kg N, i de svenska höstveteförsöken 40, efter ett inledande steg på 80.

Medel betyder ekonomi räknat på medelskörden av de olika åren.

Opt enl funktion är enligt en tredjegradsfunktion baserad på medelskördarna.

Opt enl balansprincipen: en redogörelse för tankegången finns under varje tabell

Ås, Norge

Priskvot	15	10	5
1984	90	90	150
1985	90	90	90
1986	30	30	30
Medel	90	90	90
Skörd v medelopt	4500	4500	4500
Opt enl funktion	77	98	113
Opt enl balansprincipen	90	90	90

Grund för balansprincipen: skördepotentialen är kring 6 ton, men är årsmånskänslig. Jordleveransen är ganska låg. Bra år borde det vara 120 N, men på grund av osäkerheten drar vi ner till 90, eller 70 om kompletteringsprincip tillämpas.

Ösaker

	15	10	5
1984	90	120	120
1985	120	120	120
1986	90	120	120
Medel	90	120	120
Skörd v medelopt	4000	4500	4500
Opt enl funktion	101	126	155
Opt enl balansprincipen	110	110	110

Skördepotentialen är drygt 5 ton, men stor känslighet för årsmån. Mycket låg jordleverans. Utgångspunkt 100 N, justering för jordleverans + 10, Ett bättre alternativ är 80 N med komplettering/precision.

Jyndevad, Danmark

	15	10	5
1984	120	120	140
1985	120	140	140
Medel	100	140	140
Skörd v medelopt	6300	6700	6700
Opt enl funktion	117	130	142
Opt enl balansprincipen	130	130	130

Skördenivån är 6-7 ton. Bevattningen gör odlingen ganska säker. Jordleveransen är låg.

Det skulle peka på 120-140 kg N.

Askov, Danmark

	15	10	5
1984	90	120	150
1985	90	120	180
1986	90	90	120
Medel	90	120	120
Skörd v medelopt	4200	4600	4600
Opt enl funktion	81	108	156
Opt enl balansprincipen	100	100	100

Skördenivå drygt 5 ton. Låg jordleverans. Skulle betyda 100 N.

Jokioinen

	15	10	5
1984	30	30	120
1985	60	120	120
1986	30	30	30
Medel	30	30	120
Skörd v medelopt	3400	3400	4200
Opt enl funktion	37	62	92
Opt enl balansprincipen	60	60	60

Skördenivå drygt 4 ton. Hög markleverans. Skulle betyda 80 minus 20, dvs 60 N. Kompletteringsprincip ej särskilt aktuell.

Peipohja

	15	10	5
1984	0	0	0
1985	30	30	30
1986	60	60	60
Medel	30	30	60
Skörd v medelopt	3500	3500	3700
Opt enl funktion	0	20	84
Opt enl balansprincipen	50	50	50

Skördenivå 3,5-5 ton. Hög markleverans. Skulle betyda 80 minus 30, dvs 50 N. Kompletteringsprincip ej särskilt aktuell.

Everöd

	15	10	5
1984	0	0	90
1985	60	60	150
1986	30	60	60
Medel	30	60	60
Skörd v medelopt	3000	3600	3600
Opt enl funktion	24	57	92
Opt enl balansprincipen	50	50	50

Skördenivå 4-5 ton. Mycket hög markleverans. Skulle betyda 90N minus 40, dvs 50N. Kompletteringsprincip ej särskilt aktuell.

Pinan

	15	10	5
1984	120	120	150
1985	90	90	150
1986	90	90	90
Medel	90	90	150
Skörd v medelopt	5000	5000	5500
Opt enl funktion	92	108	128
Opt enl balansprincipen	110	110	110

Skördenivå 4,5-6 ton. Låg markleverans. Skulle betyda 100-120 N plus 10, dvs 110. Eller hellre 90 med kompletteringsprincip.

Herrestad

	15	10	5
2003	120	120	200
2004	120	120	120
2005	120	120	160
Medel	120	120	120
Skörd v medelopt	8980	8980	8980
Opt enl funktion	124	145	169
Opt enl balansprincipen	130	130	130

Skördenivå drygt 9 ton. Motiverar 180N. Hög markleverans: -50 ger 130.

Ormastorp

	15	10	5
2007	160	120	200
2008	80	80	200
2009	120	120	160
Medel	80	120	200
Skörd v medelopt	5617	6203	6890
Opt enl funktion	100	123	>200
Opt enl balansprincipen	140	140	140

Varierande skördenivå 5,6-8,5 ton. Låg markleverans. 140 N ett rimligt medelbehov. En plats där kompletteringsprincip och sensor har en stor uppgift

Skrävlinge

	15	10	5
2003	120	200	200
2004	80	160	200
2005	80	160	160
Medel	80	160	200
Skörd v medelopt	5748	6743	7116
Opt enl funktion	92	121	>200
Opt enl balansprincipen	140	140	140

Skördenivå 5-8 ton, mycket varierande mellan år. Markleverans medel.7 ton skulle kräva 140 N och får bli balansprincipens siffra. Bättre vore dock 80 N som grund och komplettering efter sensor.

Uppåkra.

	15	10	5
2007	120	160	160
2009	120	160	160
Medel	120	160	160
Skörd v medelopt	9890	10405	10405
Opt enl funktion	134	148	161
Opt enl balansprincipen	150	150	150

Skördenivå 10 ton. Hög markleverans. 200 N minus 50 betyder 150 N.

Linelund

Korn. Kvävesteg 25 N.

	15	10	5
2005	75	100	100
2007	100	125	125
2008	100	100	100
Medel	100	100	100
Skörd v medelopt	7360	7360	7360
Opt enl funktion	82	97	113
Opt enl balansprincipen	100	100	100

Skördenivå 6-8 ton. Medelhög markleverans. 7 ton betyder 140, minus 40 i markleverans ger 100.

70 N + komplettering är mera optimalt.

Åstorp

	15	10	5
2005	200	200	200
2006	120	160	160
Medel	160	160	200
Skörd v medelopt	8620	8620	9000
Opt enl funktion	160	178	196
Opt enl balansprincipen	170	170	170

Skördenivå 8- 9 ton. Markleverans medel. 170 N. Dock hellre 120 med komplettering.

Badene

	15	10	5
2007	160	160	160
2008	200	200	200
Medel	160	160	200
Skörd v medelopt	7850	7850	8250
Opt enl funktion	134	158	185
Opt enl balansprincipen	160	160	160

Skördenivå 7-drygt 9 ton skulle ge 160 N. Medel markleverans. 150 N plus komplettering vore mer optimalt.

Skofteby

	15	10	5
2004	120	160	200
2005	120	160	160
Medel	120	160	160
Skörd v medelopt	9220	9645	9645
Opt enl funktion	124	164	>200
Opt enl balansprincipen	150	150	150

Skördenivå 9-10 ton ger utgångspunkten 200 N. Mycket hög markleverans justerar med 50 till 150N.

Skofteby Mjäla

	15	10	5
2007	80	120	120
2008	160	160	200
Medel	120	120	160
Skörd v medelopt	8860	8860	9210
Opt enl funktion	123	132	141
Opt enl balansprincipen	160	160	160

Skördenivå 8-10 ton ger 180. Markleverans medelhög ger bedömningen 160. 100 med komplettering är en bättre metod.

Hästhalla

	15	10	5
2001	120	120	160
2004	160	160	160
Medel	120	160	160
Skörd v medelopt	8150	8660	8660
Opt enl funktion	152	169	185
Opt enl balansprincipen	170	170	170

Skördenivå 8-10 ton kräver 180 N. Medelhög markleverans ger 170. Med fördel 120 m komplettring

Brunnby

	15	10	5
2001	120	120	240
2004	200	240	240
2006	200	200	200
2008	200	200	200
Medel	120	200	240
Skörd v medelopt	6693	7813	8190
Opt enl funktion	148	193	253
Opt enl balansprincipen	160	160	160

Skördenivå 5,5-9,5 ton. 8 skulle ge 160 N. Medel markleverans.

Kommentar.

Det här är en massa detaljer, men de kan belysa det som sammanfattas nedan. Vi ser på den sista tabellen, för Brunnby. Där finns 4 år, vilket ses i grundmaterialet i Ndoc, och där ser man också att det varierar en del mellan år. Särskilt år 2001 avviker med låg skörd. Men vi kan ju inte göra bättre än att samla all information som finns.

Den framräknade funktionen gäller specifikt höstvete på Brunnby. Normalt har inte jordbrukaren en sådan specifik information.

Vid 193 kg N får man 10 kg vete för gödsling med ett kg kväve och vid 253 får man 5. I medeltal fö detta intervall på 60 kg N får man ca 7,5 kg vete per kg kväve. Med 2 kr/kg vete och 10 kr/kg N är gödslingsvinsten i snitt 5 kr per varje kg kväve man lägger, totalt 300 kr.

Med balansprincipens 160 har man ju missat dem och mer till.

Vi skaffar oss en helhetsbild i nedanstående tabell.

Där jämförs ekonomin:

”netto för balansprincipens giva” minus ”ekonomin för funktionens optimum”, bal-funk. Är detta negativt går balansprincipen med förlust.

Men det ska observeras att för en praktisk situation har man ingen funktion för sin egen gård utan bara en allmän funktion för i bästa fall ett lokalt jordbruksområde.

Vidare jämföres funktionens optimum, som ju är medel för åren, med optimal anpassning varje år, vilket kallas Prec för precision. Prec-funk(5) betyder alltså möjlig maxvinst för precisionsgödsling vid priskvot 5.

	Giva enl balansprinc.	Opt(10)	Opt(5) kg N	Bal-funk(10) kr/ha och år	Bal-funk(5) kr/ha och år	Prec-funk(5) kr/ha och år
Ås	90	98	113	54	77	210
Ösaker	110	126	155	2	-13	361
Jyndevad	130	130	142	0	-117	43
Askov	100	108	156	-9	-191	533
Jokioinen	60	62	92	70	0	533
Peipohja	50	20	84	-22	98	433
Everöd	50	57	92	-65	127	932
Pinan	110	108	128	0	-70	386
Herrestad	130	145	169	144	227	405
Ormastorp	140	123	>200	-8	-398	240
Skrävlinge	140	121	>200	51	-653	27
Uppåkra	150	145	161	12	-140	19
Linelund	100	97	133	169	51	171
Åstorp	170	178	196	5	-233	175
Badene	160	158	185	15	-255	185
Skofteb ML	150	164	>200	-6	-345	0
Skofteby Mj	160	132	141	40	144	684
Hästhalla	170	169	185	-5	-10	212
Brunnby	160	193	253	-223	-620	158
Medel	123	123	157	12	-122	300

Balansprincipen har ekonomiskt hållit fullt ut vid priskvot 10, däremot blev det en liten förlust vid priskvot 5. Det är olika för olika platser och är inte generellt.

Priskvoten i dag (maj 2011) är ca 5-6. (Det ska observeras att noteringspriset för spannmål bör minskas med ca 0,30 kr/kg för skördeberoende kostnader när man beräknar priskvot.)

Precisionsgödsling har en potential att förbättra inkomsten med i snitt 300 kr/ha, men det är klart att i praktiken kan denna inte utnyttjas fullt ut.

Min slutsats blir följande.

Det är bättre att använda balansprincipen än beräknade funktionssamband. Även vid höga produktpriser missar man obetydligt även när man jämför med försöksfacit på gården. I praktiken hävdar den sig ännu bättre och torde inte ge någon missad produktionsmöjlighet i snitt.

Med precisionsgödsling kan man säkerställa utnyttjandet av produktionspotentialen på enskilda fält.

En miljöaspekt till slut:

Medelgödsling ovan för balansprincipen är 123 kg N, för funktioner vid priskvot 5 är den 157. Vi har ökat gödslingen med 34 kg N och fått ut ca 60 kg spannmål som innehåller ca 1,2 kgN. Jordbruket kan inte i längden arbeta på det viset.