Kväveoptima

 

Prisernas betydelse

 

Om försöken inte har alltför stora kvävesteg får man en skattning genom att direkt räkna fram vilket kvävesteg som är mest ekonomiskt i det enskilda fallet. Om det är flera år kan man ta stegvis medelskörd och räkna på den. Svagheten är att det blir låg precision. Är det 30 kg N i stegen kan vi inte göra det precisare. Det blir lite slumpmässigt. Om t ex kvävepriset stiger: först händer ingenting med optimum, sedan ingenting, sedan kan det ta ett hopp.

 

Ett annat, och som man tror, mer precist sätt är att använda ett regressionssamband. Det ger direkt reaktion på prisändringar som är hur små som helst. Det är bara det att exaktheten är mest skenbar. Mycket beror på vilken funktion man väljer. Sedan är det ju så att det för gödslingsrekommendationen intressanta området är där skördekurvan börjar böja av, säg mellan 70 och 150 kg N. Men funktionssambandet styrs i hög grad av skördeutvecklingen vid både låga och överhöga givor. Därför har också denna metod sina svagheter.

I nedanstående tabeller redovisas den ekonomiskt mest optimala givan vid olika priskvoter (Kr/kg kväve dividerat med kr/kg spannmål). Priskvoten säger alltså hur många kg spannmål som behövs för att betala för ett kg kväve. 

De årsvisa siffrorna gäller den av kvävebehandlingarna som gett bäst ekonomi. I de nordiska försöken är stegen 30 kg N, i de svenska höstveteförsöken 40, efter ett inledande steg på 80.

Medel betyder ekonomi räknat på medelskörden av de olika åren.

Opt enl funktion är enligt en tredjegradsfunktion baserad på medelskördarna.

Opt enl balansprincipen: en redogörelse för tankegången finns under varje tabell

 

 

Ås, Norge

Priskvot

15

10

5

1984

90

90

150

1985

90

90

90

1986

30

30

30

Medel

90

90

90

Skörd v medelopt

4500

4500

4500

Opt enl funktion

77

98

113

Opt enl balansprincipen

90

90

90

 

 

Grund för balansprincipen: skördepotentialen är kring 6 ton, men är årsmånskänslig. Jordleveransen är ganska låg. Bra år borde det vara 120 N, men på grund av osäkerheten drar vi ner till 90, eller 70 om kompletteringsprincip tillämpas.

 

 

Ösaker

 

15

10

5

1984

90

120

120

1985

120

120

120

1986

90

120

120

Medel

90

120

120

Skörd v medelopt

4000

4500

4500

Opt enl funktion

101

126

155

Opt enl balansprincipen

110

110

110

 

Skördepotentialen är drygt 5 ton, men stor  känslighet för årsmån. Mycket låg jordleverans. Utgångspunkt 100 N, justering för jordleverans + 10, Ett bättre alternativ är 80 N med komplettering/precision.

 

 

 

Jyndevad, Danmark

 

 

15

10

5

1984

120

120

140

1985

120

140

140

Medel

100

140

140

Skörd v medelopt

6300

6700

6700

Opt enl funktion

117

130

142

Opt enl balansprincipen

130

130

130

 

Skördenivån är 6-7 ton. Bevattningen gör odlingen ganska säker. Jordleveransen är låg.

Det skulle peka på 120-140 kg N.

 

Askov, Danmark

 

 

15

10

5

1984

90

120

150

1985

90

120

180

1986

90

90

120

Medel

90

120

120

Skörd v medelopt

4200

4600

4600

  Opt enl funktion

81

108

156

Opt enl balansprincipen

100

100

100

 

Skördenivå drygt 5 ton. Låg jordleverans. Skulle betyda 100 N.

 

 

Jokioinen

 

 

15

10

5

1984

30

30

120

1985

60

120

120

1986

30

30

30

Medel

30

30

120

Skörd v medelopt

3400

3400

4200

Opt enl funktion

37

62

92

Opt enl balansprincipen

60

60

60

 

Skördenivå drygt 4 ton. Hög markleverans. Skulle betyda 80 minus 20, dvs 60 N. Kompletteringsprincip ej särskilt aktuell.

 

 

Peipohja

 

 

15

10

5

1984

0

0

0

1985

30

30

30

1986

60

60

60

Medel

30

30

60

Skörd v medelopt

3500

3500

3700

Opt enl funktion

0

20

84

Opt enl balansprincipen

50

50

50

 

Skördenivå 3,5-5 ton. Hög markleverans. Skulle betyda 80 minus 30, dvs 50 N. Kompletteringsprincip ej särskilt aktuell.

 

Everöd

 

 

15

10

5

1984

0

0

90

1985

60

60

150

1986

30

60

60

Medel

30

60

60

Skörd v medelopt

3000

3600

3600

Opt enl funktion

24

57

92

Opt enl balansprincipen

50

50

50

 

Skördenivå 4-5 ton. Mycket hög markleverans. Skulle betyda 90N minus 40, dvs 50N. Kompletteringsprincip ej särskilt aktuell.

 

 

 

Pinan

 

 

15

10

5

1984

120

120

150

1985

90

90

150

1986

90

90

90

Medel

90

90

150

Skörd v medelopt

5000

5000

5500

Opt enl funktion

92

108

128

Opt enl balansprincipen

110

110

110

 

Skördenivå 4,5-6 ton. Låg markleverans. Skulle betyda 100-120 N plus 10, dvs 110. Eller hellre 90 med kompletteringsprincip.

 

 

Herrestad

 

 

15

10

5

2003

120

120

200

2004

120

120

120

2005

120

120

160

Medel

120

120

120

Skörd v medelopt

8980

8980

8980

Opt enl funktion

124

145

169

Opt enl balansprincipen

130

130

130

 

Skördenivå drygt 9 ton. Motiverar 180N. Hög markleverans: -50 ger 130.

 

Ormastorp

 

 

 

15

10

5

2007

160

120

200

2008

80

80

200

2009

120

120

160

Medel

80

120

200

Skörd v medelopt

5617

6203

6890

Opt enl funktion

100

123

>200

Opt enl balansprincipen

140

140

140

 

 

Varierande skördenivå 5,6-8,5 ton. Låg markleverans. 140 N ett rimligt medelbehov. En plats där kompletteringsprincip och sensor har en stor uppgift

 

Skrävlinge

 

 

 

15

10

5

2003

120

200

200

2004

80

160

200

2005

80

160

160

Medel

80

160

200

Skörd v medelopt

5748

6743

7116

Opt enl funktion

92

121

>200

Opt enl balansprincipen

140

140

140

 

Skördenivå 5-8 ton, mycket varierande mellan år. Markleverans medel.7 ton skulle kräva 140 N och får bli balansprincipens siffra. Bättre vore dock 80 N som grund och komplettering efter sensor.

 

Uppåkra.

 

 

15

10

5

2007

120

160

160

2009

120

160

160

 

 

 

 

Medel

120

160

160

Skörd v medelopt

9890

10405

10405

Opt enl funktion

134

148

161

Opt enl balansprincipen

150

150

150

 

Skördenivå 10 ton. Hög markleverans. 200 N minus 50 betyder 150 N.

 

Linelund

Korn. Kvävesteg 25 N.

 

 

15

10

5

2005

75

100

100

2007

100

125

125

2008

100

100

100

Medel

100

100

100

Skörd v medelopt

7360

7360

7360

Opt enl funktion

82

97

113

Opt enl balansprincipen

100

100

100

 

Skördenivå 6-8 ton. Medelhög markleverans. 7 ton betyder 140, minus 40 i markleverans ger 100.

70 N + komplettering är mera optimalt.

 

Åstorp

 

 

 

15

10

5

2005

200

200

200

2006

120

160

160

 

 

 

 

Medel

160

160

200

Skörd v medelopt

8620

8620

9000

Opt enl funktion

160

178

196

Opt enl balansprincipen

170

170

170

 

Skördenivå 8- 9 ton. Markleverans medel. 170 N. Dock hellre 120 med komplettering.

 

Badene

 

 

15

10

5

2007

160

160

160

2008

200

200

200

 

 

 

 

Medel

160

160

200

Skörd v medelopt

7850

7850

8250

Opt enl funktion

134

158

185

Opt enl balansprincipen

160

160

160

 

Skördenivå 7-drygt 9 ton skulle ge 160 N. Medel markleverans. 150 N plus komplettering vore mer optimalt.

 

Skofteby

 

 

 

15

10

5

2004

120

160

200

2005

120

160

160

 

 

 

 

Medel

120

160

160

Skörd v medelopt

9220

9645

9645

Opt enl funktion

124

164

>200

Opt enl balansprincipen

150

150

150

 

Skördenivå 9-10 ton ger utgångspunkten 200 N. Mycket hög markleverans justerar med 50 till 150N.

 

 

Skofteby Mjäla

 

 

15

10

5

2007

80

120

120

2008

160

160

200

 

 

 

 

Medel

120

120

160

Skörd v medelopt

8860

8860

9210

Opt enl funktion

123

132

141

Opt enl balansprincipen

160

160

160

 

Skördenivå 8-10 ton ger 180. Markleverans medelhög ger bedömningen 160. 100 med komplettering är en bättre metod.

 

 

Hästhalla

 

15

10

5

2001

120

120

160

2004

160

160

160

 

 

 

 

Medel

120

160

160

Skörd v medelopt

8150

8660

8660

Opt enl funktion

152

169

185

Opt enl balansprincipen

170

170

170

Skördenivå 8-10 ton kräver 180 N. Medelhög markleverans ger 170. Med fördel 120 m komplettring

 

Brunnby

 

15

10

5

2001

120

120

240

2004

200

240

240

2006

200

200

200

2008

200

200

200

Medel

120

200

240

Skörd v medelopt

6693

7813

8190

Opt enl funktion

148

193

253

Opt enl balansprincipen

160

160

160

 

Skördenivå 5,5-9,5 ton. 8 skulle ge 160 N.  Medel markleverans.

 

 

Kommentar.

Det här är en massa detaljer, men de kan belysa det som sammanfattas nedan. Vi ser på den sista tabellen, för Brunnby. Där finns 4 år, vilket ses i grundmaterialet i Ndoc, och där ser man också att det varierar en del mellan år. Särskilt år 2001 avviker med låg skörd. Men vi kan ju inte göra bättre än att samla all information som finns.

Den framräknade funktionen gäller specifikt höstvete på Brunnby. Normalt har inte jordbrukaren en sådan specifik information.

Vid 193 kg N får man 10 kg vete för gödsling med ett kg kväve och vid 253 får man 5. I medeltal fö detta intervall på 60 kg N får man ca 7,5 kg vete per kg kväve. Med 2 kr/kg vete och 10 kr/kg N är gödslingsvinsten i snitt 5 kr per varje kg kväve man lägger, totalt 300 kr.

Med balansprincipens 160 har man ju missat dem och mer till.

 

Vi skaffar oss en helhetsbild i nedanstående tabell.

Där jämförs ekonomin:

”netto för balansprincipens giva” minus ”ekonomin för funktionens optimum”, bal-funk. Är detta negativt går balansprincipen med förlust.

Men det ska observeras att för en praktisk situation har man ingen funktion för sin egen gård utan bara en allmän funktion för i bästa fall ett lokalt jordbruksområde.

Vidare jämföres funktionens optimum, som ju är medel för åren,  med optimal anpassning varje år, vilket kallas Prec för precision. Prec-funk(5) betyder alltså möjlig maxvinst för precisionsgödsling vid priskvot 5.

 

 

Giva enl

balansprinc.

Opt(10)

Opt(5)

kg N

Bal-funk(10)

kr/ha och år

Bal-funk(5)

kr/ha och år

Prec-funk(5)

kr/ha och år

Ås

90

98

113

54

77

210

Ösaker

110

126

155

2

-13

361

Jyndevad

130

130

142

0

-117

43

Askov

100

108

156

-9

-191

533

Jokioinen

60

62

92

70

0

533

Peipohja

50

20

84

-22

98

433

Everöd

50

57

92

-65

127

932

Pinan

110

108

128

0

-70

386

Herrestad

130

145

169

144

227

405

Ormastorp

140

123

>200

-8

-398

240

Skrävlinge

140

121

>200

51

-653

27

Uppåkra

150

145

161

12

-140

19

Linelund

100

97

133

169

51

171

Åstorp

170

178

196

5

-233

175

Badene

160

158

185

15

-255

185

Skofteb ML

150

164

>200

-6

-345

0

Skofteby Mj

160

132

141

40

144

684

Hästhalla

170

169

185

-5

-10

212

Brunnby

160

193

253

-223

-620

158

Medel

123

123

157

12

-122

300

 

Balansprincipen har ekonomiskt hållit fullt ut vid priskvot 10, däremot  blev det en liten förlust vid priskvot 5. Det är olika för olika platser och är inte generellt.

Priskvoten i dag (maj 2011) är ca 5-6. (Det ska observeras att noteringspriset för spannmål bör minskas med ca 0,30 kr/kg för skördeberoende kostnader när man beräknar priskvot.)

Precisionsgödsling har en potential att förbättra inkomsten med i snitt 300 kr/ha, men det är klart att i praktiken kan denna inte utnyttjas fullt ut.

 

Min slutsats blir följande.

Det är bättre att använda balansprincipen än beräknade funktionssamband. Även vid höga produktpriser missar man obetydligt även när man jämför med försöksfacit på gården. I praktiken hävdar den sig ännu bättre och torde inte ge någon missad produktionsmöjlighet i snitt.

Med precisionsgödsling kan man säkerställa utnyttjandet av produktionspotentialen på enskilda fält.

 

En miljöaspekt till slut:

Medelgödsling ovan för balansprincipen är 123 kg N, för funktioner vid priskvot 5 är den 157. Vi har ökat gödslingen med 34 kg N och fått ut ca 60 kg spannmål som innehåller ca 1,2 kgN. Jordbruket kan inte i längden arbeta på det viset.