Försöksdata från Samnordiskt projekt om kvävemineralisering under växtperioden.

Börje Lindén, Ingvar Lyngstad, Jouko Sippola, Karen Söegaard, Viggo Kjellerup 1992.

Nitrogen Mineralization during the growing season. Swedish Jornal of Agric. Reearch , 22, 3-12.

Fortsättning i samma publikation sid 49-60.

Grödan är vårkorn. Försök på samma fält men bredvidliggande yta under 3 år.

2 försök i vardera Norge, Danmark, Finland och Sverige. Totalt 8 försök och 24 försöksår

Kvävemineralisering har bestämts genom jordprovtagning, dels i obeväxta ytor under tak, dels som kväveupptagning i ogödslad gröda.

Det finns en rikedom av data, men allt kan inte göras rättvisa i denna lilla sammanfattning.

Detta att försök utförts på samma plats under olika år ger perspektiv på de olika faktorer som bestämmer gödslingsbehovet. Skördedata redovisas därför utförligt som ”skördekurvor” för varje år och plats..

Skördarna är uttryckta i deciton och på horisontella axeln är kvävegivan i kg N.

I tabellen gödslingsekonomi är nettot för gödslingsåtgärden angivet. Kvävepris 10 kr/kg och spannmålspris 100 kr per deciton. Uttryckt i kg per kg blir priskvoten 10, vilket är högt i dagens läge. Aktuella priser april 2011 är 200 kr per deciton vete och 160 för korn, vilket med samma kvävepris betyder priskvoter på 5 resp 6,25. Detta skulle gett högre rekommendationer.

Vi återkommer till den frågan.

I tabellen är det ekonomiskt bästa gödslingsledet i fetstil..

För medeltalet används medeltalet av de tre årens skördar på varje försöksplats.