|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
VÄXHUSGASBERÄKNING, ett
överslag. |
|
|
In |
|
|
|
N-faktorer för kolumn I |
|
|
Kvävekomponenten räknas i tabellen,
diesel etc och gödseltillverkning kommer in i summeringen |
|
Anpassade för att stämma
med IPCC, utom för |
|
|
oljeväxter, betor och potatis där
data från svenska försök ligger bakom |
|
|
Det mesta som behövs för en
överslagskalkyl finns finns i tidigare flikar. Det hämtas in här. |
|
Koefficienter |
|
|
Halm kvar |
Halm bort |
|
|
Mullhaltsförändringen kommer in men
kan väljas bort (I30) |
|
Rötter o rester |
0,01[1] |
|
Spannmål |
0,012 |
0,007 |
|
|
I tillägg behövs gödslingen uttryckt
i kg N (för stallgödsel total N). Det lägges in här. |
|
Mineralgödsel mark |
0,01[2] |
|
Oljeväxt |
0,035 |
0,025 |
|
|
Vidare behövs för vissa grödor en
omräkning till TS (det hårddras ej för spannmål) |
|
Stallgödsel mark |
0,01[3] |
|
Potatis |
0,01 |
|
|
|
Samt en kvävefaktor för N i
skörderester och rötter |
För bakgrund: Word-filen Klimatgaser
i Odlingsperspektiv |
Mineralgödsel tillverk |
Mo |
ges i L30 resp L46[4] |
|
Ärter etc, frö |
0,035 |
|
|
|
Schablon fasta arbeten |
450[5] |
GHG/ha |
|
Sockerbetor |
0,02 |
0,01 |
|
|
Därav diesel |
210[6] |
|
Foderväxt, Nfix |
0,02 |
|
|
|
Foderv. Ej Nfix |
0,013 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vall klöverrik |
0,024 |
|
|
|
|
|
Rester o rötter |
Stallg. |
N kg/ha[7] |
stallgödsel[8] |
Reserv |
|
N2O-N[9] |
|
|
|
Vall, 1/3 klöver |
0,01 |
|
|
|
|
Ts-halt |
ev faktor kg[10] |
ts kg |
N-faktor[11] |
N i rester |
ton/ha |
|
|
|
|
Långv. Gräs |
0,017 |
|
|
|
Gröda |
5 |
|
|
|
|
o rötter |
|
|
Förbättringsmöjligheter[12] |
|
Nedbr. grönmassa |
+ 20N/ ton ts |
|
|
korn |
5800 |
|
1,2 |
[13] |
|
5800 |
0,012 |
70 |
0 |
100 |
|
|
|
1,7 |
|
Effektivare N[14] |
|
1 |
Fånggrödor, ej
Nfix |
0 (nollsummespel) |
|
|
hraps |
3500 |
|
3 |
|
|
3500 |
0,035 |
123 |
0 |
160 |
|
|
|
2,8 |
|
Spara diesel |
|
1 |
|
Alt 1 |
hvete |
8100 |
|
1,5 |
|
|
8100 |
0,012 |
97 |
0 |
160 |
|
|
|
2,6 |
|
|
|
|
Specialanvisning för gröngödsling etc:
Skörden ska inte in i ts-summeringen i kol H
men den behövs för att räkna N i kolumn J.
Använd nedanstående rutor för en förkalkyl:
|
|
|
|
|
|
sbetor |
48 |
|
320 |
0,2 |
1000 |
9600 |
0,02 |
192 |
0 |
100 |
|
|
|
2,9 |
|
|
|
|
vvete |
6700 |
|
1,8 |
|
|
6700 |
0,012 |
80 |
0 |
130 |
|
|
|
2,1 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
0,0 |
|
|
Skörd som nedbrukas |
5000 |
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
0,0 |
|
|
N-faktor |
0,024 |
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
0,0 |
|
|
N i rester o rötter |
120 |
|
|
|
|
Sum ts |
33700 |
|
562 |
|
650,0[15] |
0,0[16] |
Sum |
N2O-N |
12,1[17] |
|
|
N i växtmassa |
100 |
|
|
|
|
kg ts/ha |
6740 |
|
112 |
|
130 |
0 |
GHG |
per år |
1181 |
|
|
Totalt växt-N till mark |
220 |
|
|
|
|
|
|
|
tillv N |
3[18] |
|
GHG N-gödsel |
|
390 |
|
|
Siffran i v29 sättes i kol I.
Skördesiffran i kol C skall vara 1. |
|
|
|
|
Mullförändr |
11 |
-44 |
|
|
Alt 2 |
|
|
0 |
|
Bas, per ha |
2021[19] |
pe:r kg ts |
0,30 |
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
korn |
5800 |
|
1,2 |
[20] |
|
5800 |
0,012 |
70 |
0 |
100 |
|
|
|
1,7 |
|
Förbättringsmöjligheter |
|
|
hraps |
3500 |
|
3 |
|
|
3500 |
0,035 |
123 |
0 |
160 |
|
|
|
2,8 |
|
Effektivare N[21] |
|
1 |
|
|
hvete |
8100 |
rättika |
1,5 |
|
|
8100 |
0,012 |
97 |
0 |
160 |
|
|
|
2,6 |
|
Spara diesel |
|
1 |
|
|
sbetor |
48 |
|
320 |
0,2 |
1000 |
9600 |
0,02 |
192 |
0 |
100 |
|
|
|
2,9 |
|
|
|
|
vvete |
6700 |
röttika |
1,8 |
|
|
6700 |
0,012 |
80 |
0 |
130 |
|
|
|
2,1 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
1 |
|
0 |
0 |
|
|
|
|
0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
1 |
|
0 |
0 |
|
|
|
|
0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
1 |
|
0 |
0 |
|
|
|
|
0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
1 |
|
0 |
0 |
|
|
|
|
0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
1 |
|
0 |
0 |
|
|
|
|
0,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Sum ts |
33700 |
N i rester |
562 |
|
650 |
0 |
Sum |
N2O-N |
12,1 |
|
|
|
|
kg ts/ha |
6740 |
|
112 |
|
130 |
0 |
GHG |
per år |
1181 |
|
|
|
|
|
tillv N |
3 |
|
GHG N-gödsel |
|
390 |
|
|
|
|
|
|
|
Mullförändr |
271 |
-1124 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Nytt läge per ha |
|
2021 |
pe:r kg ts |
0,30 |
SAMMANFATTNING
VÄXTHUSGAS |
|
|
|
|
|
|
Skillnad: Nytt läge-Bas |
0 |
|
GHG per hektar |
Per kg ts |
|
|
|
|
|
|
Därtill effekt av utlakning[22] |
-21 |
|
alt 1 |
alt 2 |
alt 1 |
alt2 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa skillnad per ha |
|
-21[23] |
|
Utan mullförändring |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2021 |
2021 |
0,30 |
0,30 |
|
|
|
Om bioenergi. |
|
|
|
Specificering, per ha och år, kg GHG |
|
|
Alt 1 |
Alt 2 |
|
|
|
|
|
Växtrester och rötter |
|
547 |
547 |
|
Med mullförändring (mf) |
|
|
|
Halm kan ge bioenergi, vilket sparar
fossila bränslen och växthusgaser |
|
Mineralgödsel mark |
|
633 |
633 |
|
1977 |
897 |
0,29 |
0,13 |
|
|
Stallgödsel mark |
|
0 |
0 |
|
|
|
|
|
Men halm som ger humus i marken
binder också kol och minskar växthusgaser |
|
Mineralgödsel N
tillverkning |
390 |
390 |
|
Med mf och bioenergi |
|
|
|
Diesel |
|
210 |
210 |
|
1977 |
-139 |
0,29 |
-0,02 |
|
|
I mullberäkningssystemet här används
sambandet: 100 kg kol i växtmaterial ger 20 kg humuskol |
Övrigt gemensamt |
|
240 |
240 |
|
|
|
|
|
100 kg halm innehåller 40 kg kol.
Återgång till marken ger 8 kg humuskol,
sparar 28 kg GHG. |
Mullförändring, C + N |
-44 |
-1124 |
|
Med mf,efter
kompensationsproduktion |
|
|
|
Summa |
|
1977 |
897 |
|
1977 |
897 |
0,29 |
0,13 |
|
|
Bränning av 9,6 kg olja
ger också 28 kg GHG. |
|
|
För att spara det får vi bränna 30
kg halm |
|
|
Användning av 100 kg halm som
bränsle sparar 84 kg bränsle-GHG men kostar 28 Mull-GHG |
|
|
Netto inkl mulleffekt sparas 56 GHG
per 100 kg halm som används som bränsle. |
Behov av halmbränsle för
klimatneutralitet |
|
|
Kg/ha o år |
3529 |
1601 |
|
|
Men det är inte säkert det går ihop
med markvård |
|
|
Produktiion av halm som
biobränsle |
|
kg halm i växtföljden |
0 |
7400 |
|
|
Halmens klimatgaseffekt om den
ersätter olja[24] |
|
0 |
1036 |
|
|
Summering efter halmenergi |
|
1977 |
-139 |
|
|
Kompensationsproduktion[25] |
|
|
Vi
ser på ersättningsproduktion: Minskad produktion ska ersättas av
nyodling. Utsläpp där de första 30
åren, kg C/ha
|
2000[26] |
|
|
Skörd kg/ha |
|
5000 |
|
|
Markutsläpp för
kompensationsproduktion |
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|