VÄXHUSGASBERÄKNING, ett överslag.
In   N-faktorer för kolumn I
Kvävekomponenten räknas i tabellen, diesel etc och gödseltillverkning kommer in i summeringen Anpassade för att stämma med IPCC, utom för
oljeväxter, betor och potatis där data från svenska försök ligger bakom
Det mesta som behövs för en överslagskalkyl finns finns i tidigare flikar. Det hämtas in här. Koefficienter   Halm kvar Halm bort
Mullhaltsförändringen kommer in men kan väljas bort (I30) Rötter o rester 0,01[1] Spannmål 0,012 0,007
I tillägg behövs gödslingen uttryckt i kg N (för stallgödsel total N). Det lägges in här. Mineralgödsel mark 0,01[2] Oljeväxt 0,035 0,025
Vidare behövs för vissa grödor en omräkning till TS (det hårddras ej för spannmål) Stallgödsel mark 0,01[3] Potatis 0,01  
Samt en kvävefaktor för N i skörderester och rötter För bakgrund: Word-filen Klimatgaser i Odlingsperspektiv Mineralgödsel tillverk Mo ges i L30 resp L46[4] Ärter etc, frö 0,035  
Schablon fasta arbeten 450[5] GHG/ha Sockerbetor 0,02 0,01
Därav diesel 210[6] Foderväxt, Nfix 0,02  
Foderv. Ej Nfix 0,013  
Vall klöverrik 0,024  
Rester o rötter Stallg. N  kg/ha[7] stallgödsel[8] Reserv N2O-N[9] Vall, 1/3 klöver 0,01  
Ts-halt ev faktor kg[10] ts kg N-faktor[11] N i rester ton/ha Långv. Gräs 0,017  
Gröda 5 o rötter Förbättringsmöjligheter[12] Nedbr. grönmassa  + 20N/ ton ts
korn 5800   1,2  [13]   5800 0,012 70 0 100     1,7 Effektivare N[14] 1 Fånggrödor, ej Nfix 0 (nollsummespel)
hraps 3500   3     3500 0,035 123 0 160     2,8 Spara diesel 1
Alt 1 hvete 8100   1,5     8100 0,012 97 0 160     2,6
Specialanvisning för gröngödsling etc:
Skörden ska inte in i ts-summeringen i kol H
men den behövs för att räkna N i kolumn J.
Använd nedanstående rutor för en förkalkyl:
sbetor 48   320 0,2 1000 9600 0,02 192 0 100     2,9
vvete 6700   1,8     6700 0,012 80 0 130     2,1
      0           0       0,0
      0           0       0,0
      0           0       0,0 Skörd som nedbrukas 5000
      0           0       0,0 N-faktor 0,024
      0           0       0,0 N i rester o rötter 120
Sum ts 33700 562 650,0[15] 0,0[16] Sum N2O-N 12,1[17] N i växtmassa 100
kg ts/ha 6740 112 130 0 GHG  per år 1181 Totalt växt-N till mark 220
    tillv N 3[18] GHG N-gödsel 390 Siffran i v29 sättes i kol I. Skördesiffran i kol C skall vara 1.
Mullförändr 11 -44
Alt 2 0 Bas, per ha 2021[19] pe:r kg ts 0,30
5
korn 5800   1,2  [20]   5800 0,012 70 0 100     1,7 Förbättringsmöjligheter
hraps 3500   3     3500 0,035 123 0 160     2,8 Effektivare N[21] 1
hvete 8100 rättika 1,5     8100 0,012 97 0 160     2,6 Spara diesel 1
sbetor 48   320 0,2 1000 9600 0,02 192 0 100     2,9
vvete 6700 röttika 1,8     6700 0,012 80 0 130     2,1
      0     1   0 0       0,0
      0     1   0 0       0,0    
      0     1   0 0       0,0
      0     1   0 0       0,0
      0     1   0 0       0,0
Sum ts 33700 N i rester 562 650 0 Sum N2O-N 12,1
kg ts/ha 6740 112 130 0 GHG  per år 1181
tillv N 3 GHG N-gödsel 390
Mullförändr 271 -1124
Nytt läge per ha 2021 pe:r kg ts 0,30 SAMMANFATTNING VÄXTHUSGAS
Skillnad: Nytt läge-Bas 0 GHG per hektar Per kg ts
Därtill effekt av utlakning[22] -21 alt 1 alt 2 alt 1 alt2
Summa skillnad per ha -21[23] Utan mullförändring
2021 2021 0,30 0,30
Om bioenergi. Specificering, per ha och år, kg GHG Alt 1 Alt 2
Växtrester och rötter 547 547 Med mullförändring (mf)
Halm kan ge bioenergi, vilket sparar fossila bränslen och växthusgaser Mineralgödsel mark 633 633 1977 897 0,29 0,13
Stallgödsel mark 0 0
Men halm som ger humus i marken binder också kol och minskar växthusgaser Mineralgödsel N tillverkning 390 390 Med mf och bioenergi
Diesel 210 210 1977 -139 0,29 -0,02
I mullberäkningssystemet här används sambandet: 100 kg kol i växtmaterial ger 20 kg humuskol Övrigt gemensamt 240 240
100 kg halm innehåller 40 kg kol. Återgång till marken ger 8 kg humuskol,  sparar 28 kg GHG. Mullförändring, C + N -44 -1124 Med mf,efter kompensationsproduktion
Summa 1977 897 1977 897 0,29 0,13
Bränning av 9,6 kg olja ger också 28 kg GHG.
För att spara det får vi bränna 30 kg halm
Användning av 100 kg halm som bränsle sparar 84 kg bränsle-GHG men kostar 28 Mull-GHG
Netto inkl mulleffekt sparas 56 GHG per 100 kg halm som används som bränsle. Behov av halmbränsle för klimatneutralitet
Kg/ha o år 3529 1601
Men det är inte säkert det går ihop med markvård
Produktiion av halm som biobränsle kg halm i växtföljden 0 7400
Halmens klimatgaseffekt om den ersätter olja[24] 0 1036
Summering efter halmenergi 1977 -139
Kompensationsproduktion[25]
Vi ser på ersättningsproduktion: Minskad produktion ska ersättas av nyodling.  Utsläpp där de första 30 åren, kg C/ha    2000[26]
Skörd kg/ha 5000
Markutsläpp för kompensationsproduktion 0
 

[1]
IPCC: 0,01
[2]
IPCC 0,01.
SNV fram till 2007: 0,008
[3]
IPCC 0,01
SNV fram till 2007: 0,025
[4]
Bästa teknik (BAT) 2008: 3
Medelvärde Europa 7.
Förbättring pågår
[5]
Innefattar fosfor mm, bekämpning, maskinunderhåll,
torkning mm samt diesel.
Undelag: Törner 1999, energibalans i Odlingssystemförsöken
[6]
3 kgGHG per l desel. Normalanvändning 70 l diesel/ha
[7]
Göte Bertilsson:
Mineralgödsel
[8]
Göte Bertilsson:
kg total  N per ha
Riktvärden fr SIM, kgN/ton
Nöt fast 5,6, urin 20,flyt 5
Svin fast 8, urin2 flyt 4
höns flyt 5
[9]

kg N2O-N per ha.
Här ingår:
från rester o rötter
omsättning min.göds.
Oms. stallgödsel
[10]
Göte Bertilsson:
Den här kolumnen
överför ton till kg, t ex för sockerbetor
[11]
Detta är den faktor skörden ska multipliceras med för att ge kg N i rester och rötter.
Se tabell kol U.

Vid vallträda, gröngödsling el dyl, ett exempel:

Antag klöverrik,
5 ton ts.
Faktorn 0,024 ger 120 N. I tillägg återförs 5 ton med 2%N= 100 N
Total siffra i kol J ska då bli 220.
Faktorn i I anpassas därefter
[12]
Göte Bertilsson:
Samma skörd med bättre teknik förutsätts.
För N dras av både tillverkning och markomsättning
[13]

fylles i bara för typ rotfrukter o potatisl. Då måste även kol G fyllas i.
[14]

Sätt 0,9 om man kan spara 10%.
Både för N och diesel
[15]

utlakningen tas om hand i slutskillnaden P50
[16]

utlakningen tas om hand i slutskillnaden P50
[17]

utlakningen tas om hand i slutskillnaden K47
[18]
Göte Bertilsson:
Yara nya fabriker: 2,5-3
Tidigare värde: 7
(Summa av CO2 och N2O
[19]
Göte Bertilsson:
Här läggs till en klumpsumma för normal användning diesel o maskiner mm.: 450 CO2ekv
[20]

fylles i bara för typ rotfrukter o potatisl. Då måste även kol G fyllas i.
[21]

Sätt 0,9 om man kan spara 10%.
Både för N och diesel
[22]
Miljösammanfattning måste ifyllas
[23]
Göte Bertilsson:
Nytt läge minus bas
[24]
Halmens totala energiinnehåll är ca 15 MJ/kg. Avdrag görs för bärgning och transport mm och vi räknar med 10.
GHG per MJ olja
0,07 kg.
Med dessa värden sparar 1 kghalm 0,7 kg GHG .
Det förutsätts att mulleffekten beräknats separat i Mullutveckling.
[25]
Särskilt i samband med bioenergi räknas ibland med miljöeffekter av nyodlingsareal som behövs för att ersätta matfproduktionen. Detta kan tillämpas också i andra sammanhang som betyder produktionsförändring . Här får man en koll på sådana konsekvenser.
[26]
Mellan 1000 och 6000 kg C/ha.
Ett lågt värde för svensa mulljordar är 1600.(Jokerrapporten).När naturmark bryts är värdena stora (3000-6000 kgmen minskar inom loppet av några decennier,
(En rapport i Science)