Om
biologisk mångfald.
Några nedslag från en enkel litteratursökning omfattande de allra senaste åren.
En summerande kommentar:
Ensidiga storskaligt brukade jordbruksområden ger
nackdelar för biologisk mångfald. Det vore ju egentligen konstigt om det inte
vore så. Men det tycks finnas hopp för att detta ska kunna motverkas utan
allvarliga störningar för driften,
Om det är ekologisk eller konventionell drift har ingen
avgörande betydelse. Det är inte insatser av modern bekämpning eller gödsling
som styr utan odlingens organisation, fältens storlek och förekomsten av
variation i landskapet. Även enstaka träd och buskar i fältkanter spelar roll
Henle m fl
2008. Identifying
and managing the conflicts between agriculture and biodiversity conservation en
Europe. A Review. Agriculture, Ecosystems and Environment 124,
60-71.
Man identifierar tre viktiga utvecklingstrender som hotar biodiversitet: intensifiering av jordbruket, övergivande av marginella jordbruksmarker och alltmer storskaliga jordbruksoperationer. Man diskuterar möjligheten för samhället att hantera frågorna (samråd, samarbetsgrupper mm) , men inte praktiska åtgärder.
En stor litteraturförteckning ger vidare utgångspunkter.
Herzon m fl
2008. Intensity
of agricultural land-use and farmland birds in the Baltic States. Agriculture, Ecosystems and
Environment 125, 93-100.
En inventering visar att det finns 20% färre fåglar i intensiva jordbruksområden än i mindre intensiva. Och utvecklingen går åt det intensiva hållet. Särskilt fåglar som är beroende av ”kantstrukturer” kommer i kläm när fälten blir större.
Man hänvisar till en överenskommelse i Göteborg att man inom EU ska ha åtgärdat biodiversitetsminskning till 2010. Det räcker inte att fokusera på t ex naturbetesmarker. Det finns behov av program för den intensiva odlingsmarken.
Kragten m fl
2008. Field-breeding
birds on organic and conventional farms
in the Netherlands.
Agriculture, Ecosystems and Environment 126, 270-274.
Det var ingen skillnad mellan odlingsformerna, utom vad gäller lärka och vipa, vilket förklaras av något olika grödor.
Fox m fl 2008. What regional features of Danish agriculture favour the corn bunting in the contemporary farming landscape. Agriculture, Ecosystems and Environment 126, 261-269.
Det gäller kornsparven. en ganska stationär fågel. Den var mycket vanligare för några decennier sedan, den är vanligare i Jyllands blandade jordbruk än på öarna. Man är ganska optimistisk om fågelns möjligheter, men man vet inte tillräckligt om dess behov. Klart tycks vara att storskalig och ensidig växtodling missgynnar den. Vårsäd, stubbåkrar över vintern och gräsmarker tycks gynna den.
Haslem m fl 2008. Countyside elements and the conservation om
birds in agricultural environments. Agriculture, Ecosystems and Environment 125, 191-203.
Det här gäller Australien, men principer kan vara universella. Högst prioritet har att bevara naturmarker. Men därutöver visar en stor inventering att landskapselement som spridda träd, kantvegetation och småplanteringar är viktiga.
Ekroos m fl 2008. Role of organic and conventional field
boundaries on boreal bumblebees and butterflies. Agriculture, Ecosystems and Environment 124,
155-159.
En undersökning i Finland om humlor och fjärilar. Sista stycket i Conclusions, översatt och förkortat:
.. fältkanter har en nyckelroll för att befordra pollinerande insekter i odlingssystem. Åtgärder där är mycket viktiga ( t ex att befordra blommande växter). Typ av odlingssystem hade ingen större inverkan.