2011-07-09 Göte Bertilsson

Fånggrödor eller mellangrödor – positivt för mark, klimat och mångfald.

(Kanske vi kunde kalla dem ”Eftergrödor” för att få ett samlat namn).

Det finns olika åsikter om fånggrödor. Några tycker att det är besvärligt och bara komplicerar växtodlingen. Andra ser det som ett helt naturligt och fördelaktigt inslag i odlingen och kan till och med avstå från bidraget för att vara mera fria i odlingsplaneringen.

I USA, också de nordöstliga delarna där klimat och jordar är ungefär som hos oss, talas mycket om ”cover crops”. Visst ser man att de fångar kväve, men huvudintresset ligger på att de förbättrar marken och ger en mer varierad odling. Se länkar nedan.

Vad är en fånggröda? Den svenska normala uppfattningen är att det är en miljöåtgärd som man får betalt för. Dess funktion är att fånga kväve som annars skulle lakats ut. Det är därför det heter fånggröda. För denna fånggröda finns regler om växter, tider och åtaganden, allt för att det ka blr effektivt ur kvävesynpunkt och inget onödigt slöseri med statens/ EU:s pengar.

Men detta att ha en ”eftergröda”, en gröda som växer efter att huvudgrödan skördats har större betydelse än så.

Det är bra för marken, ger mer mullråvara och energi för livet i marken.

Det kan öppna för en producerande gröda till. I Sydsverige kan en eftergröda ge 4 ton torrsubstans.

Man för en större omväxling i odlingen utan att mista en huvudgröda.

En beväxt mark är vänligare mot miljö, landskap och natur än bar bearbetad mark.

Det ger möjligheter till en som helhet klimatneutral eller klimatpositiv odling.

Underlag för bioenergiproduktion.

Detta börjar få erkännande världen över. USA har stora program för att främja fånggrödor av markvårdsskäl. I Danmark ses markbördigheten som en viktig fråga och fånggrödor i kombination med modifierad bearbetning är en åtgärd man talar om. I Norge har man positiva markeffekter av fånggrödor och det är lovande med tanke på Mellansverige. Annars är den praktiska synen på eftergrödor lite olika i olika länder. I England betonas kväve och erosionsskydd, i Tyskland mera produktionsaspekter även om man ser eftergrödor som ett sätt att vända mullhaltsutvecklingen. Men att eftergrödor har en positiv effekt på mullhalt och livet i marken är en gemensam erfarenhet av allt arbete som gjorts. Nämnas kan USA, England, Tyskland, Frankrike, Danmark, Norge. Men just i Sverige har vi inte mycket forskningsresultat i den frågan. Fånggrödearbetet har varit helt inriktat på kväve. Så det är ju tur att det finns erfarenheter från omkringliggande områden att bygga på.

Den begränsade uppgiften att fånga kväve gör att en fånggröda ibland utvecklas dåligt på gurnd av kvävebrist. Det blir så ibland och visar att fånggrödan fungerar. Men om vi tänker ett steg till och ser fånggrödan som en eftergröda bör vi inte ha den begränsningen. För att kolla upp en eftergrödas möjligheter kunde man etablera en ”kväveruta” i fånggrödan. Några kvadratmeter som får kanske 50 kg kväve per ha. Men det är en idé att först kolla upp med Jordbruksverket så inte fånggrödebidragen äventyras.

De odlingstekniska komplikationerna ska inte förringas. De finns. Men man ska heller inte glömma ljuspunkter. Nya maskiner och tekniker för jordbearbetning ger nya möjligheter. Det tycks också vara så att efter några års inkörningstid går system med fånggrödor och reducerad bearbetning bättre. Det kan dels bero på att marksystemet kommer i jämvikt, dels på att brukarens erfarenhet ökar.

Det finns mycken kunskap att ta vara på ute i det praktiska jordbruket. Låt oss göra det.

Några referenser.

Integrating winter annual forages into no till corn silage system. G. S. Faé et al 2009. Agr J. 101: 1286-1296.

Jämförelse mellan annuellt rajgräs, råg/havre, båda sådda efter skörd samt utan fånggröda. Fånggrödorna betades. Majsskörden påverkades inte.

Citat, översatt: jämfört med utan fånggröda hade fånggrödeleden 3-5 ggr mera rotmassa, 3 ggr större mikrobmassa under våren samt 23% mera partikelbundet kol 0-15 cm. Införandet av fånggrodor i majs för ensilage i Ohio kan ge extra foder som bete utan men för majsen samt i tillägg ge fördelen av högre värden på labilt kol i marken.

Cover crops and liquid manure effects on soil quality indicators in a corn silage system. W. E. Jokela et al 2009. Agr J. 101:127-137.

Citat, översatt: ”På grund av avsaknaden av skörderester annan organisk input är silomajs en av våra mest krävande grödor för markresursen.”

I en 4-årig studie prövades metoder att avhjälpa detta: kura klöver (”living mulch”), rödklöver (sådd juni), italienskt rajgräs (sådd juni), råg (sådd sept). Ett led med flytgödsel utan fånggröda samt kontroll utan fånggröda.

Fånggröde-leden allmänt hade bättre strukturvärden, och större och bättre mikrobmassa.

Flytgödsel ensamt förbättrade inga strukturparametrar.

I stort, fånggrödor har gynnsam inverkan på majssilagesystem, men det tar mer än 4 år att märkbart öka markens kolhalt.

I det senare kan man bara instämma. Om en fånggröda tillför 2000 kg ts och dessutom sparar 3 mån mineralisering gör det 0,07% C på 4 år. Omöjligt att spåra i fält.

Simulations of soil carbon and nitrogen dynamics during 7 years in a catch crop experiment. K. Blombäck et al, 2003. Agricultural Systems, 76, 1, 95-114.

Detta är simulering mot bakgrund av fältförsök.

Citat från Abstract: ”Efter 6 år av fånggrödor hade simulerat organiskt kol i marken ökat med mindre än 2% medan N-mineraliseringskapaciteten hade ökat med 25% (37 kg N/ha)”.

En jämförelse med Odlingsperspektiv ger följande: Vårsäd med fånggröda varje år och enbart vårbearbetning ger efter 6 år en ökning av org C i mark med 1,5%, från 1,495 till 1, 516.

Jämfört med studien underskattar Odlingsperspektiv fånggrödors mullhaltseffekt och överdriver inte enligt detta arbete.

Effects of catch crops, no till and reduced nitrogen fertilization on N leaching and balance in three long term experiments (Northern France). Constantine et al 2010. Agricultue, Ecosystems and Environment, 135,4,268-276.

Citat från Abstract, översatt: ” Fånggrödor tycks vara en win-win teknik med avseende på kväveutlaknng och bindning av kol och kväve i mark.”

Vidare sägs att fånggrödor inte påverkade gasformiga förluster medan no tll ökade dem med ca 4 kg och reducerad kvävegödsling med ca 13 kg.

Några övriga referenser.

http://www.rgcc-blog.com/ Entusiastiska rapporter från USA om särskilt rajgräs som Cover Crop.

http://www.ipm.iastate.edu/ipm/icm/2003/8-4-2003/carbonseq.html Carbon sequestration Iowa.

http://a-c-s.confex.com/crops/2009am/webprogram/Paper52143.html Forskning I Japan

Overview of cover crops, USA

http://www.informaworld.com/smpp/content~db=all~content=a713623313~tab=content~order=page En bred summering, USA bakgrund.

http://docs.google.com/viewer?pid=bl&srcid=ADGEESifEZm7cDEb2cGRYHSevexP7dYvQo

Ohio State. Också en bred summering. En lista över olika alternativ och deras egenskaper.