OM KVÄVEDIAGNOS.
RÅDGIVNINGSTJÄNSTEN
KVÄVEDIAGNOS.
Underlag: se nedan
Via denna sida får du ett formulär
för fältvisa data.
Du kan ta in det i Excel enligt anvisningar direkt i formuläret
Du kan skriva in direkt i Excel, spara arket och skicka det hit som
bilaga till mail.
Du kan också skriva ut det och skicka per post.
Eller skriva ner motsvarande uppgifter för hand och skicka.
Ta med de uppgifter du har och den tid du har data för.
Självklart blir det
ofullständigt, men vi får göra det bästa av
situationen.
Du får ett svar med de bedömningar som kan göras.
Beställning
UNDERLAG
Man kan
särskilja två principer:
1. Man provtar eller mäter på gröda och fält och
får ett aktuellt resultat
som gäller den gröda man har.
Exempel: Växtanalys, Sensormätningar av
olika slag på
grödan, Kväveprofil
2. Man skaffar sig kunskap om odlingssystemets normala
kväveleverande
förmåga. Då kan man planera
gödslingen med större säkerhet.
Odlingssystemet karakteriseras av bl a : mark, klimat,
växtföljd, stallgödselanvändning,
skörderestbehandling, jordbearbetning,
skördenivå, gödslingsnivå..
Man kommer en bit på väg genom att utnyttja mer
systematiskt den kunskap man har
om skördenivåer, proteinhalter mm,
gödsling, kvävebalans. Perspektivet ska vara
några
år. Det är idén bakom denna
service "Kvävediagnos".
Man kan bygga på med Nollrutor. Yara
Nollruta ger ett besked grundat på
strålängdsmätning.
Enkelt, direkt, kostnadsfritt. Den är
kalibrerad för höstvete och korn.
MER OM KVÄVEDIAGNOS OCH INDIKATORER.
Det finns ett samband mellan kväveförsörjning och
proteinhalt och det kan också bindas
till grödans kvävesituation på hösten.
Exempel 1.
Är proteinhalten under 11 har tillgängligt kväve tagit
slut. Det finns inget kvar för grödan
under avmognaden. Oavsett hur mycket man gödslat finns inget
onödigt restkväve kvar.
Exempel 2.
Är proteinhalten över 12 trots moderat gödsling
levererar marken kväve under avmognaden.
Det kan vara från årets gödsling eller från
markens förråd. Det finns risk för förhöjt
restkväve.
Om fältet brukar bete sig enligt exempel 1 kan gödslingen
möjligtvis ökas. Är den redan hög
får man tänka över kväveform, spridningssätt
och gödslingstid. Gödslingen har inte gett
någon merutlakning efter skörd, men tidig gödsling kan
ha varit utsatt för utlakning.
Om fältet brukar bete sig enligt exempel 2 kan gödslingen
troligen minskas, och det skulle ge
både bättre ekonomi och bättre miljö.
Självklart får i bedömningen fler faktorer komma in,
som skördenivå, gödslings- och odlingshistoria, sorter
mm.
Det tolkningsunderlag som finns presenteras i rapporten
Indikatorer för bedömning i
efterhand av odlingens kvävestatus.