Eget miljöarbete kan betyda en hel del.
Göte Bertilsson, 1 sept 2008
Vid en middag i helgen kom jag att sitta bredvid en ung dam, J. Vi kom in på klimatfrågan och vad man kan göra, J var något frustrerad över olika budskap och osäkerheter. Och jag tror inte jag gav henne särskilt tydliga svar. Här är ett försök till lite bättre perspektiv. Och det måste bli på två nivåer: En sammanfattning och ett underlag.
Privat kan man göra mest med bilen. Att köra bättre, att planera sin körning och sina resor något bättre. På sikt miljöbil.
Köttkonsumtionen betyder mindre, ca en tredjedel jämfört med bilen. Och det är frågetecken om det är så mycket ens. Nötkreatur använder gräsmarker och det är en miljöfördel. Och vad är det som ersätter köttet? Ett mycket schablonmässigt råd – undvik ”billigt importkött” som kan styra utvecklingen fel.
Flyg: inte så stor post totalt men kan betyda mycket i enskilda fall.
Uppvärmning: att minska generositeten med värme och varmvatten betyder en del. På sikt: omställning till förnyelsebar energi och energisnåla hus.
Nästan utan uppoffringar alls kan man kan man kapa 5-10% av växthusgasutsläppen genom medveten ”vardagseffektivisering”.
På lite sikt nås 25% genom bättre teknik (t ex miljöbilar).
Förutom detta måste produktions- och transportapparaten effektiviseras. Och kanske vi ska tala om samhällsapparaten, alltifrån samhällsbelysning till vägbyggen.
Kalkyler.
Bilkörning.
Vi antar en körsträcka på 1500 mil, bränsleförbrukning 1200 liter. Utsläpp 3200 kg koldioxidekvivalenter (GHG). En genomsnittsbilist kan lätt spara 10% genom bättre körning, kanske 20% om vi lägger till bättre planering och samåkning, kanske 50% om vi tar med byte till miljöbil. Det skulle bli 320, 640 resp 1600 GHG per år. Och särskilt mycket i standard har det inte kostat.
Kött.
Svensk medelkonsumtion är 80 kg/år. Vi antar att det är nötkött för att inte komplicera för mycket. Utsläpp är ca 16 GHG per kilo kött, det gör totalt ca 1200 GHG per år. Om man drar ned 10, 20 resp 50% sparas 120, 240 resp 600 GHG per år, räknemässigt. Men det är klart, om man skippar kött får man äta annat i stället. Så det beror på vad man ersätter med. Spannmål kostar bara 0,3 GHG/kg. Men vi äter ju inte vetekärnor. Om vi antar att vi kokar/bakar etc med 1000 W en timme ger den energin på marginalen utsläpp på 3 GHG. Och så är det ju el som används, så i grunden har behövts 3 ggr mer, i så fall 9 GHG. Det kryper upp, köttet kostade ju 16. Det här är inget konkret exempel på matlagningsenergi, men det kanske visar att vi inte ska bara titta på råvarorna.
Men kött är mer komplicerat än så. Nötkreatur och andra idisslare äter gräs. Utan dem skulle våra gräsmarker minska drastiskt. Och vad skulle vi då göra av dem? Skog? Åker? Det för för långt att fortsätta beräkningar här, men jag sammanfattar min preliminära syn:
Svensk köttproduktion (och liknande) ger miljö- och landskapsfördelar och att minska där är knappast bra för helheten.
Men vi borde undvika att naturmarker (t ex Amazonas) nyodlas för biffproduktion eller att spannmålsbaserad köttproduktion ohämmat ökar.
Alltså: minska på ”billigt importkött” men köp gärna svenskt kött och kolla ursprunget.
Flyg.
Ett räkneexempel.
Vi utgår ifrån 300 flygmil/år, t ex 3 ggr Skåne-Stockholm och vidare använder en schablon att flyget ger 4 ggr större samlad klimateffekt än bilen för samma persontransport.
Då skulle detta motsvara ca 1200 l olja/år, GHG 3200. Om vi drar ned en resa sparar vi ca 1000, individuellt. Men totala utsläppen för svenskt flyg är ca 700 kg/invånare, så om vi ser på Sverige betyder en minskning med en tredjedel ca 200.
Men internationellt flyg är inte inräknat.
Uppvärmning.
Om vi antar att 20000 kWh förbrukas i ett normalhus, 3 personer. Det ger 7000 kWh per person och år. Om vi räknar som olja eller el på marginalen blir det ca 2000 GHG. Om vi minskar med 10% (lite lägre temperatur), 20 (isolering) eller 50% (nytt värmesystem) sparas 200, 400 resp 1000 GHG.
En summering av alternativen låg mellan hög besparing (GHG per person och år)
Bilen 320 640 1600
Kött 120 240 600 obs reservationer ovan
Flyg 200
Uppvärmning 200 400 1000 beror av värmesystem
Milj ton GHG för 5 milj pers: 3 6 17 Sveriges totala utsläpp: 66
5% 10% 25% 100%
Obs: Det här är ungefärliga överslag över möjligheter. Särskilt uppmultiplicering till Sverige innebär problem, men avsikten här är att ge perspektiv, inte att presentera en utredning.
Men man kan kanske säga att en minskning med 5% kan göras utan större uppoffringar. På sikt, när teknik och utrustning anpassats klaras också 25%.
För att komma längre måste produktionsapparaten inklusive transporter effektiviseras.