5

2012-02-26 Göte Bertilsson

 

Jordbruket och ekonomilitteraturen.

 

En snabbgenomgång med bäring på jordbruk, jordbruksmarknad och miljöfrågor. Bakomliggande frågeställning: Hur kan jordbruket med sina stapelvaror på en konkurrensmarknad arbeta med miljöfrågor och långsiktighet?

 

Det som inte är citat eller någorlunda trogen beskrivning av texten har jag kursiverat.

 

International Environmental Law and Economics.  P K Rao, 2002, Blackwell Publishers.

En mycket vetenskaplig och fullständig bok som jag inte gör rättvisa här

 

Kap 1, Sustainability and sustainable development, är en bred genomgång  Av spec intresse:

 

Productive efficency resp Allocative efficiency.  Den senare innefattar ”the relative use of resources both market based and nonmarketed goods/services, to achieve desired objectives such as profit or income maximization.”

Det senare gränsar något till vad jag försökt kalla ”ekologisk effektivitet”. Att det har ett värde i sig  och för vårt totala system att t ex ha hög kväveeffektivitet.

 

Intergenerational aspects.

Det är föremål för flera internationella överenskommelser. T ex Rio-deklarationen: ” to meet the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs. ..”

Det här bör faktiskt vara tillämpligt för markvård, i princip.

 

Kap 2. Environment and international cooperation.

”The tragedy of the commons” mm

Överenskommelser och samarbete

 

Kap 3. Economic and environmental decisionmaking.

Om risker.

Försiktighetsprincipen. Denna har två sidor. Det finns en risk också om den tillämpas. T ex förbud för pesticider. Man avvärjer några förgiftningsfall men skapar matbrist. Enligt försiktighetsprincipen borde vi förbjuda bilar. Vi skulle spara  olycksoffer men åstadkomma stora samhällsstörningar. Förresten finns det både tåg- , flyg- och cykelolyckor.

För jordbrukets del – några exempel och möjlighetet:

Att minska kemikalieflödet genom att avstå från tillväxtregleringsmedel orsakar inga stora problem, men minskar något konkurrenskraften

”Environmental irreversibility” nämns. Där är ju försiktighetsprincipen särskilt viktig. Ett exempel kan vara kadmium. Anrikning av kadmium och en del andra metaller i jordarna består åtminstone mycket lång tid.

 

Kap 4. Soft laws, treaty provisions and the law.

Handlar om t ex Agenda 21, Helsinki överenskommelsen om Östersjön etc.

Visst berör det jordbruket men jag lämnar detta.

 

Kap 5. Biological resources

 

Kap 6. Laws based on environmental phenomena.

Gäller t ex Kyoto-protokollet om klimat, Montreal-överenskommelsen om ozonlagret osv

 

Kap 7. International economic laws and environmental laws.

 

Kap 8. International trade and environmental laws.

Ett viktigt men rörigt kapitel. I fria ord:

Internationell handel ökar välståndet. Det leder till utveckling, billigare produktion, specialisering.

 

Det kan ske på bekostnad av miljön. Det är viktigt att miljökostnader internaliseras, och därför är PPP (polluter pays principle) viktig. Man kan ev uppdela PPP och internalisera bara den del som är direkt påverkbar av producenten.

 

Om miljökostnader inte belastar produkten snedvrides internationell handel.

 

Externaliteter bör hanteras nationellt, t ex genom skatter etc. Man skulle kunna vända på detta. Eftersom det svenska djuromsorgsprogrammet är en positiv externalitet borde produktionen ersättas för detta.

 

Det nämns ingenting om stapelvaror och jordbruksprodukter. Där är internalisering av miljökostnader svår för att inte säga omöjlig (?).

 

 

Miljömanagement. Jonas Ammenberg, 2004. Studentlitteratur.

 

Boken ger mycken grundinformation om miljöfrågor och miljöarbete. Men jag koncentrerar mig på grundfrågan som nämndes i inledningen.

S 57. Styrmedel.

Administrativa styrmedel: lagar och regler, men också information och märkning.

Ekonomiska styrmedel:

Avgifter och skatter

Finansiella stöd

Pantsystem, för t ex emballage.

Handel med utsläppsrätter.

 

S 85. Miljöekonomi.

Här ges en grundlig förklaring, men jag plockar några bitar.

 

Löser marknaden miljöfrågor?

Allmänningarnas tragedi. Freeriders

Så – i allmänhet inte.

 

Tidsaspekten.

”Något som ytterligare komplicerar situationen är konkurrens, eftersom de som väljer lägre avkastning under längre tid kan bli utkonkurrerade av dem som ser till att få en kortsiktig men högre avkastning. Detta fenomen förklarar delvis varför många företag agerar kortsiktigt och överutnyttjar sina resurser.”

Detta har bäring på jordbruket. Marknaden styrs av kortsiktig konkurrens men markresurser fordrar långsiktiga hänsyn.

 

Boken fortsätter med miljömanagementsystem mm.

Den gav några bitar, men behandlade inte mycket min grundfråga.

 

Environmental and natural resource economics. Tom Tietenberg och Lynne Lewis. 8th ed. 2009. Pearson.

 

Ch 1. Visions of the future.

Klarar vi utmaningarna eller inte? Vilken ledning kan ekonomivetenskapen ge? Ämnet för boken.

 

Ch 2. Valuing the environment concept.

De ekologiska systemen är grunden för samhället. Hur balansera mellan miljö och människans behov/önskemål resp mellan dagens och framtida generationer? Ekonomiska grundbegrepp i frågan.

 

Ch 3. Valuing the environment.

Frågan togs upp av Shakespeare i Mycket väsen för ingenting: ungefär – För så är läget. Vad vi har syns inget värt om det inte har ett pris.

Olika värden. Metoder. Nuvärde och ränta. Risk.

 

Ch 4. Property rights. Externalities and Environmental problems.

Äganderätter hjälper till i många fall, men det ekonomiska systemet leder inte alltid till effektiv funktion. Externaliteter som miljöpåverkan kommer ofta inte in.

 

Ch 5. Dynamic efficiency and sustainable development.

Dynamiken i tiden. Nuvärde. Kommande generationer.

 

Ch 6. The population problem.

Ch 7. The allocation of depletable and renewable resources.

Ch 8. Energy.

Ch 9. Recyclable resources.

”One of the most serious deficiencies in both our detection of scarcity and our ability to respond to scarcity is the failure of the market system to incorporate the various environmental costs of increasing resource use. ..”

 

Ch 10. Water.

Ch 11. Land.

Hur förhindra oönskad utveckling?

 

Ch 12. Reproducible private-property resources: Agriculture.

Nämner bl a de svenska skatterna på kväve och pesticider som ett möjligt styrmedel. Men de är ju nu borttagna.

Diskuterar miljömärkning, utan konklusion.

Hur avhjälpa svält bland fattiga?  Matkuponger mest effektivt,

Som jag tycket ett svagt kapitel i boken. Arbetar mer med klicheer än agronomiska fakta och utveckling.

 

Ch 13 resp 14.  Forestry resp Fisheries.

 

Ch 15. Economics of pollution control.

” For pollution, no comparable automatic amelioration is evident. Because this cost is borne partially by innocent victims rather than producers it does not find its way into product prices. Firms that unilaterally attempt to control their pollution are placed at a competitive disadvantage ..”

”Hence, the case for some sort of government intervention is particularly strong for pollution control”.

Detta har bäring på hela jordbruket, från utlakning till markvård och djuromsorg.

 

Man diskuterar mest begränsningar och avgifter för olika utsläpp. Ett mycket positivt omnämnande: The Swedish nitrogen tax. Och det gäller Nox vid energiproduktion, där Sverige på 1990-talet introducerade en avgift på utsläpp från energiproducenter. Men avgiften betalas tillbaka till branschen fördelat efter producerad energi. På så viss fås en styrning och ett utvecklingsincitament utan att branschens ekonomi dräneras.

 

Ch 16-18. Pollution: Stationary sources, mobile sources, Sulphur and Ozonedepleting substances.

Diskussion om överenskommelser, skatter, utsläppsrätter mm.

 

Ch 19. Water pollution.

Den ökande relativa betydelsen av diffusa utsläpp diskuteras, men inga motåtgärder. För övrigt är det mest om reningsverk och industrier.

 

Ch 20, 21. Toxic substances. Environmental justice.

Ch 22. Development, poverty and the environment

Ch 23. The quest for sustainable development

Ch 24. Visions for the future revisited.

 

I synnerhet de tre sista kapitlen är en intressant och tänkvärd summering av trender och möjligheter.

En summering vad gäller mina prioriterade frågor.

 

 

För övrigt kan konkluderas att inte ens denna högt syftande och ganska kompletta bok orkar riktigt behandla agronomisk utveckling och dess ekonomiska och miljömässiga betydelse. Det blir mest stereotypa exempel.

Dock, om man drar slutsatser av det som sägs, blir det ett betydande stöd till systemet att ge ersättningar för miljöåtgärder. Marknad i dagens mening räcker inte.

 

Samverkan för  människa och natur. Tore Söderqvist, Monica Hammer, Ing-Marie Gren. 2004. Studentlitteratur.

 

Kap 1,2.  Vad är ekologisk ekonomi.  Resp Ekologi – om samspel i naturen.

Kap 3. Vad är miljöekonomi

Effektivitet, överskott, externa effekter.

Vem för framtida generationers talan.

Behovet av spelregler.

 

Kap 4. Principer för god hushållning med naturen.

Vad är hållbar utveckling?

 

Kap 5. Metoder att bestämma målen.

Kap 6. Redskap för att uppfylla målen

Regleringar.

Ekonomiska: skatter och avgifter, pantsystem, stöd för miljöåtgärder, utsläppsrätter.

Avgifter kan finansiera subventioner.

 

Internationella överenskommelser. I en förhandlingssituation om t ex en utsläppsminskning som alla tjänar på är ändå förhandlingsspelet sådant att det lönar sig för den enskilde att säga nej.

 

Handel och miljö.

Handel ökar effektiviteten genom att bidra till specialisering.

Detta starka argument för utveckling har en baksida ekologiskt sett. För jordbruk och miljö och landskap är i allmänhet specialisering negativt.

 

Ecological economics.  Michael Commons and Sigrid Stagl. 2005. Cambridge University Press.

 

En mycket speciell bok som tar allting från grunden, både ekologi och ekonomi.

 

Ch 1-5 behandlar dessa basämnen.

Ch 6. Economic growth and human wellbeing.

”Summary.

A significant proportion of the world's population, at least 2 billion people, live in what is, by the standards of North America and Europe, serious, and for many abject, poverty. Economic growth is the major policy objective in every country of the world. In poor coutntries it is clear that  economic growth increases the extent to which human needs and desires are satisfied and makes people healthier and happier. In rich countries, economic growth does not make people generally happier. While it is obvious that poor countries need economic growth, it is not obvious that having it as a major policy in rich countries makes a lot of sense. This is very important for the problem of sustainable development, which we consider in the next chapter.”

 

Ch 7. Economic growth and the environment.

Diskussion av den globala bärkraften och möjlig utveckling. Romklubben. Rio-deklarationen om ”sustainable development”.

En analys av möjligheter ger det pessimistiska svaret att Rio-deklarationen nog var för optimistisk. Vi klarar inte ett uthålligt samhälle med  fortsatt befolkningsökning med en viss ekonomisk tillväxt och förutsebara tekniska framsteg. Vi måste på något sätt överträffa oss själva.

 

En diskussionsfråga på slutet:

If sustainable development is not feasible, then what does the future hold?

 

Ch 8. Exchange and markets.

En genomgång av marknadens teori. Efterfrågan – utbud, elasticitet osv

 

Ch 9. Limits to markets.

För att marknaden ska ge en effektiv lösning kräves vissa villkor:

Produktionen ska ha avtagande utbyte,  inte posisitiva skaleffekter där större produktion ger billigare produkt.

Marknadens aktörer ska vara ”price takers”. De ska inte kunna påverka prisjämvikten.

Många marknadsaktörer som ger perfekt konkurrens.

Komplett information till alla aktörer.

 

Citat:  ”Market failure is the norm.

It should be clear that the conditions under which a pure market would lead to an efficient allocation are very stringent. In fact no actual economy could satisfy them. The invisible hand story is fiction. Selfinterest, as utility and profit maximization – operating through a system of markets – could of itself never bring about efficiency in allocation. This is also the assessment of some recent recipients of the Nobel Prize for economics (J Stiglitz and V Smith). … 

Given that the story about the invisible hand is a fairy story, why do neoclassical economists spend so much time on it? And why have we spent so much time on it in a book about ecological economics?”

 

Några skäl:

Att studera den ideella världen i sagan kan ge kunskap om vad som behövs i verkligheten.

Vidare är den neoklassiska ekonomin så etablerad i samhället att man inte kommer förbi den.

”The third point is that as we shall see the way of thinking generates some useful insights into origins of problems with the environment, equity and sustainbility in market economies. Ecological economics does not deny the validity of the fairy story, given its assumptions. .. Ecological economics does not claim that efficiency considerations should always be ignored. It does claim that they are not the only thing that matters, and that sometimes they may have to be overridden. It does point out that correcting market failures does not ensure efficiency. ”

 

Ch 10. Determininig policy objectives.

Ch 11. Environmental policy instruments.

Inget nytt jämfört med tidigare refererade böcker.

 

Ch 12. A world of nations.

Ch 13. Climate change.

Ch 14. Biodiversity.

 

Denna bok har gett en del nya infallsvinklar.

 

Den vanliga (neoklassiska) ekonomiska analysen räcker inte för framtiden. Det räcker inte heller att rätta till marknadsmisslyckanden, som t ex kväveutlakning. Det behövs samhällsinitiativ på mera fundamentala plan för att driva utvecklingen mot uthållighet.

 

Marknadens ”osynliga hand” är en saga. Den fungerar inte i verkligheten.

 

Om en produktion har positiva skalfördelar fungerar inte marknadsjämvikten. (Jag tror faktiskt att det till viss del gäller jordbruket. Om spannmålspriser går ned kan man inte anpassa sig genom att avstå från produktion, snarare genom att arrendera till och utnyttja maskinerna bättre).

 

Ecological Economics. Herman E. Daly and Joshua Farley. 2nd edition 2011. Island Press.

Samma titel som ovanstående, och nästan samma grund. Börjar med en grundlig genomgång av vårt globala system. Vad är det grundläggande: den ekologiska grunden eller ekonomin. Beskrivning av systemen, definitioner, samband och inte minst filosofi.

Ekonomi gäller att välja, men vad vill människan egentligen?

 

Tillväxt är det politiska målet i dag för alla länder. Det löser många akuta problem, men är omöjligt i längden. Hur ska vi få ett stabilt samhälle med nolltillväxt i fysiska termer (råvaruförbrukning och utsläpp)?

Det gäller då att se till att ekonomin inte växer. Restriktioner för utlåning och spekulation. 90% marginalskatt.

Teknisk utveckling kan öka specifika värdet av samhällets gods vilket medger en viss tillväxt.

 

Jordbruksfrågor har inte stor plats i boken. I stort sett bara följande: Ökad globalisering och frihandel ger problem på två plan: den effektiva produktionen i I-land sätter priser som inte klaras av U-land, vars jordbruk pressas. Vidare blir det problem med att internalisera miljökostnader. Det leder till konkurrensnackdelar och att produktion flyttar.

 

Vad gäller styrmedel behandlas regler, skatter och handel med rättigheter. Subventioner anges som ett acceptabelt medel i vissa fall för att förbättra systemen (skyddszoner mm)..

 

Denna bok håller sig på ett högre plan än villkoren för praktiskt jordbruk. Det kan dock noteras att man tar upp problem för jordbruket med global handel i allmänhet och i kombination med miljöarbete i synnerhet.

 

 

 

En summering så långt vad gäller jordbruk, miljö och ekonomivetenskap.

 

Man ser en skillnad på ”agronomisk ambition” och ekonomivetenskapens begrepp och arbetssätt. Exempel med grund i kväveutlakning.

 

Agronomiskt sett gäller det att förbättra odlingssystemets funktion, att anpassa både gödsling, odling och andra åtgärder efter vad systemet behöver. Då åtgärdas överskottsutlakning av kväve, vilket i normalfallet är det som kan göras något åt, samtidigt som andra förbättringar kan ske (mullhalt, minskad erosion, mer biologisk mångfald). Agronomin tar ett systemgrepp.

 

Den ekonomiska analysen koncentrerar sig på kväveutlakningen:

Kan vi lägga skatt på den?  Nej det går inte att mäta individuellt.

Kan vi lägga skatt på kvävegödsel? Ja, och det gjordes men den är nu borta av konkurrensskäl.

Det diskuteras minst två motiv för skatt: att pressa ner gödselanvändningen (vilket blir ”blint” och inte bara där det behövs) och att få in pengar som kan användas till kanske andra miljöåtgärder.

 

I ”Ecological Economics” betonas systemaspekten mer vilket är positivt.

 

Problemet för ett ”agronomiskt åtgärdspaket” är att det på kort sikt kan innebära kostnader eller intäktsminskningar som inte kan kompenseras på marknaden. Det kan leda till förlust i kortsiktig konkurrenskraft, även om det inom en 5-årsperiod kan gå med vinst.

Här finns ett betydande styrproblem som inte ens antytts i någon av ovanstående böcker. Det kan kanske dock vara en del i det större samhällsansvar som betonas i Ecological Economics (Daly).

 

Marknadsekonomin är i sig själv kortsiktig. Jordbruket borde åtminstone vara en långsiktig näring om man har uthållighet i sikte. Ingen av böckerna har tagit upp denna fråga. Visserligen nämns mycket om dynamik och långsiktiga konsekvenser i princip. Verktyget är diskontering. Men å andra sidan går inte detta att använda i prissättningen för en ”price taker”.

Frågan om att kortsiktig marknadsekonomi är satt att styra system som kräver långsiktighet har inte tagits upp av någon.