LITTERATUR, CITAT OCH KOMMENTARER MED BÄRING PÅ EKONOMI , EKOLOGI OCH MILJÖSTYRNING, SÄRSKILT FÖR JORDBRUKET.

Göte Bertilsson, 2004

Citat och kommentarer är begränsade till rubrikens frågeställning och ger ingen rättvisande bild av resp boks hela 
innehåll.

Detta är en ostrukturerad lista med olika utdrag och kommentarer från olika böcker. Mina egna kommentarer

är kursiverade.

Den är en referens som används av andra filer, men kan också användas direkt på olika sätt:

1. Använd länkarna här nedan för att gå till en bestämd bok.

2. Använd sökfunktionen (Redigera, Sök på denna sida) för valfritt sökord. Några förberedda alternativ
För "grundläggande ekonomi"   -  sök  "grundl":
       stapelvara                               stapel,  commodity,
      konkurrens                             konk. compet
      marginalkostnad                      margin
      vinst                                        vinst, profit
      miljö                                        miljö, envir
     externalities                              extern

     grön marknadsföring                 grön, green
     jordbruksekonomi                     jordbr, agric
    

Brunsson, Nils och Ingemund Hägg 1992. Marknadens makt.SNS förlag.

Wonnacott and Wonnacott 1982.Economics

JV rapport 2000:19.Jordbruksstöden och u-länderna

Kenneth Hermele: Ekonomerna, tillväxten och miljön

Michael Parkin.1999, Economics

World Watch Institute:Tillståndet i Världen 1999

B Hägerhäll 1988, Vår gemensamma framtid.

Eklund, Klas 1999.Vår ekonomi. 8e upplagan.Prisma

Dufvenberg, Martin, Marie-Louise Isacson och Michael Lundholm (red) 2000. Tillämpad mikroekonomi. Studentlitteratur.

Galbraith, J K 1974. Nationalekonomin och samhällsintresset. W o W.

Sandelin, Bo, Hans-Michael Trautwein och Richard Wundrak, 1998. Det ekonomiska tänkandets historia.SNS.

Wandén, Stig 1986. Ekonomi i filosofisk belysning. Norstedts.

Hunt, E K 1992. De ekonomiska ideologiernas utveckling. Förlaget Storken.

Baumol, William J. 1977. Economic theory and operations analysis, 4th edition.

Södersten, Bo and Geoffrey Reed 1994. International Economics. 3rd edition

Andersson, Arne M, Bjuggren, Per-Olof och Olle Ohlsson 1990. Industriell ekonomi(SNS)

Lyvall, Ann-Charlotte och Ingemar Jönsson 1998. Internationell ekonomi. (Gleerups)

Södersten, Bo (red.) 1997. Marknad och politik.(Vissa delar)

WTO2000. Trading into the future. The environment - a new high profile. www.wto.org

Axelsson Nycander, Gunnel 1999. Etik och handel. En studie om fair trade. SIDA - KV.

Bengt Kriström 1999, Tillväxt, sysselsättning och miljö.Ur Tillväxt och ekonomisk politik.Lars Calmfors och Mats Persson (red), 1999.

Pierre Guillet de Montoux. 1983. Läran om företaget. Från Quesnay till Keynes.

J Micklethwait & A Wooldridge.2001.Timbro. Global. Reportage från en värld i förändring

Hans-Peter Martin och Harald Schumann. Symposion 1997. Globaliseringsfällan. Angreppet på demokrati och välfärd.

Christer Gunnarsson och Mauricio Rojas. 1995SNS förlag.Tillväxt – Stagnation – Kaos. En institutionell studie av underutvecklingens orsaker och utvecklingens möjligheter.

Erik Andersson 2001. Studentlitteratur. Globaliseringens politiska ekonomi – en introduktion

Cecilia Waldenström, 2002. Constructing the world in dialogue.

Amartya Sen, Michael Walzer, John Rawls. Ideer om rättvisa.Tidens idéserie volym 1 1989

Sten Ljunggren 1998. Marknad och kapital – ett omaka par.

Stefan Jansson.Norstedts2001. Världens centrum

NJF-EAAE Seminar i Helsingfors 17-18 aug.2001. INTERNATIONAL AGRICULTURAL TRADE - OLD AND NEW CHALLENGES

Daniel Yergin, J. Stanislaw.Timbro. KOMMANDOHÖJDERNA – BERÄTTELSEN OM MARKNADENS GLOBALA RENÄSSANS.

Lipsey and Steiner 1978. Economics ( Sid 96. ”How agricultural surpluses may become chronic and agriculture a depressed sector”.

Ken Peattie. 1995Grön Marknadsföring.

George Soros, 1998. Den globala kapitalismens kris.

Åke Magnusson (red), 2002. Globaliseringens tidevarv.

Marian Radetzki, 1990. Tillväxt och miljö.

Jagdish Bhagwati, 2001, Till frihandelns försvar.   SYNS MYCKET VIKTIG.

Naomi Klein, 2001, No Logo
Bruce L. Gardner:  American Agriculture in the twentieth century.

Dana L. Jackson and Laura L. Jackson: The farm as natural habitat.

Tillväxten ifrågasatt (2001)  Boken är en samling av olika inlägg.

Lars Ingelstam och Göran Bäckstrand.1975.  Hur mycket är lagom? (Inst. För Framtidsstudier)

Lars Pålsson Syll:   De ekonomiska teoriernas historia.

Marknad och Politik, 6 e upplagan, 2004. SNS förlag.
Ur Currents, 35/36 2004.   SLU.Corporate Concentration from farm to consumer.  Bill Vorley.
S. Bowles. 2004 Microeconomics Behavior, Institutions and Evolution.  Recension ur Science.
Runar Brännlund, Bengt Kriström.  Miljöekonomi. 1998.

Barry C. Field.  Environmental Economics. An Introduction. 2nd Edition. 1997.

  EN SAMMANFATTNING FÖR DISKUSSION.
Konkurrens och handelsutbyte är drivande för den ekonomiska utvecklingen. Vid ren konkurrens kan dock långsiktiga frågor och externaliteter komma i skymundan.
Konkurrens och handelsutbyte främjar specialisering. Det är positivt ekonomiskt. Men negativt och riskfyllt ekologiskt. Även i många officiella sammanhang betonas risken och nackdelen med specialisering och vikten av mångfald och variation. Vi har också nationella miljömål. Men ditåt verkar inte marknadens styrsystem.

Vid ren konkurrens styr systemet mot att priset motsvarar de marginella produktionskostnaderna. Då är det svårt att få betalt för långsiktiga kostnader eller ekologiskt underhåll eller miljöåtgärder. Även om handeln domineras av stora aktörer kommer primärproducenten, jordbrukaren, att leva i en miljö av ren konkurrens.

Ren konkurrens är annars inte särskilt vanlig. När exempel tas fram i läroböcker nämns alltid spannmålen. Det är faktiskt ironiskt att produkter från de ekologiska systemen som är särskilt beroende av långsiktigt underhåll ska ses som skolexempel för kortsiktig marknadsekonomi.

Tidigare kunde tradition och nationella program ge en motvikt till alltför kortsiktigt inriktad produktion. Med tilltagande “globalisering” minskas eller upphör detta.

Den helt övervägande delen av handeln är av typ monopolistisk konkurrens, med varumärken och marknadsinflytande som viktiga medel (Volvo, ABB, Nestlé, MacDonalds). Då kan man få betalt för alla kostnader och även få vinst. Jordbruket, även det stora, är för småskaligt för att klara detta utom mycket lokalt.

Konsumenten använder 2-3% av sina utgifter till livsmedelsråvaror, ca 15% till kultur och fritid. En inte obetydlig del av “kultur och fritid” är beroende av natur och landskap. Det kan finnas risk för att den ekonomiska styrningen för att minska livsmedelsutgifterna från 2,5% till 2,0 leder till att nyttan av “kultur och fritid” minskar med flerdubbla värdet.

Dessa frågor löses inte genom att motarbeta frihandel eller globalisering. Men på något sätt måste fördelarna av en global marknadsekonomi kombineras med ett mer långsiktigt och ekologiskt inriktat hänsynstagande.

Ett jordbrukspolitiskt mål skulle kunna vara att vårda frihandeln så konsumenter överallt får låga priser på livets nödtorft, samtidigt vårda jordbruket så det långsiktigt klarar denna marginalprisnivå och kan fortsätta producera och i kombination styra eller uppmuntra till vård av miljö och ekosystem.

OM EKONOMISK TEORI, EKOLOGI OCH JORDBRUK.
Min diskussion gäller principer och system, med tonvikt på styrmekanismer. Det gäller inte böndernas aktuella förhållanden och ekonomi, utan det gäller hur en effektiv ledare för ett lantbruksföretag har att agera i det system som finns och vad detta får för konsekvenser. Ett sidospår som kommer fram ibland gäller jordbruksbranschen och den ekonomiska teorin.

Ekonomisk bakgrund:

Baumol, William J. 1977. Economic theory and operations analysis, 4th edition.

Södersten, Bo and Geoffrey Reed 1994. International Economics. 3rd edition

Andersson, Arne M, Bjuggren, Per-Olof och Olle Ohlsson 1990. Industriell ekonomi(SNS)

Lyvall, Ann-Charlotte och Ingemar Jönsson 1998. Internationell ekonomi. (Gleerups)

Södersten, Bo (red.) 1997. Marknad och politik.(Vissa delar)

WTO2000. Trading into the future. The environment - a new high profile. www.wto.org

Axelsson Nycander, Gunnel 1999. Etik och handel. En studie om fair trade. SIDA - KV.

Den ekonomiska basen.

Genom att de enskilda företagen agerar i eget intresse optimeras systemet och man får en välfärdsmaximering (definierad ungefär som: så mycket varor som möjligt av tillgängliga resurser). Handeln är kommunikationsmedlet för att få denna optimering att fungera. Att bromsa eller hindra handel ger nästan alltid en sämre optimal lösning.

Vägen till en mer optimal lösning är specialisering. Det blir innebörden i hela principen.

Det förutsätts ( i idealfallet) att ren konkurrens råder, vilket betyder att produkten är homogen och lika från alla producenter (en stapelvara), att ingen producent är stor nog att ensam påverka marknaden och att det råder fritt in- och utträde i branschen. Detta sistnämnda är en viktig regleringsmekanism.

I praktiken är konkurrensen oftast ofullständig. Man profilerar sig med varumärken, man strävar efter dominans eller åtminstone viss marknadskontroll osv. När man ska presentera exempel på ren konkurrens nämnes alltid spannmålen. Det är nästan så man kan fråga sig om det finns fler bra exempel.

Ekologi och miljö.

De enda etablerade och accepterade vägarna att föra in detta i processen är som lagar och bestämmelser och som skatter (en frontdiskussion rör dock andra medel). I den mån dessa inte gäller alla marknadsaktörer blir de ett konkurrenshandicap. En viktig diskussion gäller att kunna vända detta till en fördel i form av varumärken (men detta motarbetas av handelspolitiken, utom för små nischer) eller produktionsutveckling.

Jordbrukets hela bas är ett ekologiskt system, som kräver underhåll både på kort och lång sikt. Det kortsiktiga underhållet kan beaktas i marknadssituationen, då det mer direkt påverkar produktionen. Det långsiktiga underhållet däremot blir ett ekonomiskt handicap. Den som väljer att skjuta på detta vinner i konkurrensen. Det hör till bilden att det långsiktiga underhållsbehovet är ganska diffust och svårt att konkretisera i ekonomiska termer.

En fråga som gränsar till detta, men som jag inte sett diskuteras varken i ekonomiska eller miljömässiga sammanhang är tidsskalor. Marknaden har krav på snabbhet, och utvecklas starkt i den riktningen. Ett år är en lång tid. Kvartalsrapporter gäller. I ekologiska sammanhang är ett år en mycket kort tid. För marksystemet är decennier en lämpligare enhet Dessa längre tidsskalor kan inte alls hanteras av dagens ekonomiska system. 

Tidigare, i en nationell situation, och och i  en tradition av ansvar och förvaltarskap, var den långsiktiga hänsynen en grund man utgick ifrån. Det var etablerad god sed. Denna grund försvinner alltmer i vårt vidgade konkurrenssamhälle. I en global konkurrens får förändringstrycket en än större dimension, på gott och ont.

Det är att notera att den ekonomiska utvecklingens positiva nyckelord, “specialisering”, har en negativ laddning i ekologiska sammanhang.

 
  Delar av den ekonomiska teorin i ekologisk belysning.  grundl
Jag följer här dispositionen hos Baumol, som har den mest fullständiga genomgången. För att inte krångla till terminologin blandar jag språken. I den mån övrig litteratur, särskilt den omfattande Södersten 1994, har viktiga kompletteringar har de hänvisats till. Jag har emellertid inte funnit några diskrepanser från Baumol 1977.

“Marginal analysis”. s22

Optimum ligger där marginalnyttan av en åtgärd är noll.

Vidare finns externaliteter som har samband med insatsen, men som inte kommer med i bedömningen

Marginal analysis and fixed costs. s31.

De volymoberoende fasta kostnaderna (mark, maskiner i viss mån, vissa miljökostnader, långsiktigt underhåll som växtföljd mm) påverkar inte marginalkostnaden i produktionen.

Samband:

total combined costs= total variable costs + total fixed costs

average combined costs=average variable costs + average fixed costs

marginal combined costs= marginal variable costs

Detta har betydelse för prismekanismen. Citat Baumol sid 388:

“Pricing and changes in fixed costs and taxes.

Students consistently find one of the most surprising conclusions of the theory of the firm to be the assertion that fixed costs do not matter to pricing and output decisions. This piece of received doctrine is certainly at variance with business practice, where an increase in fixed costs is usually the occasion for for serious considerations of a price increase...”

Demand curves, utility surfaces and indifference maps. s179.

Här används två typer av koordinatsystem, som senare blir huvudpunkter också vad gäller beräkningar och kvantifieringar:

1. Yaxeln = pris, Xaxeln = volym ( kvantifiering av inkomst/kostnad ( x * y)  blir en yta i diagrammet.)

(Baumol kommenterar den “ologiska” uppläggningen av detta konventionella system, där tvärtemot alla andra sammanhang den uppenbara beroende variabeln (volymen) ligger på x-axeln. Av egen erfarenhet vet jag att detta försvårar kommunikationen mellan ekonomer och naturvetare/tekniker)

2. Yaxeln = produkt A. Xaxeln = produkt B (för jämförelser mellan produkter)

Efterfrågekurvan hör hemma i diagram 1.Normalt en linje eller kurva som lutar från vänster till höger. Låg efterfrågan vid högt pris och vice versa. Lutningen (omräknad) avgör priselasticiteten.

Priselasticitet, definition:

- (% ändring i efterfrågan / % ändring i pris).

Utility analysis of demand.

Diamant/vatten paradoxen.Vatten är livsnödvändigt men har lågt pris, diamanter onödig lyx men dyra. Det är inte den absoluta nyttan som bestämmer pris utan marginalnyttan av en ökning. Vatten finns i överflöd, man är mättad, men diamanter --.

Jämförelser mellan “produkter” göres i diagram 2.Klassiskt exempel: vin och kläde. Man kan lägga in samband för produktionsförhållanden (production possibility curves) eller konsumtionsförhållanden (consumers indifference curves). Genom att kombinera dessa samband och räkna i diagrammet kan man optimera “välfärden” (= så mycket produkter som möjligt) och få fram välfärdsvinsten av handel. (Södersten 1994, s 4 - 22).Här demonstreras teorin om komparativa fördelar, introducerad av Ricardo 1817, och fortfarande en hörnsten. Se dock en kritik..

The firm and its objectives. s 377 f.

Maximal vinst kan ersättas/kompletteras av andra mål. Fritid för ensamföretagaren, tillväxt eller prestige för företagsledningen, uppfyllande av angivna mål etc.
 För en lantbruksföretagare kan uthållighet, landskap, miljö kombinerat med anständig inkomst vara ett mål. För företag inom stapelvarubranscher är ett viktigt mål att komma ur det läget, där man per definition inte går med vinst om marknaden är i jämvikt. Som tidigare antytts är det nog så att med det globala samhällets ökade kommersialisering blir vinstmaximering allt viktigare. De flesta “hårda” drivkrafter drar åt det hållet när det gäller företag. (Privat kan prioteringar vara annorlunda, t.ex. säges lönen betyda allt mindre i förhållande till arbetets natur, och jag kan själv fråga mig varför i hela världen jag gör det jag gör just nu när jag skriver detta). (Jo, det är faktiskt kul att försöka förstå det här).

Vid vinstmaximering gäller att marginalkostnaden ska vara lika med marginalinkomsten och den sista enheten man producerar/säljer ger varken vinst eller något bidrag till fasta kostnader.

Market structure, pricing and output.

Classification:

“

*Pure competition.Many firms, product homogeneity, freedom of entry and exit, independent decisionmaking.

* Pure monopoly.

* Monopolistic competition with product differentiation. Very similar to pure competition except for product standardization. Each firm produces goods which are different from or believed to be different from competive products. The product “differences” may in fact not involve characteristics of the products themselves. More attractiv wrapping, more convenient location, or special sales features such as better service or free gift coupons may be the basis for customer preferences and loyalties.”

* more classes: monopsony, bilateral monopoly etc.

Direkt citat Baumol sid 394:

“Pure monopolies have always been rare if they ever existed at all. Pure competition also is rare, although there exist a number of commodities which, for many purposes, provide a good approximation: Grains and the stock market are two outstanding examples.”

Jag fortsätter med att citera Baumol, sid 395.

“The profit-maximizing competitive firm.

The bulk of the analytic litterature on price-output determination has traditionally been devoted to the case of pure competition. The reason is at least partly that such a case is more readily amenable to analysis so that is is possible to develop a far richer theoretical structure for this situation than for other market forms.

First, let us examine some immediate consequences of the definition of pure competition. Under pure competition the demand curve of the firm is always horizontal (perfectly elastic).

This follows from the first feature of pure competition - the relative insignificance of each firm so that no one of them can affect price noticeably. The single wheat farmer can do nothing about the day´s price in Chicago. If he raises his price above the going price he will be unable to sell anything, whereas he can gain nothing by cutting his price below the market price, for at the prevailing price he can sell any amount he can be expected to produce. For him, there is no price decision to be made - the price figure is simply handed to him.

In the short run the firm may, of course, end up making either profit or loss. But in the long run the free entry and exit feature of pure competition assures that these profits or losses will disappear altogether. If the industry is profitable, new firms will be induced to enter it and compete with the already established concerns. The resulting increase in demand for inputs may bid up their prices and hence raise costs. Certainly the increased product supply can be expected to reduce its market price. Thus, profits will tend to be squeezed down toward zero or at least until no additional firms find it worth moving in.

Similarly, if there is initially a net loss to firms in the industry, the exit of concerns will raise profits and ultimately eliminate the loss. “

Några kommentarer här:

Det är väl så har spannmålsmarknaden fungerar.Men -hur fungerar regleringsmekanismen? Vetepriset ger förlust, måste sluta producera.Men vad göra i stället?? Jag menar att varken “exit”eller “entry” mekanismen fungerar för jordbruksproduktionen, annat än på lång sikt, att marken läggs ner vid generationsskiften etc. Möjligen kan “entry” fungera när spannmålspriserna är höga, genom uppodling av nya, marginella och kanske olämpliga marker.

Och observera: “profit” ovan skall täcka också fasta kostnader.

Det är att notera att Baumol nästan omärkligt glider ifrån spannmålsexemplet när det gäller “exit and entry”.

Fortsatt citat Baumol, sid 397.

“ One more point needs to be made here - the zero-profit rule may seem implausible at first glance. Why should anyone stay in business if it yields him no returns? But the term “profits” is used here in a rather strict sense. A small businessman may earn a comfortable living.---”

Equilibrium in the competitive industry.

Fortsatt citat Baumol sid 398.

“The standard and wellknown analysis of pricing and output determination in the competitive industry (as contrasted with the single firm) involves the drawing of an industry supply curve andan industry demand curve with price and output determined by the intersection of the two curves.( diagram 1 ovan, med pris på y-axeln och produktion på x)

The supply curve can be given an interpretation in terms of costs. In fact, in the long run it tends to approximate a curve of average costs for the industry. This, again, is a consequence of the free entry-and exit-assumption and its zero profit result. If the industry were to supply its commodity at a price which exceeded its average cost, some firms would necessarily be making a profit. We have seen how the entry of new firms could make short of that profit. “

“Profit” här inkluderar också fasta kostnader, t. ex långsiktiga miljökostnader.

För spannmålsmarknaden finns en annan faktor : den prisbestämmande volymen (världsmarknaden) är bara ca 10% av produktionen.Om vi antar att priset är så lågt att dessa 10% drar sig ur kommer andra 10% att kunna hoppa in. Det behövs ingen nyetablering, man är redan i produktion.“Prisbestämmande Efterfrågan”har svag kontakt med “Produktionsansvaret”. En återkoppling som förutsätts ovan är ingen eller svag. Och om en mindre del av produktionen arbetar med ett exploaterande och därmed mindre kostnadskrävande system kommer den att kunna styra priset för helheten. Dessa frågor måste spela en roll, men de har inte synts till i den litteratur jag gått igenom.

General equilibrium and welfare economics. s 513.       critic

Citat:

“ Breakeven constraints and optimal deviations between prices and marginal costs.

The discussion of the preceding section indicates that whatever its desirable properties, marginal cost pricing simply may not be possible for society. If, for example, the preponderance of economic activity were carried out by single product firms with declining average cost curves, then most industries would either end up loosing money or charging prices not equal to marginal costs. Even if every product were sold by firms at its marginal costs and the government were willing to subsidize firms by covering the resulting losses, the problem would not be solved because the funds for the subsidies must be derived from taxes..”

Det är väl där vi är, med areal- och djurbidrag.Inte utan problem, men....

Beneficial and detrimental externalities of production and consumption. s 517.   

“.... It should be noted that most of these are, in fact, in the last analysis, market imperfections - cases where the market offers no price for a service or disservice.”         marknadmiljö

Problemet diskuteras av Baumol ganska kort. Ingen analys eller syntes.

Södersten 1994 behandlar “a negative production externality”, kväveutlakning från för hög gödsling. Lösning: skatt. Ingen relevant detaljdiskussion eller ens försök till att koppla ekonomi och ekologi.

Lars Bergman (i Södersten 1997 sid 279) diskuterar Gröna företag. “..företag som verkar på marknader med fåtalskonkurrens inte är anonyma; företagen eller deras produkter har varumärken som kan representera betydande värden. Om det då finns gröna konsumenter kan det vara ekonomiskt motiverat ...”.

Obs: “fåtalskonkurrens”.

Övrigt

Det finns naturligtvis åtskilligt mera i frågan att diskutera, t.ex.

* begreppet välfärd , welfare.  Alltid diskuterat som produkter.

* de rätlinjiga sambanden som oftast tas för givna. Åtminstone stämmer de dåligt i ekologiska sammanhang.

* tidigare nämnt, men jag vill betona: tidsskalor. Hur få in långsiktighet i konkurrensen?

* det är ett kraftfullt system som den ekonomiska teorin beskriver. Liknande styrning skulle behövas för miljöåtgärder.Lika lite som planhushållning har gett ekonomiskt bra system ger regler och skatter bra miljösystem för de komplexa areella näringarna. De kan ta bort grava missförhållanden men inte optimera.

grundl  konk  marknadmiljö critic

  Grön Marknadsföring.Ken Peattie. 1995.Svensköversättning 1998. Utbildningshuset Studentlitteratur.

Allmänt.      critic  marknadmiljö extern stapel

Boken har allmän marknadsföringskunskap som grund, och hänvisar ofta till ”bibeln” i frågan, Cotlers Marketing Management.

Perspektivet är huvudsakligen företagarens: hur ska man lyckas med Grön Marknadsföring. Det större perspektivet, hur ska man få storskaliga miljöförbättringar, penetreras inte. Produkter av stapelvarukaraktär kommenteras inte, antagligen ses grön profilering där som hopplös.

Några citat och kommentarer med syftning på ”Ekonomi-Ekologi”.

S 28. Fakta som ekonomin glömt.

”Traditionell ekonomisk lära avslöjar verkligen vissa oroande brister i synen på den fysiska miljön.

* Den förutsätter att den fysiska miljön inte sätter några begränsningar för ekonomisk aktivitet.

* Den behandlar miljöskador och sociala kostnader som orsakas av näringslivet som yttre omständigheter, och något som inte direktberör marknad eller beslutsfattare.

* Den sätter inte något värde på det som inte har en marknad.

* Den undervärderar mark och naturresurser.

S 108. Hur balansera förhållandet – genom marknadskrafter eller reglering?

” Enskilda konsumenter, hur patriotiska de än är, kan inte förväntas fatta beslut om sin konsumtion som garanterar landets fortsatta säkerhet. Man kan därmed inte heller lita på att konsumenter, hur gröna de än är, genomför köp som säkrar miljöns framtid. Grön konsumtion och grön marknadsföringär endast en del av lösningen på problemet med att åstadkomma hållbarhet. Samma sak gäller lagstiftning. Däremot kan man med säkerhet säga att drömmen om det hållbara samhället kommer att ersättas med en miljömässig mardröm om inte marknadsföring och konsumtion styrs med hjälp av politiska, rättsliga, utbildnings- och andra samhällsinitiativ som är inställda på hållbarhetsbegreppet.”

S 116.Regeringars svar på miljöengagemang(ur World Dev. Report 1992)

En tabell

Lagstiftning: Utsläppsstandards (Calif.), Kvoter CFC,Tekniska standards (katalysatorer), Effektivitetsstandard (USA, bränsle)

Ekonomisk stimulans: Miljöavgifter för utsläpp (Nederl. M fl), Återvinning , Miljöskatter (NL, Sverige), Handel med utsläppsrätter (USA svavel), Handel med produktionstillstånd (USA bly), Subventionering av utveckling.

Frivillig reglering: individuella målsättningar för företag, Insamlingssystem (Eco-emballage), Riktlinjer för renare teknologi.

( OBS.10 år gammal)

S 133.Internationella dimensioner.          intavtal

”Miljölagstiftningens och den gröna marknadsföringens positiva resultat i ett land får mindre betydelse om de inte följs av liknande åtgärder i andra länder…”

S 256. Konkurrenskraft.

”.. I takt med att konkurrensen ökar på en marknad blir det allt nödvändigare att utveckla en särskiljande konkurrensmässig fördel. Ohmae (1982) definierar fyra olika metoder för att åstadkomma och bibehålla en konkurrensmässig fördel:

* Att identifiera de viktigaste faktorerna för framgång inom industrin och sedan koncentrera ansträngningarna…

* Att exploatera företagets existerande ledarskap

* Att försöka ändra på nyckelfaktorerna för framgång så de passar det egna företaget.

* Innovation genom nya produkter och genom att öppna nya marknader.

Miljöprestationen börjar nu bli ett nyckelområde för framgång inom många industrier..”

( Och hur skulle detta kunna tillämpas på jordbrukets stapelvaror?)

S 259Marknadsposition (och förhållande till Grön Strategi)

Marknadsledare (IBM, McDonalds)

Marknadsutmanare

Marknadsföljare

Nischmarknad

S 500 – 501   Ett konstaterande att många regleringar förstör miljön. Subventionering av energi (Kina, Indien),vatten för bevattning osv.

S 503  Prissättning och kostnader.

”Förhållandet mellan priser och kostnader är en viktig fråga för utvecklingen av effektiva metoder för grön företagsledning. Det är också en av de mest kontroversiella. Miljöaktivister vill att produkterna och deras priser ska bära den fulla kostnaden av de miljöskador der ger upphov till. Affärslivet anser å sin sida att konsumenterna inte är beredda att bära sådana kostnader och att oansvariga konkurrenter kommer att sälja produkter till ett lägre pris än ansvarsfulla gröna företag om det saknas lagstiftning. ”

S 511. Kundreaktioner på prissättning.

”Gröna produkter presenteras vanligen på marknaden till högre priser, antingen som en återspegling av högre kostnader eller för att dra fördel av en högre efterfrågan på gröna produkter. Sanningen är att dessa produkter inte nödvändigtvis måste vara dyra. I realiteten kan grå produkter vara för billiga. ”(?)

 
INTERNATIONAL AGRICULTURAL TRADE - OLD AND NEW CHALLENGES. NJF-EAAE Seminar i Helsingfors 17-18 aug.2001.

Kort om 3 bidrag som ligger nära rubrikens intresseområde.

International trade in agricultural products: the impact of environmental standards on costs and competitiveness.

Ulrike Grote, Univ. Bonn                 marknadmiljö    kostn

Tyskland, Brasilien och Indonesion jämfördes för spannmål, kyckling och oljeväxter.

Huvudslutsats: “environmental standards” snedvrider i dag inte konkurrenskraften. Dock är det ju inte särskilt stora åtgärder man vidtagit i Tyskland.Det gäller en kvävebalansberäkning, vissa pesticidrestriktioner, platta för sprutrengöring, maskinstandarder. Skillnaden med och utan standards blev i Tyskland 0,01 $/100 kg vete, dvs helt försumbart.

Brasilien har en lag om “land use” som om den implementerades skulle betyda stort ingrepp och betydande kostnader. Men den fungerar inte.

Intressant är den metod som använts. “The surveys and the farm level analysis took place within the framework of the International Farm Comparison Network (IFCN), which allows analyzing agricultural production systems world-wide. In practice it means that panels, consisting of four to six farmers, one advisor and one scientist are established. These panelsdefine typical farms ...”htpp://www.fal.de./bal/ifcn.html.

Av intresse är också kostnadsbilder. Den västeuropeiska spannmålsproduktionen har högre kostnader än dagens världsmarknadspris även om man inte räknar med markkostnad, oavsett hur effektiv man är.

Competitiveness of regional products in the international food market.

Valeria Sodano, Univ. Naples.

“Regional products” har speciellt skydd och status inom ramen för CAP. Det mest kända exemplet är vinmärken etc, men det gäller också mycket annat. “Produkt från Toscana”, t.ex.

Föredragningen visade mest på att denna marknadsföring inte är så lätt. Trots det officiella stödet behövs större satsningar.

Non-trade concerns and domestic/international policy choice.

David Blandford, Pennsylvania State Univ., Richard N. Boisvert, Cornell University.     extern   jordbr

Blandford fungerade som en nyckelperson vid seminariet. Han argumenterade starkt mot protektionism i diskussioner, men hade gått ett steg vidare, vilket visas av nedanstående Conclusions.

Conclusions

While a major function of agriculture is to supply the world with food and fiber, it is increasingly recognized that non-commodity outputs, ranging from effects on food safety, to the numerous effects of agriculture on the environment, to soil and land conservation, to landscape and cultural amenities, and implications for bio-diversity are of major importance.

As agricultural producers have increasingly embraced new technologies, the food and fiber output of western economies has expanded dramatically, and the structure of the industry has been changed forever. Agriculture, by most conventional measures, is now of minor importancein the overall economies of most rich countries, and in many of their rural areas. In stark contrast, agriculture’s role in terms of the use of land and other natural resources has never more critical.

The competition for these resources from other sectors of the economy has intensified dramatically. Further, since the income elasticity of demand for the non-commodity outputs from agriculture is high, the value of non-commodity outputs from agriculture, many of which are linked importantly to land and other natural resources, is on the rise.

In the absence of organized markets for many of the non-commodity outputs from agriculture, their effects, be they intended or unintended, are often ignored in production decisions of agricultural producers. Without policy intervention to internalize the value to society of noncommodity outputs such as landscape amenities or costs imposed on others, such as the adverse effects on the environment, their levels may be far from socially optimal. To date, domestic policies in many countries aimed at the various externalities and public goods associated with agriculture are typically legislated and administered independently; most economic models examine externalities in isolation, implicitly assuming other externalities are fixed or are unimportant.

If the interrelationships among the externalities and public goods are ignored, compartmentalized” government programs aimed at each independently may work at cross-purposes. Policies to internalize the effects of multiple externalities and public goods must be selected jointly to account for any interrelationships among them, and/or the market goods from agricultural production. We have argued that this requires a shift away from traditional agricultural policies with their commodity orientation, towards a new policy paradigm that has a natural resource focus. We also believe that this will require shift in the location of where policy is formed and implemented from the center to the community level. We believe that this change in policy focus would be consistent with the move to freer trade, although some expansion would be needed in the range of policies that are considered permissible under the green box category of ~ the AoA. Major non-trade concerns can be satisfied in a way that is not inconsistent with freer trade, and freer trade would not undermine important domestic objectives.

  grundl
  ”How agricultural surpluses may become chronic and agriculture a depressed sector”. En sammanfattning och översättning ur boken Economics (Lipsey and Steiner) 1978. Sid 96. Vi tänker oss en förenklad ekonomi med bara två sektorer: jordbruk och industri, och båda växer med 6% per år, vilket betyder en fördubbling på 12 år både av produktion och total ekonomi (inkomster). Efterfrågans inkomstelasticitet (dvs. efterfrågans ökning för en viss inkomstökning) antas vara 0,5 för jordbruk och 1,5 för industri (när inkomsten ökar påverkas inte matinköpen så mycket som intresset för industrivaror).

Ett exempel:

Vi startar med produktionen 50 enheter för båda och jämvikt råder..

Produktion efter 12 år är då 100 för båda.

Efterfrågan blir 75 för jordbruket och 125 för industrin.

Jordbruket får ett överskott på 25 och industrin en otillfredställd efterfrågan på 25.

Men vi har inte tagit hänsyn till prisutveckling så långt. Eftersom produktionen växer fortare än efterfrågan för jordbruket kommer priser och inkomster att falla där. Jordbruksekonomin krymper. Men det blir tvärtom i industrin. Där växer ekonomin och priser och löner kan stiga. Jordbruket blir en nedtryckt sektor och industrin dynamisk.

Om resurser kan röra sig fritt kommer arbete (och mark och andra produktionsfaktorer) att flyttas från jordbruk till industri. Men om resursöverföringen går för långsamt kommer jordbruket att förbli en nedtryckt sektor med kroniska överskott.

I kapitlet Markets and pricing diskuteras skillnaden mellan en biltillverkare, som själv påverkar sitt pris, och en veteodlare som blir en ”price taker”. Den senare kan ensam inte göra något för att påverka marknadens pris.

Om man nu talar om”price taker”eller ”perfect competition”, också denna bok placerar jordbruket som en av få branscher i denna grupp. Andra price takers som nämnts är tjänster (resebyråer, rörmokare),samt detaljister som bensinstationer. I större delen av ekonomin strävar företagen efter att påverka priset och har reell möjlighet att göra detta även i konkurrens inom branschen.

I kapitlet ”The market economy; problems and policies” diskuteras miljöfrågor etc. Sidan 428.

Externaliteter, marknadsmisslyckanden.

”Externaliteter leder till marknadsmisslyckanden och inbjuder till korrigeringar. Men de är endast värda en korrigering om problemen kostar mer än vad produktionen ger (cost-benefit)…”

Man talar lite om verktyg. Mest betonas bestämmelser (boken är från 1978)

 
  En aktuell notis: Sydsvenska Dagbladet 2002-05-25. FORTSATT KRIS FÖR KAFFEODLARE. Marknaden plågas svårt av överproduktion.         stapelv    jordbr

Världsmarknadspriset på kaffebönor har gått upp något sedan den gångna höstens rekordlåga nivå. Men marknaden plågas alltjämt av överproduktion, stagnerad konsumtion och en kraftig obalans i hur intäkterna fördelas inom industrin, enligt Nestor Osorio, ny direktör för Internationella kaffeorganisationen (ICO).

Detta är kaffekrisens kärna: väldigt låga inkomster för de producerande länderna och motsatsen i de importerande länderna, där handeln frodas och vinsterna är höga, sade Osorio på en presskonferens på fredagen efter att ICO avslutat en konferens i London.

--

Jag betalade mer än tre dollar för en kopp kaffe på Covent Garden i London och bara en cent av detta går till kaffeodlarna.

För att komma tillrätta med krisen i de kaffeproducerande länderna siktar ICO på att förmå fler kaffeodlare att komplettera sin produktion med andra grödor. Detta skulle dels ge ökade intäkter till de enskilda odlarna, dels minska utbudet av kaffe på världsmarknaden. ……. Några kommentarer och frågor från GB:   Ofta ges EU jordbrukspolitik skulden för dylika problem. Det är faktiskt svårt att tro att Europas jordbruk skulle vålla problem för kaffet, likaså att vete och kött skulle kunna påverka kaffeodlarna. Jordbrukets problem är nog mera djupgående än EU:s politik, även om den inte underlättat.

Det viktiga vore att bearbetade varor från U-land fick flyta fritt. Majs ger föga inkomst, men corn flakes mer. Frukt ger lite pengar jämfört med marmelad. Osv. Om U-land ska räddas med råvaruproduktion är de illa ute.

Utveckling i jordbruket (högre, billigare och mera konkurrenskraftig produktion) ger inte jordbruket mer. Vinsten föres vidare i kedjan, i bästa fall till konsumenten.

Det gäller att komma ifrån stapelvarusektorn till specialnischer som kan prissättas annorlunda. I vilken utsträckning kan detta ske?

Kan produktion av jordbruksstapelvaror under konkurrens (via börser etc) överhuvudtaget utvecklas till stabilitet och uthållighet på enbart marknadens villkor?

Om nu kaffeodlarna enligt ovan drar ned på produktionen och priset stiger blir nog detta kortvarigt. Ny produktion poppar upp.

 
Boken KOMMANDOHÖJDERNA – BERÄTTELSEN OM MARKNADENS GLOBALA RENÄSSANS.Förf: Daniel Yergin, J. Stanislaw.  Timbro.

En mycket intressant bok, spännande nutidshistoria.

Den visar i och för sig också hur paradigmer och åsikter kommer och går. Sanning i går är fel i dag. Var står vi om 10 år? Med detta menar jag inte att jag tycker budskapet som förmedlas i titeln är fel.. Boken är mycket övertygande i sin framställning.

Mot bakgrund av frågeställningen ekonomi-ekologi  gjorde jag några markeringar under läsningen, och de redovisas nedan.

S 10.       marknadmiljö

”Kan marknadens triumf bli bestående? Eller kommer statens roll att återigen utvidgas? Vi tror att det beror på hur svaren på ett antal nyckelfrågor växer fram: Kommer marknadsekonomierna att hålla sina löften rörande ekonomisk tillväxt, sysselsättning och högre levnadsstandard? Kommer resultaten att uppfattas som rättvisa? Litar allmänheten på att miljön tryggas tillräckligt. ….”

S 31.Om ordoliberalerna.Ludwig Erhardt.

” Vi vill inte ha några restriktioner på marknadsekonomien, på konkurrensen och på den fritt flytande prismekanismen. Inte heller vill vi ha blandekonomi. ..Vi är också väl medvetna om att en ren fri marknadsekonomi byggd på konkurrens inte kan flyta omkring fritt i ett socialt, politiskt och moraliskt tomrum utan måste upprätthållas och skyddas av ett starkt socialt, politiskt och moraliskt regelverk……………. som utanför marknadssfären balanserar intressen, skyddar de svaga, hämmar de måttlösa, minskar excesser, begränsar makten, anger spelreglerna och ser till att de efterlevs.”

S 92.Om initialutvecklingen i U-land.

” Ironiskt nog var den ekonomiska inrättning som Afrikas nya ledare satte sin tillit till en uppfinning från kolonialtiden, nämligen Prisregleringsbyrån, en offentlig myndighet som köpte grödor av bönderna och sålde dem vidare på export. … De afrikanska bönderna levde på mycket smala marginaler och var ytterst känsliga för sådana svängningar på världsmarknaden.”

S 113-114.Keith Joseph, thatcherismens ideolog.

”Han underströk dock att staten alltjämt hade en roll att spela. ”Jag vill absolut inte se någon huggsexa. Staten måste skapa och genomdriva regler som garanterar säkerhet till liv och lem, skyddar mot våld och bedrägeri och värnar om de sociala, ekonomiska och ekologiska värderingar och normer som representerar vårt samhälles traditionella och moderna strävanden.””

S 394.Om Economics of Regulation.AlfredKahn.

”Myndigheterna verkade ofta inte alls förstå de ekonomiska villkoren för de branscher de reglerade eller de ekonomiska konsekvenserna av sina egna beslut. Regleringarnas ledstjärna borde vara marginalkostnaderna, sade Kahn…..”

S 406.USA 1990-talet.

”Allt som allt är miljön i USA och andra industriländer mycket renare är den var för 20 år sedan, tack vare en kombination av regleringar och aktivism jämsides med tekniska framsteg och en ny åskådning. Samtidigt uppfattas den miljöreglering som vuxit fram allt mer som otymplig, osmidig och alltför normativ. Det beror bl a på att kongressen utfärdar alltför detaljerade anvisningar. I stället för allmänna riktlinjer och mål införs obligatorier som hindrar effektivitet och nya ideer. ..”

S 408.Också bakgrund USA.

Hela systemet dras med grundfrågan hur man skall uppskatta och mäta risker.… utfallen av cost-benefit analyser har varit blandade. Den kniviga frågan om kostnaden för räddade liv visar svårigheterna och har en sådan vidd att den övergår i rena meningslösheter. Man beräknar att förbudet mot antändbara nattdräkter för barn har kostat mindre än 1 miljon dollar per räddat liv. En färskare regel som begränsar exponeringen för formaldehyd kostar däremot 93 miljarder dollar per räddat liv.

Nu växer en ny metod fram för att göra miljövården flexiblare och effektivare, nämligen att tillämpa ekonomiska incitament och marknadsmekanismer….. Detta är helt klart ekologins framtid i USA.…. Företags handel med utsläppstillstånd.

Kan sådana system fungera över nationsgränserna? Svaret kommer i försöken att skapa internationella lösningar på problemen kring de världsomspännade klimatförändringarna. ”

S 428.Världen efter reformerna.Statens nya roll.

”Vad blir de statens nya roll?. Det finns ju ingen marknad om inte staten fastställer regler och arbetsmiljö. Staten skapar och upprätthåller de parametrar som marknaden fungerar inom…”

S 441. Tryggas miljön.

(Föga att citera. Mest allmänna frågor)

” (Företagens) högsta ledning tvingas ta ett allt större ansvar för miljön.”

  grundl
Fyra böcker om globalisering och social/ekonomisk teori. En sammanfattande kommentar.

Jag låter Keynes stå för början:

”Vår analys syftar inte till att skapa en maskin eller en blind simuleringsmodell som kan leverera ofelbara svar. Vi vill åstadkomma en metod för att tänka organiserat och systematiskt på vissa problem. När vi kommer till provisoriska slutsatser genom att analysera faktorerna en åt gången måste vi gå tillbaka i analysen och sedan, så gott vi kan, undersöka de möjliga interaktionerna mellan de undersökta faktorerna. Detta är innebörden i ekonomiskt tänkande.”(i Läran om företaget, s 396).

Några egna slutsatser och frågetecken:

* Handel och utveckling främjas inte alltid bäst av att statens insatser minimeras. Men sättet för statens ingripanden är avgörande för om det är positivt eller negativt. (En slutsats från dessa böcker).

* Miljöfrågor och andra externaliteter ses som en viktig fråga att beakta, både bland globaliseringsprocessens tillskyndare och dess kritiker. Någon diskussion om lösningar har ingen ens antytt.

* det ekonomiska skeendet är summan av enskilda beslut. Den enskildes handlingar styrs både av förväntan, information utifrån och logiskt tänkande. Logiken kanske inte är det mest tungviktiga här?

* Om man vill förstå vad som kan ske och inte bara beskriva vad som skett måste man gå ner till den enskilde aktörens situation och tänkande.  Hur reagerar han på miljörelaterade influenser? Här behövs perspektiv från sociologiskt inriktade discipliner liksom praktiskt jordbruk.

* Marknadsmodellen är en jämviktsteori. Jämvikt uppkommer när aktörerna reagerar efter sina individuella förhållanden, och vad som sker är egentligen svängningar kring jämviktsläget. Uppenbarligen spelar aktörernas reaktionstid stor roll för dessa svängningar, och den bör bero på situationen. Om det gäller att helt upphöra med jordbruk är den nog lång (generationsaspekter). Om gäller att upphöra sälja spannmål är den ganska lång (etablera svin- eller fjäderfäproduktion för vidareförädling tar några år, att hitta annan gröda är få förunnat). Om det gäller hur många suggor man ska betäcka är det månader. Igen: hur ser det ut för den enskilde? Finns något gjort här?

Inledande anmärkning – om citat.

Jag är medveten om problemet med att välja vissa citat. Genom urval kan man inom detta fält som är så politiskt influerat visa nästan vad som helst. Men jag har försökt att inte vara tendentiös..

Citaten speglar dock inte böckernas hela innehåll. Det är ett urval mot bakgrund av tankar på EkoEko.

 
  Global. Reportage från en värld i förändring J Micklethwait & A Wooldridge.2001.Timbro. Boken tar upp aspekter på globalisering i en positiv anda. Dock sopas inte problem under mattan. Processen har sina förlorare, och dem behöver man ta hänsyn till.

Man presenterar flera exempel från olika områden, media, leksaker, kosmetika, elektronik, tom. porr. Dock -inte något handlar om jordbruk, livsmedel eller ens råvaror. Jordbruket nämns några gånger i förbigående, mest i termer som ”den vansinniga jordbrukspolitiken” etc., men där finns inget som helst försök till analys. Miljöfrågor tas upp mycket marginellt, och inte i något fall diskuteras lösningar på dylika frågor .

Några citat:

S 1-58 är en genomgång av historisk bakgrund.

S 36. omRicardo och komparativa fördelar.

”.Så länge de produktivaste länderna och de mindre utvecklade kan handla fritt, tjänar båda på denna specialisering. Man skulle kunna hävda att globalisering på det hela taget bara handlar om att låta denna specialisering äga rum.”

S 42, om Keynes, efter hans omvändelse:    (critic)

”.. hans sista slutsats, att det rådande systemet av ekonomiska beräkningar hade gjort hela vårt levnadssätt till en revisors mardröm. Det fanns folk som tyckte sig ha rätt att ödelägga hela den brittiska landsbygden .. bara för att kunna sänka priset på bröd med en tiondels penny.”

S 58,slutstycke i historieavsntittet.

” Trots allt tal om den stora statens död, ligger den offentliga sektorns andelar av BNP på nivåer som Sydney och Beatrice Webb (1930-talet, labour-ideologi) kunde drömma om. Inte heller skulle de känt sig särskilt missnöjda med många av inslagen iåtskilliga regionala handelsfördrag, som paradoxalt nog har den effekten att hindren mot ytterligare globalisering har blivit starkare. EU:s gemensamma marknad har t.ex. kvar sin skamliga gemensamma jordbrukspolitik ..”

” på det hela taget tycks ekonomisk liberalism accepteras av politiker – från Bombay till Bonn – när goda tider råder. Precis som de politiker den unge Keynes en gång mötte i Italien, stöder de frihandel i princip men kan alltid övertalas att göra tillfälliga undantag för folk med politiska kontakter, de må vara franska filmproducenter, bönder från Mellanvästern eller indonesiska timmerhandlare. I Amerika upphör t.ex. stödet för frihandel vid första bästa underskott i handelsbalansen.”

S 65, om Band-X, säljer ”spot-tid” för telekom.

”Men Band-X växte faktiskt snabbt, just för att affärsiden var så enkel. I augusti 1997 hade börsen fått ihop 200 kunder, och den hade demonstrerat hur lågt priserna kunde sjunka på en fri marknad. En minut mellan New York och London såldes för 7 cent – en sjättedel av vad British Telecom tog betalt..”

S 73

”Det som kommer att påverkas mest av Internet är priser. Några råvaror, t.ex. guld och olja får priser som gäller över hela världen. Det är troligt att det kommer att bli många fler i framtiden när Internet sprids. Människor kommer åtminstone att kunna jämföra priser över gränserna med hjälp av Internet när de klickar fram Amazons böcker eller Gaps khakikläder på sina bildskärmar: i bästa fall kommer de att kunna köpa från det bästa utbudet var det än befinner sig i världen, och efter hand pressa priser och klämma åt bristande effektivitet.”

S 150

”Användningen av begreppet Rättvis Handel är i detta sammanhang speciellt irriterande, eftersom det bästa den utvecklade världen kan göra för att hjälpa tredje världen vore att ta bort sina egna djupt orättvisa handelshinder. Barnen som söker sig till tredje världens städer gör det i stor utsträckning därför att de lokala jordbruken har så få exportmarknader. Om man tog bort den rika världens restriktioner på jordbruksimport skulle det ge den fattiga världen en jättelik ny marknad…”

S 312. Om miljö, utgångspunkt förorenande industri i Brasilien.

” Problemets grundorsak är nästan alltid att miljökostnaderna sällan beräknas korrekt. Luftföroreningar är en negativ yttre faktor som företagen prissätter lågt eftersom de inte behöver stå för kostnaderna. Men ren luft är också en positiv yttre faktor – något som få människor investerar i eftersom vinsterna är spridda på så många……….

Det utan jämförelse värsta exemplet är världshaven. Ett exempel på allmänningarnas tragedi…..

Allt detta gör miljön till en väldig utmaning. Men det är lika uppenbart att många av problemen inte har något att göra med otyglad kapitalism. Faktum är att det kan vara precis tvärtom. Ett skäl till att fiskeflottorna fortsätter att härja på världshaven är att regeringarna betalar dem för att göra det. …”

S 336 Om genmodifierade livsmedel mm.

Faktiskt för pratigt för att citera. Man resonerar om problemet med olika åsikter om detta och likartade problem. Förtäckta handelshinder mm.

S 345

..öppna marknader generellt sett snarare stärker än försvagar argumenten för en relativt välutvecklad statsbildning. …Globaliseringen har normalt sett gjort störst skada där de statliga strukturerna är svaga….

Citat Världsbankens Nicholas van Praag: Vi ser allt oftare att stater behöver marknader, men marknader behöver också stater. Det räcker inte med att säga att marknadskrafterna klarar allt. Det behövs också trygghet, det behövs ett utbildningssystem som fungerar.

S 349. Om förpliktelser mot de fattigaste.

”..Vi kan föreställa oss jordbruksmaffians ramaskri över att vi vågar jämföra tredje världens skulder med jordbruksstöd. ”

S 392. Avslutningen.

” Globaliseringen bidrar till att skapa en ekonomi som ligger närmare den klassiska teoretiska modeller för kapitalism, där rationella individer ser till sina intressen i ljuset av perfekt information….. Den bidrar också till att skapa ett samhälle som ligger närmare den modell som liberala politiska teoretiker en gång tänkte sig, där makten ligger i händerna på individer och inte på regeringar, där människor är fria att inom rimliga gränser sträva efter ett gott liv varhelst de kan finna det. ”

 
  Ideer om rättvisa.Tidens idéserie volym 1 1989

Amartya Sen, Michael Walzer, John Rawls.      (grundl)

John Rawls

2 rättviseprinciper
* Varje person har lika rätt till det mest vidsträckta system av lika grundläggande friheter som är förenligt med ett likartat system av frihet för alla.
* Sociala och ekonomiska ojämlikheter ska arrangeras så att de:
  -ger största möjliga nytta för de sämst ställda ( med hänsyn till kommande generationer)
  -är fästade vid situationer som är öppna för alla med lika chans till tillträde.

Den bästa prövostenen för ett samhälle är hur de sämst ställda har det.

Kritik:

Principen är för tolerant mot ojämlikheter.

Nozick: betonar mera kontrakt och avtal. Den som rättmätigt skaffat sig egendom ska få behålla den. Fel beskatta rika för att ge förmåner till fattiga. Enbart ”nattväktarstaten” kan alla acceptera.

 
  Amartya Sen.Marknadens moraliska status.  Marknaden har inget egenvärde ( motsats till Nozick).Resultaten räknas. Negativ frihet: inga yttre hinder för att förverkliga önskningar. Positiv frihet: praktiska möjligheter att förverkliga önskningar. Förmåga.

Förmåga som samhällsmål.

 
  Michael Walzer.Sammansatt jämlikhet. Fördelning efter principer som står i samklang med den roll nyttigheten tilldelas av människorna själva.Demokrati. Men hur ??

 
  Marknad och kapital – ett omaka par. Sten Ljunggren 1998.  critic
En kritik av den neoklassiska teorin .Den är alltför teoretisk. Gäller inte för någon konkret marknad.

Konsumenten är inte kung. Företagen bestämmer utbudet. En processteori förordas. Företagen är aktiva på marknaden och i hög grad styrande.

Marknad och kapitalism är olika saker.

Kapitalism är ett samhälle där företag kan köpas och säljas.

Vad sätta i stället?

En socialistisk ekonomi med självförvaltning och marknader?Kanske. ?

Världens centrum

Stefan Jansson.Norstedts2001. En bok om marginalisering av delar av världen. Centrums makt och ökande tillväxt.
Manuel Castells. Spansk sociolog. Berkeley: Den enorma tillväxten förutsätter att vi kan banta och trimma produktionssystemen till den grad att alla delar är integrerade samtidigt som två tredjedelar av planetens befolkning står utanför

Endast socialt sammanbrott kan framtvinga förändring.

Robert Kaplan: The coming anarchy: Det enda som håller Elfenbenskusten på fötter är fransmännen och kakaopriset. Kakaopriset är artificiellt högt. När det faller kommer landet att slitas sönder.

Dieng, statsvetare, Senegal:Internationella företag har blivit huvudaktörer i ekonomin. De är intresserade av råvarutvinning snarare än industriproduktion och låser därför Senegal i rollen som råvaruexportör. Om exportinkomsterna kom Senegal till del vore något vunnet, men för utländska företag blir inte inkomsterna bokförda i landet.

Samir Amin, Senegal:

Varför uppstod inte kapitalismen i de gamla högkulturländerna, Egypten, Kina, Indien?

Förkapitalistiska samhällen var s.k. tributsamhällen. Makthavarna krävde tribut. Högkulturerna var centraliserade, effektiva. Centralmakten tog hand om produktionsöverskottet. Europas motsvarighet var det feodala samhället, mer decentraliserat. Det tillät bildandet av kapitaliska öar, handelsstäder. De fick eller tog sig utrymma att växa. På så sätt blev den forna periferin centrum.

…

I den industriella revolutionens barndom var produktiviteten i Europa 1,3 ggr högre än i andra samhällen. Försumbar skillnad. I dag är produktiviteten i centrum, med 20% av världens befolkning, 60 ggr högre än i periferin. Det märkliga är att denna obalans inte verkar bekymra folk.

…

Här vill jag bli polemisk: om kapitalismens anhängare vore konsekventa, varför inte skapa en global marknad för alla varor, inkl arbetskraften? Då skulle man jämna ut skillnader. Boken presenterar en hel del frågor att tänka över, men vad är lösningen?Se dock Amin ovan.

 

Globaliseringsfällan

Angreppet på demokrati och välfärd. Hans-Peter Martin och Harald Schumann. Symposion 1997. (Författarnaär knutna till Der Spiegel) Boken är ett angrepp på globaliseringsutvecklingen (critic). Tar upp i stort sett bara nackdelar. Konkurrensen leder inte till effektivitet och höjda löner utan till press på lönerna nedåt och spridande fattigdom, samtidigt som statens sociala ansvar minskar..
S 12. Från ett toppseminariumi San Francisco, 1995.

Pragmatikerna på Fairmont sammanfattar framtiden i ett sifferpar och ett begrepp. ”20 till 80” och ”tittytainment”.

Tjugo procent av den arbetsföra befolkningen kommer att räcka för att hålla världsekonomin i gång

(tittytainment= bedövande underhållning och tillräcklig näring för de 80 procenten).

S 14.

..Hans Henzler, chef för konsultföretaget MacKinseys tyska filial går ännu längre: Industrin kommer att gå samma väg som jordbruket, siar han. Varuproduktionen kommer i framtiden bara att ge lön och bröd åt några få procent…

..(Globaliseringen) skapar en stenhård konkurrens, även på arbetsmarknaden.

S 41-42

Bekymren kring sysselsättning och samhällsfred överskuggar för närvarande intresset för miljöfrågor, men mindre feta rubriker innebär inte att jordens ekologiska tillstånd skulle ha förbättrats….

(Agenda 21) Löftena är i dag inte värda papperet de är skrivna på. Den globala energiförbrukningen kommer förmodligen att fördubblas till år 2020. Växthusgaser ökar 45-90% …

S 49-52.Världsmakten vete.Obs: perspektiv 1995 med temporärt höjda priser.

Medan vetepriserna stiger minskar försaltning, erosion, luftföroreningar och varmare somrar jordarnas fruktbarhet ytterligare i många delar av världen. Jämte nytt land blir det ont om vatten och gödsel. …

När EU inte längre subventionerar utan beskattar och därmed fördyrar exporten av livsmedelsunderskotten kommer det att bli ännu trängre därute, i den vida resten av världen.

S 136. Om teorin om komparativa fördelar (Ricardo).   critic,  margin

Ricardos briljanta teori om handeln grundar sig nämligen på ett antagande som sedan länge upphört att gälla: Komparativa fördelar driver på handeln endast så länge kapitalet och de enskilda företagen är orörliga och stannar kvar i hemlandet. För Ricardo var detta en självklarhet. ….

Halvtannat århundrade efter Ricardos teori är hans grundläggande antagande helt föråldrat. Ingenting är i dag rörligare än kapitalet ….Det är inte längre relativa kostnadsskillnader som är drivkraften i handeln. Det som räknas är den absoluta fördelen på alla marknader och i alla länder samtidigt. Så snart ett transnationellt företag låter tillverka sina produkter där lönerna är lägst och sociala avgifter och miljökostnader över huvud taget inte finns sänker det sina absoluta kostnader. Och därmed faller inte bara priset på varorna utan också priset på arbetskraften.

S 192 Ut ur den nedåtgående spiralen.

Denna trend mot 20-80 samhället kan inte ens de professionella förespråkarna för den ekonomiska liberalismen längre förneka. Inkomststatistiken …..

Men en ändlös fortsättning på denna nedåtgående spiral är varken ödesbestämd eller ens sannolik. Motstrategier är möjliga och till stor del kända. Medelpunkten på kursomläggningen måste vara en uppvärdering av arbetet. Att en ekologisk skattereform öppnar enorma möjligheter bestrids inte ens av liberala ekonomer. …(energi….. råvaror)

S 278 ff

Klaus Schwab, grundare av och president för The World Economic Forum i Davos: …”de politiska och ekonomiska ledarna står nu inför utmaningen att visa att den globala kapitalismen kan fungera så att den blir till nytta även för majoriteten av folket och inte bara för koncernchefer och investerare.”

Men ett sådant bevis kan de marknadstroende inte skaffa fram.…. Ekonomiskt är världsmarknadens integration högeffektiv. Men vid fördelningen …..

……

…andra utvägar. Vill man förhindra ett återfall i ekonomisk nationalism måste man följaktligen insistera på styrning av den gränslösa marknaden genom ett förnyat välfärdssystem….

…Det finns redan nu utkast och strategier för hur trenden mot enfemtedelssamhället ska kunna hejdas:..

(Tobinskatt , ekologisk skattereform, kapitalskatter, lyxskatt)

S 289 ff  Tio punkter mot 20:80-samhället:

* En demokratiserad och handlingskraftig Europeisk Union.

* Förstärkning och europeisering av det civila samhället.

* En europeisk valutaunion.

* Utvidgning av EUslagstiftning till skatteområdet.

* Tobintax.

* Sociala och ekologiska miniminormer i världshandeln.

* En europeisk ekologisk skattereform.

* En europeisk lyxskatt.

* Europeiska fackföreningar

* Stopp för avregleringar utan socialt skyddsnät.

  grundl
  Tillväxt – Stagnation – Kaos. En institutionell studie av underutvecklingens orsaker och utvecklingens möjligheter. Christer Gunnarsson och Mauricio Rojas. 1995 SNS förlag. En analyserande och utredande studie av stort intresse. Behandlar också basnäringar som jordbruket och ger en bakgrund. Boken börjar med en allmän inledning, går sedan över att belysa frågan med exempel från Taiwan, Kina och Latinamerika.

Man avslutar med ett kapitel om tillväxt och utveckling.

S 16. Ett institutionellt synsätt.

Gemensamt för de institutioner som präglar en väl fungerande marknadsekonomi är att de skapar säkerhet i form av allmängiltiga rättigheter….

Tre typer av rättigheter: egendomsrätten, kontraktsrätten och näringsrätten.

S 20 ff.

Det viktigaste är att människor kan delta i ekonomin, att de kan bidra till att göra kakan större. Det är alltså en relativt jämn fördelning av produktiva resurser och möjligheter vi syftar till, inte en jämlik fördelning av produktionens resultat.

S 22.Om industrialisering genom importsubstitution. Skydd av hemmamarknad.

…dessa insatser ofta verksamt bidragit, inte till att lösa underutvecklingens problem, men till att förvärra dem. Anledningen till detta var att statens ingrepp ibland tenderade att undergräva principen om lika rättigheter (böndernas) och i andra fall att de ersatte vissa priviligierade gruppers maktposition (godsägarna) med andra (industriägare, statstjänstemän). …Ett utpräglat drag i denna utveckling var att landsbygdens och jordbrukets rättigheter systematiskt åsidosattes till förmån för städerna och industrin…

S 24.

Vi delar uppfattningen att staten har en viktig del i de ekonomiska misslyckandena i u-länderna. Däremot finns det inget principiellt samband mellan misslyckandena och omfattningen av statens inblandning i ekonomin. I flera av de dynamiska ekonomierna i Stillahavsasien har inblandningen på många sätt varit större än i stagnerande och kaotiska ekonomier. Det går alltså inte att förespråka en enkel lösning som universalmedicin. t.ex. att statens inblandning ska minimeras. Avgörande är i stället vilket slags inblandning staten ägnar sig åt. Oftast handlar egentligen u-ländernas problem om att staten ingripit för lite för att åstadkomma strukturella förändringar i ländernas ägo- och maktförhållanden. I stället har man ofta konserverat en struktur som försvårar folkflertalets deltagande i ekonomin.

S 55.

Länge såg det ut som om strategin varit lyckad, att u-länderna skulle kunna industrialiseras genom att exploatera jordbruket. I dag vet vi att försöket misslyckades. Den långsiktiga effekten blev att jordbruket pressats så hårt att dess kapacitet att producera ett överskott de facto strypts. Därmed har man inte kunnat fortsätta en industrialisering byggd på överskottsöverföring från jordbruket. Det är alltså jordbrukets stagnation som är en av de fundamentala orsakerna när industrialisering misslyckats.

S 79.Det dynamiska Stillahavsasien.

Varför har några länder i Stillahavsasien lyckats så mycket bättre än andra u-länder..?..Vi ska i detta och de två följande kapitlen visa att de institutionella reformer var av särskilt stor betydelse som möjliggjorde en kraftig produktivitetshöjning i jordbruket och som lade grunden till en marknadsekonomisk tillväxt ledd av jordbrukets modernisering…

S 122. Taiwan, effekter av jordbrukets modernisering för utvecklingen.

Livsmedelsförsörjningen av städerna tryggad

Källa till kapitalbildning, beskattningsobjekt

Arbetskraft frigjordes

Höjda realinkomster på landsbygden gav en hemmamarknad som bas.

Exportinkomster från jordbruket.

S 199. Latinamerika

Storgodsen kunde snabbt och effektivt tillfredsställa en växande efterfrågan genom att utnyttja en del av de stora jordreserver som var typiska för godsekonomin och anställa fler fattiga lantarbetare. Dessa betalades ofta med haciendans produkter…..På det viset minimerade godsägaren sina penningutlägg och utnyttjade sitt stora jordinnehav maximalt. … I en sådan situation är det fullständigt irrationellt att satsa på produktivitetshöjande åtgärder. Resultatet blev ett extensivt jordbruk…..

Det mänskliga kapitalet förblev outvecklat.

S 263Om tillväxt och utveckling.Ett gott liv

…Enl Rousseau….utvecklingsprocessen har i själva verket varit en process av degeneration som hindrat människan från att leva ett gott liv. Detta tänkesätt är i dag fortfarande ytterst levande i form av t.ex. de gröna rörelserna och den s.k. civilisationskritik som hävdar att västerlandets hybris vad gäller civilisation och materiell utveckling är själva grunden till mänsklighetens säkra marsch mot sin undergång…. Iden om oändlig tillväxt är alltså inte bara vansinnig utan direkt destruktiv. Kapitalismen eller marknadsekonomin brukar ofta utpekas som boven i dramat. Ett system baserat på ständiga krav påvinster kan bara leda till katastrof då vi trots allt lever i en värld med begränsade tillgångar.

…

Vår civilisations verkliga ideologiska grund är alltså ifrågasatt liksom dess anspråk på att kunna stå som modell för andra. Här lämnar vi läsaren att själv söka svar på dessa frågor.

  jordbr  marknadmiljö
  Globaliseringens politiska ekonomi – en introduktion. Erik Andersson 2001. Studentlitteratur. S 10. Inledningen till Internationell Politisk Ekonomi (IPE). ”Ett exempel: en vän till mig födde upp grisar…..Han har slutat. Om man tittar i kyldisken förstår man varför: det är svårt att producera fläskkött för 40 kr/kg (varav ca 10 går till bonden), särskilt som man inte vill ta till de allra effektivaste produktionsåtgärderna. Samtidigt som man kan glädja sig åt att fläskkarrén kostar bara 40 kr/kg kan man fundera över hur det blev så här. Det går inte att förstå med mindre än att vi tar ett globalt perspektiv till hjälp.”

…

Danmark satsar. Annorlunda regelverk för effektiv produktion….

USA satsar stort på produktion för export under 80-90 talen.

Asienkrisen

Produktion med förlust för att överleva.

S 11.

”När man tecknar dessa scenarier hamnar vi ofrånkomligen i politiskt laddade domäner. Eftersom ekonomisk interaktion är en social företeelse blir ekonomin (nationell eller global) en samhällelig sfär som å ena sidan är underställd politisk och juridisk domvärjo och alltså går att påverka, och å andra sidan innebär detta antagande att det inte finns något tänkande eller analyserande kring ekonomi som är politiskt neutralt……..

Även om varje ekonomisk teori och varje tolkning av globala ekonomisk-historiska förhållanden rymmer sin speciella politiskt färgade världssyn, så går det ändå att producera och tillägna sig kunskap om fenomenet. ..

S 31. Om globala varor, Coca-Cola, Toyota mm

”Ytterligare en dimension av globaliseringen, vilken nog kan sägas vara en bieffekt av ovanstående, är att miljöfrågor som beror hela jordens befolkning har aktualiserats…..Ozonskikt …. Koldioxid.

S 104-105.Om GATT mm

”Jordbruk och textilier är två sektorer inom vilka tredje världen har en komparativ fördel i form av överflöd på billig arbetskraft, varför den rika världens kvarvarande handelshinder för dessa varor betraktats som särskilt illegitim. En effekt av stödet till jordbruket i EU och USA är att man här producerar mer än vad som efterfrågas av de europeiska och amerikanska konsumenterna eftersom prisvariationerna inte tillåts slå igenom helt till producenterna”

Fotnot:

De stödsystem och tullar som skyddar de rika ländernas jordbruk byggdes upp under 1930-talet och efter kriget för att skapa drägliga levnadsvillkor på landsbygden….Stödsystemen för den rika världens jordbruk må vara orättvisa i ett globalt ekonomiskt perspektiv i dag, men de skapades inte utifrån internationell egoism eller illvilja, utan av nationella politiska orsaker

Några kommentarer efter att ha gått igenom ovanstående fyra böcker. Två av dem har sympatier på varsitt håll, de andra två är mer kyligt analyserande. Det finns några slutsatser där alla är någorlunda överens.

* Globaliseringen leder till allt skärptare konkurrens. ”Jaga det billigaste priset globalt”.

* Staten har en viktig roll som institutionsskapare.

* Miljöfrågorna är ett problem i global konkurrens. (Ingen lösning har diskuterats).

Ett frågetecken från min sida:

Gunnarsson och Rojas framhåller jordbruket som motor i moderniseringsprocessen. Men i övrigt talar man lite om basnäringar, råvaruproduktion och stapelvaror i detta sammanhang.Men samhället kan knappast leva på IT-teknik, leksaker och tjänster.

 
  Ytterligare böcker. En aktuell avhandling, Department of Education, Stockholm University. Constructing the world in dialogue.

Cecilia Waldenström, 2002.

En avhandling om rådgivningssituationer.    jordbr

S 121

” The HIR advisers consequently saw it as their task to influence the farmers in ways they judged to be good for them and their production, especially in terms of economy…”

S 125.Citat från en jordbrukare.

…But show something positive as well, that farming is a business, but it is also, you can say – a way of life…and even if it, more and more, will become bigger and bigger, rational, that does not matter, we live on our farms .. with nature around us …”

S 130. Summary of conclusions from the five ”project farms”.

”It is reasonable toclaim that these farmers attributed different meanings to their farming, that they strove for different ends..

..

Gustav made a point that if you want to make money only, farming is not the business to be in.”

  grundl
  En gammal lärobok: Läran om företaget. Från Quesnay till Keynes. Pierre Guillet de Montoux. 1983.

Jag faller för frestelsen att här citera Cecilia Waldenströms (ovan) avhandlingstitel: Constructing the world in dialogue.

Ekonomiprofeterna har olika synsätt, beroende delvis på omgivningen, delvis på deras personliga syn på samhället. Men en dialog fortgår, sanningar inom detta område är inte absoluta.

Några anekdotiska nedslag:

Adam Smith.

Det är intressant att denne ”frihandelsprofet”grundade sitt resonemang på jordbruket. Välståndsskapandet grundas på produktionen från jorden.

David Ricardo.

Känd för ”komparativa fördelar”.

Hade en pessimistisk syn på mekanisering. Maskinerna binder kapital och minskar den fond som den arbetande klassen bygger på..

..en fysiokratinspirerad världsbild, där befolkningen och maten utgör ekonomins konkreta begränsningar. Marknaden är ett temporärt fenomen…

” Det är följaktligen den önskan kapitalisten har att styra sina resurser från en mindre till en mer lönsam sysselsättning som hindrar marknadspriser på varorna att en längre tid hålla sig över eller under det naturliga priset.”

Karl Marx.

Arbetet skapar produktens värde. Värdeökningen skulle tillhöra arbetaren, inte kapitalisten.

John Stuart Mill.

Målet: ett tillstånd av bildning och verksamhet.

Medel: funktionsföretagen. Arbetarnas delaktighet i hela företaget.

Leon Walras.

Ekonomin som räknestycke. Men beskrivande, inte förutsägande

Alfred Marshall

Företag, företagseffektivitet. ”När man hittat en möjlighet att mäta så har man en grund för meningsskiljaktighet, vilket innebär att mätningen är en del i framsteget.”

Konkurrens: ” På så sätt föds och dör många individuellla företag under det att en stor industrigren genomgår en lång livscykel…”

” I denna vår värld är all enkel och simpel doktrin avseende förhållandena mellan produktionskostnader, efterfrågan och värde med nödvändighet felaktig. Ju klarare teorin verkar genom skicklig framställningskonst, ju bedrägligare är den. Man blir bättre ekonom om man litar på sitt sunda förnuft och praktiska instinkter än om man ägnar sig åt att sprida värdeteori och dessutom påstår att denna teori är enkel.”.

Gustav Schmoller.

Friföretagande – en irrlära.

Korporatism i stället för fri företagsamhet.

Andre Gide.

Från patron till kooperation med socialekonomiskt företagande.Kooperation.

Gunnar Myrdal.

Det finns inga reella eller naturliga värden. Värdet (av t.ex. företag)beror på förväntningar.Abstrakt ekonomi.

John Maynard Keynes.

Den unge Keynes – en stark förespråkare för fri ekonomi.

Senare – teori för hur staten reglerar och styr.

Economics

Wonnacott and Wonnacott, 1982.   grundl    jordbr
S 430 Elasticity and the special problems of agriculture. ”Why does the government make this guarantee (support price) to farmers but not to other producers? One reason is that agriculture has historically suffered from two special problems: Agricultural prices have been unstable, fluctuating up and down from year to year, and they have shown a tendency to fall (compared with the prices of other goods).To understand each of these problems, we first ask: What would happen to agricultural prices if there were no government intervention in these markets? As we shall see the concept of elasticity is very important in providing an answer. Year to year price instability.

….

Demand for farm products is relatively inelastic because people must satisfy their appetite for food no matter what happens to price. Supply is also inelastic in the short run for several reasons: In some cases the product is perishable, in other cases the crop is already planted and it is to late for farmers to respond much to change in price.….

In short, because demand and supply are inelastic, relatively small variations in crop yield result in large price fluctuations. Moreover, the better the crop, the lower farm income may be as a result.

….

Long-run downward trend in price.

…

If we go back far enough, farming was our largest activity, with the majority of the population working on the soil. With old fashioned techniques of agricultural production an individual family could do little more than produce enough for itself.

..Productivity increase …

The American farm today supplies food for itself and over 25 city families as well.

But this has been a mixed blessing ….

Although consumers purchase more of almost everything as their incomes rise, their expenditures on food rise less rapidly than their expenditures on many other goods. …

Technically we say that the income elasticity of demand for food is low. ..

American farmers are doing a great service to the public in forms of providing large quantities of food at a low price.

S 507 Government agricultural price supports.

”One of the arguments för agricultural price supports is that the government thereby acts like the stabilizing speculators,..,preventing the severe fluctuations in price that would otherwise occur. (We have already seen that agricultural prices are unstable because these goods are sold in in perfectly competitive markets where supply and and demand are relatively inelastic and supply may shift because of changes in the weather). Thus, without government intervention, the price of wheat could rise by 50% in one year and fall by 50 % in another. This does not happen elsewhere in the economy. The prices of cars and clothing simply do not gyrate in this way).

Min kommentar:

Argumentationen för prisstöd kan vi lämna därhän, det är andra tider nu. Men denna lärobok ger en utmärkt bakgrund till problemet med jordbrukspriser: en marknad som karakteriseras av ren konkurrens, oelastisk efterfrågan och där utbudet inte kan kortsiktigt kontrolleras.

 
  Brunsson, Nils och Ingemund Hägg 1992. Marknadens makt.SNS förlag.

.grundl

Detta handlar om marknader i praktiken. Och man finner där inte särskilt mycket av ren priskonkurrens. Det är en mycket mer komplicerad bild, relationer, utvecklingssamarbete, marknadsföring, prisledarskapsfilosofi. Allt i en legitim strävan att slippa ifrån en priskonkurrens, som “pressar ner priserna till en för alla olönsam nivå “(s 34).

Hur är det för spannmålen på världsmarknadsbas?Det finns i boken en sats “undantaget vissa råvarumarknader ..”

När jordbruket nämns i boken är det en kritik av jordbruksregleringar och jordbrukskooperationen, den är från 1992.

Men det ligger dock i hela resonemanget att industrin i mycket stor utsträckning arbetar på annat sätt än genom priskonkurrens. En huvuduppgift för management är att undvika att konkurrera med pris. Medel: samarbete, allianser, nischning, uppköp mm.

Men detta går alltså inte på “vissa råvarumarknader”.Hur blir det då där? Och hur blir möjligheten att i priskonkurrens ta på sig miljökostnader?

Man skulle hoppas att diskussionen  kan gå förbi gamla synder och/eller fördomar från den gamla regleringsvärlden, och fokusera på framtiden.

Ur Marknadens Makt. 1. Marknadssituationen - regler, ideer och praktik.

s 22.

“ Som ett ideal, om än ouppnåeligt, framstår idén om perfekt konkurrens. Det är ett tillstånd där antalet köpare och säljare ska vara så stort att ingen ensam kan påverka priset, varken producenter eller konsumenten skall samverka. Köparna skall ha fullständig information, dvs de ska veta var de kan få tag på varan till billigaste pris, de säljande företagen skall också ha full information så de kan ge sig in på marknader med höga priser, nya företag ska utan hinder kunna gå in på alla marknader och utan hinder lämna marknaden, och varan skall vara så homogen att den inte skiljer sig åt i egenskaper som köparen lägger vikt vid. Den går att visa att ett sådant läge leder till både effektivitet i resursallokering, till effektivt resursutnyttjande och till makt hos konsumenterna som grupp. Om något av villkoren inte gäller fullt ut går det dock inte längre att visa att dessa goda effekter uppnås.

Även om denna idealmodell i vetenskapliga sammanhang endast används som analysredskap, inte som beskrivning av verkliga marknader, vill vi hävda att den haft stor påverkan på ideer om marknaden i samhället..........I den allmänna debatten glömmer man ofta bort att modellen inte avspeglar faktiska marknader särskilt väl, och att dessa därför inte självklart leder till modellens goda effekter.”

(Mina understrykningar)

2. Marknader som tävlingsarenor.

s 33-34

“När ett begränsat antal företag bjuder ut likartade och lätt utbytbaraprodukter till samma kunder blir ofta en aktiv användning av pris som konkurrensmedel problematisk......

..I stället utvecklas lätt ett prisledarskap där alla följer ett av någon ledande aktör satt marknadspris........Konkurrens med andra medel fortsätter dock.....

s 36

..”Flertalet producentvarumarknader har starka inslag av detta konkurrensmönster. Om man undantar vissa råvarumarknader är det som bjuds ut vanligen starkt differentierat och anpassat till enskilda kunders behov. Detsamma gäller många typer av tjänster.”

3. Konkurrens och makt.

4. Se marknaden.

Betonar nätverk, samarbete och organisation.

5.Samarbete och konkurrens, marknader som nätverk

6. Mäktiga aktörer eller mäktiga ideer.

7. Marknadsidéns makt.

s 125.

“I en rad kapitel har vi nu fått en beskrivning av marknadens praktik som den framstår i djupgående empiriska studier av moderna marknader och de teorier som sådana givit upphov till. Vi har analyserat både konkurrens och samarbete på marknader. Den bild av marknader som tonar fram är en annan än den som finns i vad vi i kap 1 kallat den moderna idén om marknaden.”

....

s 140, sista textsidan.  critic

Från slutavsnittet med delrubriken:Makten över tanken och tankens makt.

“Men nog förefaller enskilda personer eller gruppers makt över idéerna om marknaderna mycket små jämfört med idéernas makt över oss alla. Inte ens praktiska erfarenheter av marknaders funktionssätt verkar vara något bra skydd mot idéerna...”

..

 
 En “bakgrundsbok” ärJV rapport 2000:19.Jordbruksstöden och u-länderna.Det kan ju synas något av en antiklimax på allt mitt resonemang att den svenska ståndpunkten i WTO-diskussionen syns ganska bra:  friare handel men “gröna stöd”.Den kan behöva allt stöd.
 
  Kenneth Hermele: Ekonomerna, tillväxten och miljön. Tänkvärd men jag avstår från kommentarer här.
 
  BOKEN“ECONOMICS”av Michael Parkin.1999.5th edition. Grundläggande.  En lärobok.Imponerande lista av reviewers.Har en kompletterande web-site www.economicsplace.com.Av allt att döma en levande kunskapsmassa för dagens studenter.

Jag fortsätter som jag gjort tidigare, går igenom med särskild uppmärksamhet på

1. hur behandlas långsiktiga kostnader och miljökostnader

2. aspekter på jordbruksproduktion och marknad

s 9.

I Introduction: Big ideas of economics.

Market failure. ..can also arise when producers don´t take into account the costs they impose on other people. For example electric utilities create pollution ....

..

To overcome market failure, governments regulate markets with laws and environmental protection laws, .... and taxing

(Om man följer boken vidare blir slutsatsen att dessa kostnader måste tas hänsyn till när man bedömer prisets smärtgräns. Hur detta handicap i konkurrensen ska hanteras vid “ren konkurrens” nämns inte vad jag kan se)

s 48

Trade is organized by using social institutions. The two key ones are

* property rights

* markets

(Och det är ju viktigt att notera att property rights sällan fungerar för miljöfrågor etc. Och därför fungerar inte marknaden i dessa frågor)

s 62

Price and opportunity cost.

The theory of demand and supply .. determines relative prices and the word “price” means relative price..

(alltså med hänsyn till opportunity costs, och därmed kommer alla aspekter in, inkl.kostnadstäckning, egen lön och normal vinst)

(Här finns också ett intressant diagram om Relative price och Money price för vete 1970-98. Relative price har en starkt sjunkande tendens. Källa: Int. Financial Statistics, IMF.)

s 93

Elasticity.

Table: Some Real-World Price Elasticities of Demand. (Några exempel ur tabellen)

Metals1.62

Motor vehicles 1.14

Oil 0.91

Agricultural prod. 0.42

Food  0.12

(Jordbruksprodukter och mat har inelastisk efterfrågan)

s 94

Proportion of income spent on the good.

As income increases and the proportion of income spent on food decreases, the demand for food becomes less elastic.

(Diagram olika länder. Några exempel:

Tanzania: food budget % of income: 62  Price elasticity: 0.8

India 56 0.75

Greece 31 0.45

France 17 0.2

USA 12 0.12

A van Gogh painting is an example of good with vertical supply curve and and an elasticity of supply of zero. At the other extreme, wheat can be grown on land that is almost equally good for growing corn. So it is just as easy to grow corn as wheat and the opportunity costs of wheat in terms of forgone corn is almost constant. As a result the supply curve of wheat is almost horizontal and the elasticity of supply very large. Similarly, when a good is produced in many different countries ( for instance sugar and beef) the supply of the good is highly elastic.

(Nåväl, men nu är frågan vad man drar för slutsatser av det. Om man ser det ur köparens synpunkt är det väl så. Men om man drar slutsatsen att det är lätt för veteodlaren att lösa ett lönsamhetsproblem med att odla annan spannmål blir det fel. Nästan omvändningen av det yttrande som pådyvlas Marie Antoinette: Har de inget bröd - då kan de väl äta kakor.

För resonemang som rör jordbrukets funktion borde man se det mer aggregerat,“ Spannmål”eller rentav “Växtodlingsprodukter”. Om överskott råder ett tag blir det fullt överallt. Och vad har då elasticiteten för spelrum, utom att lämna marken åt sitt öde?)

s 114

Is the competitive market efficient?(Svaret är i stort sett JA).

Market forces persistently bring marginal cost and marginal benefit to equality and maximize value.

Obstacles to efficiency:

Price ceilings and floors

Taxes, subsidies and quota

Monopoly

Public goods

External costs and benefits.

(Miljöfrågor hamnar i External costs. Man konstaterar problemet men inte mer).

s 122.

Efficiency and equity in agriculture (En mycket intressant och belysande diskussion)

Bakgrund: en konventionellt Marshalldiagram med Quantity and Price.Demand and Supply som räta linjer. En diskussion kring dessa samband:

* At the equilibrium production is efficient - marginal benefit equals marginal cost. ...

* Outcome for an individual farmer when the price is $4 a bushel... The farmer produces 10 000 bushels...

* ...competition in the world economy lowers the price to $3 a bushel... The farmer cuts production to 6000 bushels where marginal cost equals price.

( Jag har förenklat texten något för att klarare belysa min punkt.

Att marginalkostnaden ökar med ökad produktion tas i teorin som för givet. Och att det är så är nödvändigt för att marknadsjämvikten ska fungera. Om marginalkostnaden är konstant inom betydande kvantitetsintervall justeras inte varken produktion eller pris enligt teorin.

Nu resonerar boken om en enskild odlare som producerar 10 000 bushels, ca 300 ton. Så sjunker priset och för att möta det minskar han produktionen till 6000, för där kan han producera billigare enligt teorin. Och resonemanget gäller kort sikt, årsfluktuationer i pris och kvantitet.

Och så kan det vara i speciella fall, om följande gäller:

1. Utgångspriset 4 är så högt att extraordinära åtgärder har gjorts för att höja produktionen maximalt med t.ex. intensiv och förebyggande bekämpning, hellre för hög gödsling än för låg osv. Då kan man ha fördel av att minska insatser. Men detta gäller bara skördekurvans absoluta topp, de 500 kg på toppen man har pressat fram. Sedan blir det ökade kostnader för minskad intensitet.

2. Man räknar inte med fasta kostnader.

3. Man har bra alternativ, annan markanvändning som ger bättre ekonomi.

Men i allmänhet menar jag att bokens resonemang visar på teorins makt över tanken. För i praktiken - om en växtodlare i slättbygden möts av lägre priser - inte kan han göra sin produktion effektivare genom att minska skörden från normal intensitet till låg. Inte heller genom att lämna bra mark obrukad. Och“opportunities”, alternativ - det söker man ju med ljus och lykta men de finns inte för näringen kvantitativt.

Det finns studier som visar ett annat förlopp hos sambandet produktion - marginalkostnad, t.ex. Hans-Erik Uhlin.

Det känns ytterst angeläget att komplettera teorin med mera verklighetsstudier och med dessa som bakgrund gå tillbaka till teorin. Den är nog bra om indata är OK.)

(Det kan förtjäna tilläggas att i boken finns också följande resonemang: s 226: “Marginal costs decreases at small outputs because of economies from greater specialization. It eventually increases because of the law of diminishing returns..”

OK ochjavisst. Det är bara det att denna väsentlighet helt kommer bort när man drar konsekvenser av teorin, fast det rubbar hela slutsatsen.

Var ligger dessa brytpunkter för t.ex. spannmålsodling?)

s 198 ff

The firm and its economic problem.

(Boken framhåller här att den “kostnad” som är relevant för företagets beslut om produktionsvolym mm förutom faktiska kostnader inkluderar ränta på eget kapital, egen lön och normal vinst. Det är detta som ingår i produktionens kostnad och även i marginalkostnaden som styr marknadsjämvikten.

Här ingår då också miljökostnader och de skulle alltså kunna komma in i systemet här.

Men också:

“What each firm can sell and the price it can obtain are constrained by the willingness to pay of its customers and by the prices and marketing efforts of other firms..”

s 207

Markets and competitive environment.     konk

“Perfect competition ... The world wide markets for corn, rice and other grain crops are examples of perfect competition.”

Forts. s 240.

Farming, fishing, wood pulping and paper milling. paper bags, grocery retailing, photo finishing, lawn service, dry cleaning, laundry services are all examples of highly competitive industries.

(Här kom äntligen några andra exempel på områden med stark konkurrens än jordbruk. Förutom pappersindustrin där stora “corporations” agerar är det lokal service man tagit fram.)

s 242

The firms decisions in perfect competition.

(Den diskussion som föres här utgår ifrån att i marginalkostnaden för produktion, vilken styr produktionsbesluten i företagen, innefattar både egenkostnader och normal vinst (S=MC). Här bör också då miljökostnader komma in - om alla behöver ta hänsyn till den.

Och frågan är: kan det ske på t.ex. spannmålens världsmarknad).

s 257

Competition and efficiency.

Bildtext: ... With no external benefits and external costs, perfect competition achieves an efficient use of resources. ..

(Och alltså: när det finns externa effekter inkluderande långsiktiga underhållsfrågor av det ekologiska systemet, är ren konkurrens inte effektivt)

s 431

Externalities, the environment and knowledge.                  miljö

“Externalities are a major source of market failure. When market failure occurs we must either live with the inefficiency or try to achieve greater efficiency by making some public choices. ...

Property rights

Emission charges

Marketable permits

Taxes

Treaties and international agreements

(Den avgörande frågan hur åtgärder av denna typ ska kunna fungera i en marknad där ledstjärnan är ren konkurrens på global bas diskuteras vad gäller växthuseffekten. “So no one controls emissions and pollution goes on unabated”.

Detta torde gälla för de flesta miljöåtgärder och långsiktiga underhållsåtgärder i jordbruket).

 
  NÅGRA UTDRAG UR “VÅR GEMENSAMMA FRAMTID”(Prisma/Tiden 1988,red. B Hägerhäll).
  Sid 27.I de flesta utvecklingsländerna behövs incitament för att stimulera produktionen.......Flertaler industrialiserade länder måste å andra sidan ... skära ner överskotten för att minska orättvis konkurrens .... Sid 83. Faktaruta Odling av bomull för export i Sahel.

Motsättning: ökning av bomullsodling för export (till låga priser) samtidigt som behovet av spannmålsimport starkt ökar. Cash crops får för stor uppmärksamhet medan grödor för lokal försörjning får för liten.

Sid 99. Faktaruta Socker och hållbar utveckling.

Kritiserar den skyddade odlingen av sockerbetor i industriländer. Hindrar U-länder att satsa på sockerrör som cash crop.

Sid 95. .. “Icke förnybara resurser som bränslen och mineral, liksom tillverkade varor, utgör numera en mycket viktigare del än tropiska produkter och andra jordbruksprodukter i flödet av råvaror från U-land till I-land. Vad beträffar flödet av spannmål går detta faktiskt i omvänd riktning.”

Kommentar så långt: Det finns som synes vissa motsatser i skrivningarna, vilket inte är så konstigt.Protektionism har säkert skadat U-land, men just vad gäller spannmål bör situationen ha gynnat U-land som helhet. En marginell situation med höga spannmålspriser är ogynnsam för U-land.Att sträva dit genom att lägga ner produktion ger inte det mål man säger i diskussionen.                marknadmiljö

Sid 82...Två förutsättningar för att det internationella ekonomiska utbytet skall bli till nytta för alla inblandade:

1. Ekosystemens uthållighet måste garanteras.

2. Grunden för utbytet skall vara jämlikt. En part ska inte dominera.

Sid 149.Från utfrågningen i Ottawa. Wayne Easter, President, National Farmers Union...Vi betraktar den nuvarande politiken som har till syfte att producera billiga livsmedel som en form av ekonomiskt våld som bidrar till jordexploatering ...... som bara kan leda till ekonomisk katastrof - för oss som jordbrukare och miljömässigt för oss som kanadensare och som världsmedborgare.”

  jordbr
  Ur World Watch Institute:Tillståndet i Världen 1999. Sid 148. .....Konsumenter världen över har det senaste halvseklet tjänat på sjunkande spannmålspriser. Men det finns nu risk för att den trenden vänder.... Till gagn för dem som återfanns längst ner i världsekonomin skapade de minskande reala spannmålspriserna idealiska förhållanden att lindra svält och undernäring. Om 1900-talstrenden med sjunkande priser vänds när vi träder in i det nya årtusendet, så som det nu tycks troligt, kan detta göra fler människor fattiga på kortare tid än någon händelse i historien..... Ytterligare kommentar:jag vill inte försvara vare sig dagens jordbrukspolitik eller gårdagens. Men jag kan inte se annat än att politiker och ekonomer överdriver när de pekar ut just spannmålsöverskotten som ett problem för U-land. De kan möjligtvis användas som en ursäkt eller undanflykt. Vad U-land gör är att prioritera stadsbefolkningen. De kunde mycket väl prioritera bönderna och deras produktion om de ville. Men det finns många tullregler som diskriminerar U-länder vad gäller processade produkter, och det är ju det sådant de behövde sälja i stället för billiga råvaror.

Däremot drabbas Cairns-länderna av prispressande överskott.

Jag kan inte se annat än att en nödvändig politik är att ha en positiv marginal för spannmål (ett visst överskott i lager)  för att inte ibland drabbas av underskott (=svält). Det betyder överskott och låga priser, som långsiktigt ger ekonomisk hållbarhet bara i de gynnsammaste produktionsområdena (Cairns). Och varken Europa eller USA kan  gå över till australisk drift, vi har inte förutsättningarna. Och australisk drift kan inte försörja världen.Därför behövs en modell för att dels göra spannmålsproduktion ekonomiskt möjlig, dels för att inte styra helt fel miljömässigt.

 
   YTTERLIGARE OM EKONOMI, JORDBRUK OCH EKOLOGI. Med rubrikens tema som bakgrund har jag fortsatt kamma igenom en del ekonomisk litteratur. Centralt blir då prisbildningen, eftersom denna påverkar möjligheten till åtgärder i jordbruket. Vidare hur externaliteter och långsiktiga frågor kan behandlas.

En bakgrund är det jag tidigare refererat med särskilt W Baumol (1977) som grund. Nu har nyare litteratur inkluderats och vidare en del ekonomi-och idéhistoria.

Litteratur:

Eklund, Klas 1999.Vår ekonomi. 8e upplagan.Prisma

Dufvenberg, Martin, Marie-Louise Isacson och Michael Lundholm (red) 2000. Tillämpad mikroekonomi. Studentlitteratur.

Galbraith, J K 1974. Nationalekonomin och samhällsintresset. W o W.

Sandelin, Bo, Hans-Michael Trautwein och Richard Wundrak, 1998. Det ekonomiska tänkandets historia.SNS.

Wandén, Stig 1986. Ekonomi i filosofisk belysning. Norstedts.

Hunt, E K 1992. De ekonomiska ideologiernas utveckling. Förlaget Storken.

  grundl
  Eklund är i relevanta delar mycket en kopia av Baumol, så denne bör inte vara inaktuell. I inledningen till Prismekanismen (s 55) finns en intressant brasklapp: “Samhällsekonomin framstår, då den skildras på detta enkla sätt, som ett kretslopp. Produktionsfaktorer omvandlas till varor och tjänster, vilka säljs vidare till hushållen. Åt andra hållet går en penningström..... Det bör understrykas att detta är en medvetet förenklad bild. Så är ju t ex detta kretslopp i sin tur en del av ett större och mer grundläggande kretslopp som rör samspelet mellan ekologi och ekonomi......Detta större ekologiska kretslopp ligger dock utanför denna boks ramar..” (Det var synd, var ligger det?? ).

Prisbildningen genomgås helt enlig neoklassisk teori med utbuds- och efterfrågekurvor. En diskussion sid 85:

“ Antag att efterfrågan plötsligt ökar... Den ökade efterfrågan pressar upp marknadspriset....

Det får betydelse för det enskilda företaget som nu får ett högre pris på produkten. Det följer beslutsregeln att pris och marginalkostnad ska vara lika(min undersstrykning) och alltså ökar det produktionen. Det betyder att företaget nu kommer att göra en vinst, eftersom priset vid den nya högre kvantiteten överstiger styckkostnaden.........Om det verkligen råder fri konkurrens kommer de höga vinsterna att locka fler företag ut på marknaden ...

Poängen är att konkurrensen - här manifesterad genom det fria in- och utträdet på marknaden - tvingar företagen till kostnadseffektivitet....”

s 86.

“Mellan raderna har framgått att den perfekta konkurrensmarknaden är mycket speciell..... Det syns omedelbart att många marknader i verkligheten inte alls kännetecknas av perfekt konkurrens...”

Externaliter ses som marknadsmisslyckanden (sid 102). Kan delvis korrigeras med miljöavgifter. “ Det medför att mindre papper produceras än tidigare men till ett högre pris.”

Hur detta kan fungera på en global konkurrensmarknad diskuteras dock inte.

  grundl
  Dufvenberg m fl (Tillämpad mikroekonomi)är en samlingsvolym. Ett avsnitt: Marknadsexperiment, behandlar effektiv handel. Ett mått på marknadsinstitutionens effektivitet är i hur hög grad man får överensstämmelse mellan pris och marginalkostnad. Ur avsnittet Konkurrenspolitik:

(s 98) “ Vi kan konstatera att en avvikelse från marginalkostnadsprissättning tränger undan konsumtion och att detta skapar välfärdsförluster. ...”

Konkurrens är en förutsättning för det önskade marginalkostnadspriset, och olika former av konkurrens-åtgärder diskuteras.

Dock diskuteras inte (någonstans i boken) hur marginalkostnadsprissättning går ihop med långsiktigt underhåll av produktionsapparaten.

Avsnittet Miljö- och naturresurser behandlar miljöekonomi. Ansatsen är enligt neoklassisk modell, med pris/kostnad - kvantitetsdiagram. Miljöparametrar (kostnad/värdering) har lagts in i tillägg och beräkningar kan göras.

Åtgärder som diskuteras är skatter och produktionsregleringar samt frivilliga incitament som avtal om markanvändning etc.

Författaren (Anne-Sophie Crépin) avslutar med “Aspekter som utelämnats”:    critic

* Osäkerhet. Svårt uppskatta relevanta nytto- och kostnadskurvor. Lätt göra felslut.

* Tiden. Hur värdera framtida frågor?

* Hur mäta människors preferenser och värderingar?

* Efterlevnad av regler mm. Konsekvenser av “fusk”.

Miljöekonomin som den här redovisas arbetar med detaljer (nog så viktiga). Men det stora samband ekonomi - ekologi som Klas Eklund väjde ifrån finns inte behandlat i miljöekonomim heller.

-----------------------------------------------------------------------------------------------

Dessa två nya och tungviktiga svenska arbeten visar att den neoklassiska ekonomin är i högsta grad aktuell. Det är också den som kommer till uttryck i den handelspolitiska och jordbrukspolitiska diskussionen. Och det innebär att marginaltänkandet är avgörande.

Dock finns och har funnits ett ifrågasättande.

 
  Galbraith skiljer på “marknadssystemet” och det “planerande systemet”. “Företagen inom marknadssystemet kan själva göra mycket litet för att påverka sina kunders beteende. Resurser saknas. Likaså skulle den jordbrukare som ensam försökte skaffa köpare till sitt vete ....påverka konsumenternas preferenser till nytta för alla producenter av dessa stapelvaror eftersom de i stort sett är lika oavsett varifrån de kommer.” “Det planerande systemet söker utöva kontroll över sin ekonomiska omgivning ...”. Om “självexploatering” inom marknadssystemet. (s 74)

“Jordbrukarens exploatering av sig själv och sin familj har länge betraktats som något positivt - ....Den har, förutom jordbrukets speciella betingelser, där bl a vädret är en osäker faktor, utgjort grunden för jordbrukarnas krav att på samma sätt få exploatera sin arbetskraft. I USA har man så gott som alltid gett efter för detta krav. .....”.

“Småföretagaren, som har förhållandevis litet inflytande på sin marknad, kan inte räkna med att vältra över högre lönekostnader eller andra förmåner på allmänheten via högre priser, och han inser på goda grunder att han överlever bara genom att minska lönen för sin arbetsinsats...”

Hur priserna fastställs. (s 105).

Marknadssystemet, inkl jordbruket. Priser givna, opåverkbara för den individuelle aktören.

Det planerande systemet ( företag med organisation). Priser styres i hög grad av företaget.

Egen kommentar: jag har själv jobbat inom det planerande systemet, och visst kan man karakterisera det så. Tendensen har nog snarare ökat sedan Galbraith skrev sin bok. Det är en kamp om marknadsinflytande (makt) på alla plan. Det är därom huvuddelen av ekonomin handlar, den kommer vid sidan om “marginalismen”.

Det syns mig som om Galbraith godtar den neoklassiska teorins beskrivning vad gäller “marknadssystemet”, men kritiserar starkt anspråken på att förklara samhällsekonomin.

Eklunds kommentar om J K G: nationalekonomins superkändis. Presidentrådgivare, ambassadör, TV-stjärna. Bland nationalekonomer dock kontroversiell. Mer kritiker än teoribyggare.

  grundl
  Det ekonomiska tänkandets historia.Neoklassikerna (s 82). “Enskilda konsumenter och hushåll förutsätts maximera sin nytta och enskilda företag förutsätts maximera sin vinst på en fri marknad. Priserna spelar hos neoklassikerna en avgörande roll ..” “I synen på prisbildningen skiljer sig emellertid neoklassikerna från klassikerna. Hos klassikerna betonades särskilt produktionskostnadernas betydelse för priset. Klassikernas arbetsvärdelära var en pristeori där produktionssidan var avgörande och efterfrågesidan undertryckt. Hos de tidiga neoklassikerna betonas tvärtom konsumenten och efterfrågesidan. Så småningom förs även produktionssidan in ..” ....

“Neoklassissismen i vid mening kan sägas vara den dominerande riktningen inom praktisk samhällsekonomisk analys.......“.

 
  Ekonomi i filosofisk belysning.Hur beståms priser?(s 77f). 4 teorier diskuteras: Neoklassisk mikroanalys En hög abstraktionsgrad, svår att testa. “Begrepp som marginalnytta och derivator av produktionsfunktionen kan i praktiken sällan förknippas med empiriska mätmetoder.”

...

“..jag tror mikroteorin klarar sig mot en vanlig invändning: att teorin är för abstrakt och till och med cynisk...Så vitt jag förstår slår den kritiken fel. Neoklassikerna behöver nämligen inte alls förneka människornas sociala natur. Vad de gör är att välja ut och renodla vissa inte orimliga drag i de ekonomiska handlingslinjerna...”

Marxistisk värdelära

“Marxisterna vill förklara prisbildningen på marknaden genom hänvisning till vad som sker under produktionen av varor.”

Men nog om marxism.

Institutionellt inriktade postkeynesianska analyser

Något heterogen grupp.

“Postkeynesianerna bygger sin beskrivning av prisbildningen på en - ursprungligen neoklassisk - distinktion mellan två slags mekanismer. De delar in marknadsekonomin i två delar: “fixprismarknaderna” där priser bestäms för långa tidsperioder i taget och återspeglar producenternas kostnader och förväntninger, och “flexprismarknaderna” där priserna ständigt fluktuerar och återspeglar konsumenternas efterfrågan. ... i högt utvecklade länder spelar fixprismarknaderna störst roll, medan flexprismarknaderna dominerar i de fattiga länderna.”

Fixprismarknaderna:

tekniskt utvecklade färdigvaror

producenternas villkor och behov väger tyngst när det gäller att bestämma priserna.

en kvantitetsanpassning, inte en prisanpassning (som är det grundläggande i neoklassisk analys).

Flexprismarknaderna:

omfattar i huvudsak handeln med råvaror (obs)

priserna flexibla på kort sikt.

efterfrågan spelar lika stor roll som utbudet.

producenterna har sämre möjligheter att påverka priser

Fallstudier.

Svåra att generalisera.

 
  critic
  De ekonomiska teoriernas utveckling (E K Hunt). Om neoklassikernas försvar för fri konkurrens och “laissez faire”: (s 137) “De neoklassiska teoretikerna lyckades ändå bygga upp ett imponerande intellektuellt försvar för den klassiska laissez faire doktrinen. Det skedde genom att de skapade en enorm klyfta mellan den ekonomiska teorin och verkligheten. Från 1870-talet till våra dagar har många nationalekonomer av den neoklassiska skolan lämnat alla seriösa studier av de rådande ekonomiska institutionerna och problemen åt sidan och i stället dragit sig tillbaka till den förtunnade atmosfär där man bygger matematiska modeller och konstruerar oändliga variationer på obegripliga banaliteter.” ---------------------------------------------------------------- Ja, perspektiv skadar kanske inte.

Trots kritiken mot neoklassicismen står den stark i dag. Jag kan heller inte se annat än att den gäller på marknader av typ spannmål och andra jordbruksstapelvaror på de prisbestämmande exportmarknaderna. Och dessas “världsmarknadspris” bildar ju utgångspunkten även för mer speciella och reglerade marknadssegment

Det betyder då följande för spannmålen:

Världsmarknadspriset blir ett marginalkostnadspris som vid stort utbud tenderar att närma sig de rörliga kostnaderna. Långsiktiga kostnader för produktionsapparat, miljö etc går då inte att täcka genom priset, oavsett hur effektiv man är.

Detta grundläggande problem går inte att bara hänskjuta till producenterna. “Ni måste bli ännu bättre”. Lyckas man med det sjunker priset och man är tillbaka på ruta ett.

(Att detta inte är ett grundläggande problem för ekonomin i stort måste bero på att det är sällsynt att marknader styrs av ren konkurrens och priset hamnar på marginalkostnadsnivå. Om en teknisk produkt skulle hamna där fungerar utträdesmekanismen rätt snabbt, det blir produktionskris, nedläggningar och höjda priser. Vad skulle konsekvensen bli om detta skulle hända den globala spannmålsproduktionen?)

Ska produktion och miljö klara sig långsiktigt behövs någon form av hjälp och styrning. Ev villkorade arealstöd som samhället står för, ev någon typ av brett miljömärke som marknaden står för.Men kostnadskrävande regler och skatter som inte omfattas av alla gör bara problemet värre.

Detta är inte bara en svensk eller europeisk fråga, den rör global långsiktig funktion hos det producerande systemet.

Men reglering och tullskydd är ingen lösning. Världen behöver billiga baslivsmedel.

-------------------------------------------------------------------------------------------

 
  Några anekdotiska bilder: Argentina, källa Jan Erik Fridell, SvalöfWeibulls.SW har ett företag där. Stor spannmålskris. Man har vant sig vid att utnyttja den ackumulerade näringen i de djupa jordarna. Fått hyggliga skördar utan gödsling. Men nu börjar utarmningssymptom. Man måste gödsla. Dyrare produktion men samma priser.

Kris i hela systemet. Också i SW affärsenhet.

Australien.Källa Peter Edling.

I Australien är mark en slit och släng vara.Man kan ta en gröda ett par år. Går ekonomin dåligt lämnar man bara alltsammans. Man har inga kostnader för infrastruktur eller landskap eller hus och gårdar. Man tar vad som går och kan lätt lämna.

Om WTO.

Dokumentet The environment - a new high profile tycks ge vissa öppningar. Bl.a. godkänns bidrag till jordbruket som ersättning för miljöåtgärder.

 
  Om Etik och handel. I den politiska diskussionen framhålls ibland att “stödet” till europeiskt jordbruk ger problem för u-länder genom dumpade priser.Emellertid är u-land nettoimportör av spannmål och de skulle tjäna på dumpade spannmålspriser. Men andra produkter är viktiga. Källa: Axelsson Nycander:

Av jordbruksprodukterna dominerar frukt och kaffe med vardera ca 2 mdkr import till Sverige från uland.Ris ca 0,18 mdkr. Störst är elektronik och kläder med vardera 7-8 mdkr.

Om ekologisk märkning: “de ekologiskt odlade produkterna kommer förmodligen att utgöra en begränsad nisch av livsmedelmarknaden under lång tid, även om det i många länder finns politiska mål för hur de ekologiskt odlade produkterna ska öka. Den ekologiska odlingen är emellertid av betydelse inte bara som ett alternativ till det konventionella jordbruket, den driver också på miljöanpassningen inom det dominerande jordbruket..”

“..bättre betalt till producenten behöver emellertid inte resultera i högre konsumentpriser på importvaror från u-länder eftersom producentens andel av det slutliga priset i dag är så liten.”

Något ur bokens produktöversikt:

Köksväxter, även beredda.Total import 3 mdkr, varav 0,27 från uland. Mest genom stora internationella livsmedelsföretag.

Frukt mm. Total import 5 mdkr, varav 2 från uland. 2 stora importörsgrupper har hand om 85%.

Kaffe. 2,7 mdkr. Ett fåtal företag dominerar handeln.

 
  TILLVÄXT, SYSSELSÄTTNING OCH MILJÖ

av Bengt Kriström

Ur Tillväxt och ekonomisk politik.Lars Calmfors och Mats Persson (red), 1999.

Författaren behandlar ekonomin i allmänhet. Jordbruket är obetydligt i detta sammanhang och behandlas inte.

Mina kommentarer gäller dock jordbrukets produktion av stapelvaror.

Bengt Kriström (BK) behandlar huvudsakligen två frågor:

1. Sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljökvalitet.

2. Grön skatteväxling.

Sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljö är inte entydigt. Tillväxt och utveckling, inte minst teknisk utveckling, kan minska miljöpåverkan. Svavelutsläpp är slående exempel. Å andra sidan kan tillväxt betyda större resursförbrukning och miljöpåverkan.

Detta är sant också för jordbrukets del. Ny teknik, t.ex. precisionsodling och resistensförädling, är positiva ur miljösynpunkt. Å andra sidan har vi globalt sett ökade behov av livsmedel och därmed följande ökad stress på mark- och vattenresurser.         critic

Vad gäller grön skatteväxlingär BK mycket tveksam. Skattebasen är inte särskilt stor och en avsikt är ju att minska den. I en öppen ekonomi leder det till konkurrensproblem. Globala miljöproblem, som växthuseffekten, flyttas bara till ett annat område där man inte har skatter.        intavtal

Något diskuteras handel med utsläppsrätter, vilket ses ha bättre förutsättningar än skatter. Man bör dock inte underskatta de praktiska svårigheterna.

BK förordar starkt internationellt samarbete och överenskommelser framför tanken att ett litet land kan gå före.

Detta har än större relevans också för jordbruket. Grön skatteväxling leder till ett högre kostnadsläge (jordbruket är ingen stor arbetsgivare) som man inte kan kompensera på marknaden. Visserligen är jordbruket mycket trögrörligt, men långsiktigt blir det besvärliga konsekvenser för svenska jordbruksbaserade näringar.

Utsläppsrätter - man ska inte”.. underskatta de praktiska svårigheterna”. I än högre grad gäller detta jordbruket. Hur mäta kol- och kväveomsättning? Schablonkalkyler som grund för avgörande ekonomiska förhållanden - kan det accepteras? Vilken drivkraft för förbättring får man då?

Om det skulle vara acceptabelt att få ersättning för att man minskar ett utsläpp borde det väl också vara ekonomiskt och marknadspolitiskt acceptabelt att få ersättning för att man vidtar åtgärder som leder i den riktningen?Till stor del bör rätt utformade “gröna stöd” också vara  marknadsmässigt acceptabla.

Internationella överenskommelser är ännu viktigare för de areella näringarna än för industrin. De kan inte anpassa sig genom flyttning.

  critic
  George Soros, 1998. Den globala kapitalismens kris. I vårt ämnesområde (ekonomi-ekologi) har denna bok inte särskilt mycket att ge. Dock påtalar Soros mycket bestämt risker och nackdelar av ohämmad konkurrens och egoism, och i en bisats nämns miljö och ekologi.

Två begrepp är värda att nämna introduceras: marknadsfundamentalism och reflexivitet.

”Om statsinblandning är fel måste fria marknader vara perfekta. Därför får inte staten tillåtas att blanda sig i ekonomin. Det behöver knappast påverkas att logiken i det argumentet är felaktig.”

Om reflexivitet: den neoklassiska ekonomin räknar på jämvikter, där t.ex. utbud och efterfrågan samverkar till en jämvikt. Soros betonar, och detta har störst betydelse på finansmarknader, att aktörernas handlande och tankar påverkar själva förutsättningen för jämvikten. Den blir därför inte förutsägbar.

 
  Åke Magnusson (red), 2002. Globaliseringens tidevarv. Sammanfattning av ett seminarium i Göteborg sept. 2001. Rör inte mycket ”våra frågor”. Några citat:

Göran Persson: ”Jordbruksubventionerna inom OECD-området är av samma storleksordning som hela Afrikas BNP. … Att bryta upp dessa system är nödvändigt, inte bara för en rättvis fördelning globalt, utan det är också nödvändigt för oss i de utvecklade länderna; bryter vi inte upp dessa tunga gamla regleringar, så riskerar vi att tappa förmågan att utveckla våra egna ekonomier…”

Vanja Lundby-Wedin (LO): ”…ska man kunna vara positiv till den (frihandeln), så måste detta kopplas till krav på mänskliga rättigheter, socialklausuler, handelsavtal och liknande. Utan det kan den fria handeln riskera bli en handel som är fri på människors bekostnad.”

Roland Spånt (TCO): ” Fortfarande skyddar sig EU mot import av jordbruksprodukter till nackdel för både konsumenterna i EU och producenterna utanför EU, särskilt i de fattiga länderna…”

  marknadmiljö
  Marian Radetzki, 1990. Tillväxt och miljö. Driver tesen, och visar med exempel, att ekonomisk tillväxt inte står i motsats till miljöförbättring.. S 27. ”Externa effekter tenderar att uppstå där äganderätterna är ofullständigt definierade eller där bruket av gemensamt ägda nyttigheter är otillräckligt reglerat. ” S 61. ”Den globala ekonomiska expansionen jämte oavbrutna tekniska förändringar och experiment med nya metoder vidgar naturligtvis såväl risken som omfattningen av plausibla ouppsåtliga miljöchocker. Möjligheten att vi kan tappa kontrollen över de globala miljöförhållandena är högst reell…” ”I vår mening är det viktigt att peka på de möjliga faror som en allt större och vidlyftigare mänsklig aktivitet utgör för den globala miljön. Men det är lika viktigt att klargöra att vidgade ekonomiska resurser jämte en både breddad och fördjupad teknologisk kunskapsbas samtidigt utgör en försäkring för vår framtid.”

Boken No Logo, Naomi Klein, 2001, Ordfront. En nästan 600 sidors bibel om främst storföretags ”synder”: Nike, Shell, McDonalds. Och visst kan det ligga en problematik där. Är inte företagsledningens uppgift att maximera vinsten eller företagets tillväxt? Folks välfärd, sociala förhållanden och miljö är inget mål i sig för företagen, och globalisering ger en sorts anonomitet och fjärmande. Vem orkar bry sig om arbetsförhållanden på Filippinerna?” Förresten är det inte vår produktion, det är ett lokalt bolag. ”  Jag har bara bläddrat igenom boken, men inte funnit mycket om våra frågor, även om McDonalds handlar om mat. Ett citat av intresse, s 227: ”Som Phil Knight har sagt: det ligger inget värde i att tillverka saker längre. Värde skapas genom noggranna undersökningar, genom innovationer och genom marknadsföring." Citatets bakgrund är industriprodukter, men gäller också jordbruksråvaror. Tillverkningen, produktionen, har föga värde i dagens ekonomi.

Ett par böcker recenserade i Science 13 nov 2002.

Nedan följer några intressanta punkter ur recensionerna.

Bruce L. Gardner:  American Agriculture in the twentieth century.      jordbr

…a remarkable rise in agricultural productivity. The change began sometime between 1935 and 1940 and was sustained at an astonishingly stable pace through to the end of the century.
…..
The counterpoint to the gains in productivity has been an unrelenting drop in the agricultural terms of trade. Whe farm output is measured as value added to the US economy, productivity has been declining since the early 1980s.
…
…the overwhelming concentration of of commercial agricultural activity in the hands of the largest farms. Gardner notes that farms with annual sales of farm products under $100,000 – 80% of all farms in the late 1990s – earn more than 90% of their household incomes from off-farm sources.
…
For the vast majority of farm households,farming is almost a hobby rather than an important business for generating household income.

Dana L. Jackson and Laura L. Jackson: The farm as natural habitat.
marknadmiljö
Vast tracts of land in many countries are devoted to commercial agriculture. That land provides us with sustenance, but is it a nice place to be? Do our agricultural systems do enough to minimize pollution, provide stable jobs and communities and sustain wildlife habitats and attractive landscapes? Depending on ones criteria, modern agriculture can be characterized as a booming success or a crisis – or both.
…
…one unifying question: how can we change farming practices to improve environmental values in a way that works for farmers and their families?

(En diskussion om den ensidiga majs-soja driften i Mellanvästern parad med djurfabriker, som gett bl.a. övergödning av Mississippi och Mexikanska Golfen).
..Feeding millions of people in is an industrial enterprise, and the system of corn and soybean production to feed confined livestock optimizes productivity in many settings. But at what present and future costs? In the US we have the luxury of asking if cheap food production is the only part of the operation that needs to be maximized. The authors argue for broader ecological and social valuations, others will reply that maximally intensive agriculture feeds the world and also frees other land for purposes such as nature conservation. These are not easy issues to resolve, but the book successfully makes the point that alternative options should receive more attention.

(Några konkreta frågor som diskuteras:
Flood control. Regional measures.
Land use planning. Erosion control.
Wildlife habitats.
Production structure - specialization)



En bok

TILLVÄXTEN IFRÅGASATT.    (2001)
Boken är en samling av olika inlägg.
critic
Ur Förord (Kerstin Palmlund): ..”Alltfler ekonomer i Sverige och utomlands har börjat ifrågasätta tillväxtdoktrinen och pekar på att det som är tillväxt på ett håll blir minuspost någon annanstans. ”

Erik Damman.  Forum för Systemdebatt. Norge.
..”utvecklingen i Norge och världen har spårat ur – och att tiden är inne att fråga Varför. Varför har 25 år av internationella möten, konferenser och avtal inte ens lyckats bromsa den fortgående ödeläggelsen av den gemensamma grunden för vårt liv?.
..”ett skrämmande men väldokumenterat faktum att detta jordlager minskar med 0,7% per år, på grund av utarmning genom överutnyttjande., utplåning av  jord- och fuktighetsbevarande skogar, vägbyggnad, industri- och kraftverksanläggningar………   sedan mitten av 70-talet har vi förlorat in sjundedel av världens oersättliga matjord.”.

”Varför vill ändå inget industriland reducera den tillväxt som för många av oss också håller på bli meningslös?……konkurrensförmågan dras fram som motargument. … Och under dagens system har de faktiskt rätt: Skall vårt näringsliv överleva i en ständigt hårdare internationell konkurrens kan det knappast påläggas andra begränsningar än sina konkurrenter…”

”Många vill – med åtskillig rätt – hävda att konkurrensen är en olämplig princip i en värld som ropar efter samarbete och fördelning. Men svaret blir lätt alltför enkelt…..

”Det kan inte heller vara tal om att sätta marknadsekonomin ur spel. Vad det ger för resultat har sovjetstaten visat. Men målet måste naturligtvis vara att marknadskonkurrensen inte sker på bekostnad av livsviktiga samhällsmål.”

”Detta huvudproblem med dagens system – det att kapitalet kan flyttas allt friare över nationsgränserna är kanske det största systemhotet vi står inför. ……  
…storföretagens makt …
…
..under ett sådant system, som bygger på den starkares rätt och hyllar konkurrensens vinnare, är det inte att undra på att värden som gemenskap, omsorg och rättvisa försvagas.”

Lars Norberg. Utrota tillväxtfanatismen.

..”om tillväxten leder till flera bilar …..   är det en tillväxt som är livsfarlig. Om tillväxten leder till att ojämlikheten ökar, och mycket tyder på att det är det som sker, så är tillväxten också direkt skadlig. ….
Intet av detta diskuteras…
Låt oss mönstra ut ”tillväxt” i betydelsen av något som vi skall eftersträva. Tillväxt kan vara cancer.”

”Ekonomisk tillväxt är i dag nästan alltid destruktiv, dvs den utarmar livsmiljö och resurser för växter, djur och kommande generationer.”
”Dags att finna metoder – lagar,skatter, subventioner – för att bekämpa och eliminera dessa destruktiva tillväxttyper och främja det som kan accepteras som ”hållbar tillväxt”. Tro bara inte att marknaden klarar problemen. Marknaden är kortsiktig och girig, den måste få regler att rätta sig efter.”

Lena Klevenås.  Vilken tillväxt vill vi ha?
…”hjulen måste snurra till varje pris. Hela vår ekonomi är byggd på att produktion och konsumtion hela tiden måste öka. Den enda stora skiljelinjen mellan partierna ligger egentligen i att de borgerliga vill stimulera producenterna och socialdemokraterna konsumenterna.”
Om trafiken
Om kretslopp
Rio-konferensen.

”Vi behöver långsiktiga, hållbara väl genomdiskuterade mål som människor kan ställa upp på”

Claes Bertil Ytterberg.  Sverige i världen.
..
”Den nyliberala ideologin – eller ekonomismen som den också brukar kallas – hr under det  senaste decenniet blivit oerhört framgångsrik på alla områden av vårt samhälle och världen över…
Ekonomismen känns tydligt igen på att den underlättar för starka grupper på svagas bekostnad.”
”Den tillväxt som betyder mer kunskap, resursbesparingar, utbildning, omsorg och vård behöver vi mer av. Men den som innebär ökad råvaruförbrukning – främst av ändliga resurser – och belastning på miljön, den måste klinga av. ”

”..Viktigast är att verkligen lyssna till dem som är drabbade – Tredje Världen, Skapelsen och Framtiden – för att genom att förstå dem kan vi också utveckla och hitta redskapen för den etiska omorientering och byte av verklighetsuppfattning som är helt nödvändig.
Därför är kyrkornas viktigaste uppgift … att hjälpa de nedtystade att bli hörda….”

Gunnar Sundberg. När ramhushållningen övergavs.

…”vi kan böja oss mot vårt förgångna för att få en bild av hur samhället såg ut innan tidigare epokers ramhushållning bröts sönder av näringsfrihetens idé, och innan alla tillväxtkurvor började peka i höjden…..Hur fungerade världen innan vi så frejdigt bröt oss loss från det statiska och alltmer besinningslöst lät oss hänföras av det dynamiska?
Skråväsendet.
1700-talet. Näringsfrihet.
Kritiker Eric Salander: ´Mångslöjden tillåter sig klabba och klåpa i alla näringar. Den vill in i själva oändligheten föröka varors tillförsel samt oupphörligen förmera och utvidga slöjdinrättningarna..´
Förespråkare Johan Fredrik Kryger: uträkningen av rikets konsumtion är både omöjlig och onödig, emedan tillverkningen lämpar sig själv efter avsättningen.´
…
”Den för mig mest angelägna problematiken ligger emellertid i den faktiska ramhushållningen….  Man kan fortsätta med hypotesen att näringsfriheten inte nödvändigtvis hade behövt omfatta allt – och inte hur mycket som helst av allt. Det borde funnits utrymme för vissa begränsningar….
..
..Likaså vet vi att företeelser som koncessioner, certifikat och licenser trots allt fortfarande förekommer. Vissa företeelser är sedan länge införlivade i ett slags ramhushållning – vilket vi förtränger. Egentligen skulle vi inte behöva befinna oss i den situationen, att nästan ingen vågar yrka på besinning när samhället nu mer eller mindre snubblar in i en ny situation.”

Bengt Hubendick. Tillväxt i ett bredare perspektiv.
Den ekologiska grunden.
Tillväxtprinciper
Naturens gränser.
Det otillräcklig BNP måttet.

”Uthållig utveckling kan inte baseras på tillväxt i en värld som inte växer fysiskt, utan på kvalitativ utveckling, dvs ökad effektivitet genom kvalitativa förbättringar av alla slag inom vad som är termodynamiskt och ekologiskt möjligt. ….
Det hela saken gäller är att byta exploatering mot förvaltande.”

Dennis Meadows.  Redan Romklubben.
Tillväxtens gränser (1971) visade på vår omöjliga färdriktning redan för 30 år sedan”

Elisabet Hermodsson.  ”Framtid” ifrågasatt.
Kvinnor och tillväxt.
Patriarkat och tolkningsföreträde
Systemkritik

Sören Lagergren.   Varför fattar vi inte?
”Vi håller på att förstöra den enda jord vi har att leva på. Och ändå beter vi oss som om vi inte såg. Hur är detta möjligt?
Hjälp att blunda.
Att sila mygg och svälja kameler.
Den livsfarliga lojaliteten (mot ens politiska grupp, mot företaget etc)
Media, reklam.


Christer Sanne. Var blev ni av, ljuva drömmar?
Om begrepp  i samhället.
”Kan det ekonomiska system vi lever under fungera utan expansion? Om svaret på den frågan skulle bli nej, måste man nog ge dem som försvarar tillväxten rätt – såvida det inte finns något annat och bättre ekonomiskt system. ”

Lars Ingelstam och Göran Bäckstrand. Hur mycket är lagom? (Inst. För Framtidsstudier)
Ett inlägg 1975:
Rika och fattiga länder – behov av en ny världsordning.
5 förslag:
1.tak för köttkonsumtionen
2. tak för oljekonsumtionen
3. utnyttja byggnader bättre
4. hållbarare varor
5. inga privatbilar.
Massiv kritik. Orealistiskt, stalinistiskt, byråkratiskt.
Men vad det egentligen gällde var att nytillverka mindre – underhålla mer.

Vad kan vara lämpligt driva 2000?
1. Främja konflikthantering.
2. Skydda miljö, de globala allmänningarna
3. Global fördelningspolitik
4. Global folkhälsa.
5. Vidgad debatt om globala ödesfrågor.

Kenneth Hermele. En god ekonom?
Ekonomin klarar sig inte utan ekologin.

Gunilla Wiberg. Sagan om de två kungadömena.
En saga om utveckling.

Alf Hornborg. Gudarnas föda och svart guld.
Ett tänkvärt perspektiv från Inkariket.

J K Galbraith. Styrning av efterfrågan.
Reklamens roll.

Richard Douthwaite. Beskrivning av en hållbar värld.
Tre skäl till att dagens system inte är hållbart:
Växthusgaserna.
Odlingsmetoderna ger jordförlust 30 ggr så mycket som den skapar
Kemikalier.

Stark hållbarhet – ekocentrisk. Godkänner begränsningar.
Svag hållbarhet – teknokratisk. Teknisk utveckling kan ersätta tömda resurser.
En intressant diskussion av dessa frågor.
..
”är det  då möjligt att bygga en hållbar värld? Svaret blir att det självklart går. Olyckligtvis är det emellertid så att den obalans som hotar oss har skapats av det rådande dominerande paradigmet och att det faktiskt är omöjligt att få till en förändring så länge vi arbetar inom detta paradigm. Vi måste först införa ett helt nytt sätt att tänka om världen.”

Kommentar Göte Bertilsson.

Det här är mest systemkritik. Vi kan inte fortsätta så här, vi måste förändra. Men det finns också några få konkreta förslag:

Skatter, lagar, subventioner för att få till stånd en mer harmonisk utveckling.
Koncessioner, rättigheter för att styra uttag av resurser.


Lars Pålsson Syll:   De ekonomiska teoriernas historia.

Ett par punkter av spec intresse.

S 205   Om Alfred Marshall.
margin  konk
Tidsaspekten i marknad-produktionsjämvikten:

”Inom produktionsteorin kom Marshall främst att intressera sig för hur företagen anpassade sin produktion till förändringar av marknadsförhållanden. Det svåra problemet i  analysen av anpassningsprocessen var själva tidsbegreppet. För att lösa detta menade Marshall att man måste bryta upp processen i dess delkomponenter. Man måste använda sig av ceteris-paribus-antagandet och analysera effekterna av en faktor i taget. För att underlätta detta förfaringssätt delade han in tiden i olika slags tidsperioder. Marknadsperioden var den kortaste och där kunder ingen egentlig anpassning äga rum. Under den Kortsiktiga perioden kunde företaget anpassa arbetsstyrka och insatsvaror. Under den långsiktiga perioden kunde även företagets kapacitet genom t.ex. kapitalanskaffning ändras. Hur långa eller hur korta dessa perioder i vanlig tid var, avgjordes av produktionsprocessernas utformning i de olika företagen och branscherna.”

Kunde inte finna något ytterligare om denna i fråga i boken.

Pålsson-Sylls  sammanfattning, sid 230:

” Frihandel mellan teori och verklighet.       critic
Sambandet mellan handel och ekonomisk utveckling är inte så enkelt som man ibland kan få intryck av i globaliseringsdebatten. Mer handel är långt ifrån alltid en garanti för en allmän välfärdsökning.
Frihandelsförespråkare har med utgångspunkt från Ricardos teori om komparativa fördelar och Heckscher Ohlins-teorin om faktortillgångarnas roll för specialisering alltid hävdat att alla länder tjänar på frihandel. Genom den av handeln uppkomna arbetsdelningen och specialiseringen är alla vinnare i världshandelsspelet.
Ett av problemen är dock som vi sett att handelsteorins förutsättningar inte alltid stämmer överens med verkligheten. Existensen av externa effekter, skalavkastning och imperfekt konkurrens gör att vi lever i en – som Paul Krugman uttrycker det  - nästbästa värld där frihandel inte självklart är den bästa policyn.
När handelsteorin för nästan tvåhundra år sedan föddes var kapitalet i hög grad bundet till den egna nationen. Nuförtiden flyttas inte bara varor och tjänster över gränserna, utan också företag och kapital. Detta har fört med sig att konkurrensen hårdnat. De som inte är tillräckligt  konkurrenskraftiga riskerar att förlora jobb och utkomstmöjligheter. De fria kapitalrörelserna gör att de fördelar som länder – enligt teorin om komparativa fördelar – kunde ha av att öppna upp sina ekonomier inte längre är säkra och påtagliga. Frihandeln skapar både vinnnare och förlorare.
Detta har lett till att frihandelsideologin starkt kommit att ifrågasättas. Några har – t.ex. Herman Daly – till och med hävdat att frihandeln är ett problem snarare än en lösning för världsekonomin.

Detta innebär inte att frihandeln saknar försvarare. En av de främsta är den amerikansk-indiske ekonomen Jagdish Bhagwati. Även om vi inte längre självklart kan utgå ifrån att frihandeln alltid är optimal, har Bhagwati i flera arbeten argumenterat för att frihandel är det bästa alternativet i en värld full av egenintresserade politiker och särintressen.”


Så långt denna bok i detta avsnitt.  Det förtjänar inskjutas att Bhagwati beträffande miljöfrågor menar att sådana externaliteter ska justeras lokalt med lämplig miljöpolitik. Det är förutsättningen för att frihandeln ska fungera i samhället.


Mer om pris-produktionsjämvikter.  Piero Sraffa.  S 422.     critic
Utan att gå in på detaljer kan det bara sammanfattas att Sraffa ser stora problem med hur den neoklassiska teorin uttrycker priset som en variabel beroende av produktionens omfattning.


Om ekologisk ekonomi. (jfr Daly ovan). S 442.

”För Georgescu-Roegen existerar således absoluta materiella begränsningar för människans tillvaro. All ekonomisk verksamhet – med eller utan tillväxt och prissatt miljö – påskyndar förbrukandet av dessa ändliga resurser. Den pessimistiska bild av livet på jorden som följer av denna verklighetssyn får dock inte förlama vår handlingskraft. Georgescu-Roegen föreslog själv ett ”bioekonomiskt” program för att minska på avtappningen av våra naturresurser. I detta ingick bland annatt krav på avskaffande av mode- och prylfixering, upphörande av krigsmedelsproduktion och en gradvis befolkningeminskning.
Många av Georgescu-Roegens efterföljare har också hävdat att jorden snabbt börjar tömmas på alla viktigare icke förnybara energikällor och mineraler. Ur det perspektivet räcker det inte bara att hushålla med resurserna. Sådana kosmetiska åtgärder lindrar symptomen men botar inte sjukdomen. I stället krävs att det ekonomiska systemet rekonstrueras så att det för det möjligt att minska det totala energiflödet.

Herman Daly.
- -  - 
Naturen sätter ett tak för ekonomin  Vi har enligt Daly sedan länge passerat den brytpunkt där ekonomin helt enkelt blivit för stor i förhållande till det omgivande ekosystemet.
För att råda bot på detta har Daly bl.a. föreslagit alternativa välfärdsmått, begränsande utsläppsrättigheter och  - mer kontroversiellt – befolkningsbegränsande födslorättigheter. Men framför allt har han betonat vikten av en synvända. Vad som behövs är inte mer och förfinade analyser av en felaktig vision, utan en ny vision.

En annan bok

Anders Öckerman & Eva Friman:  Hela Världen.  Samhälleliga och kulturella perspektiv på miljökrisen.

Det finns ett kapitel om Miljöekonomi och ett om Ekologisk ekonomi.
Jag kan inte se de tillför något nytt till vår diskussion

Liksom Daly m.fl ovan:  Vi måste ändra oss och omprioritera.   Men hur åstadkomma det  -  där är man blank.  Men man tycks föredra revolution framför evolution (förbättringar).

2004-01-11 Göte Bertilsson

En bok

Kenneth Hermele: Vad kostar framtiden.      Ordfronts förlag 2003

Boken är läsvärd. Den polemiserar inte (märkbart) utan gör en genomgång av läget på flera områden. Den har mängder av referenser och hänvisningar till fördjupning.

Detta är inget bokreferat, utan några anteckningar med bäring på ekonomi-ekologi.
Mina egna kommentarer och frågor har kursiverats.    marknadmiljö

1.En ny modell för Sverige.

a. Den svenska modellens fall.
Kapitalet och staten.

b.En hållbar modell för Sverige.
Regeringens ”gröna” intentioner.
Ekonomiska styrmedel: skatter, avgifter, handel med utsläppsrätter..
Skulle inte ökade miljökrav och en hårdare miljöpolitik leda till ekonomisk tillbakagång….De flesta studier av denna ”emigrationshypotes” – att företagen flyr när miljökraven skärps – pekar på att oron är obefogad, och det av två skäl:
* De miljörelaterade kostnaderna är för de flesta företag inte särskilt betungande och därför inte heller styrande …
* Det visar sig nästan alltid att miljöåtgärder både kostar mindre och är enklare att genomföra än företagen tror.
I rättvisans namn måste dock sägas att denna slutsats kan bero på att ambitionsnivån än så länge är låg….

Det skulle finnas skäl att se över hur det fungerar för jordbruket. Så länge man håller sig inom Good Agricultural Practice, är det ingen fara, rentav positivt. Men när det kostar..? Odlingen kan inte flytta, väl upphöra.

c. Arbetet eller samhället – vad kommer först?
Om arbete, arbetsmarknad, socialt kapital, politiska institutioners kvalitet.
Ideer resp verklighet.

2. Kontroverser.

a. Världsbanksekonomerna som tänkte fel.
Om bistånd, utveckling och skulder.

b. Vårt behov av mått.
Hur uttrycka utveckling och hållbarhet.    Stark resp svag hållbarhet.
Miljörelaterad nettonationalprodukt.
Human development index.
Ekologiska fotavtryck.
Absoluta mått eller behovsrelaterade? (t ex större energibehov i kalla områden).

En historia: En ekonom (Beckerman) beräknade att till och med om växthuseffekten halverade USAs jordbruksproduktion skulle effekten bli marginell eftersom jordbruket enbart omfattar 3% av BNP. !,5% kan lätt kompenseras.  Men han glömde att därmed försvann hälften av matproduktionen.  Man kan väl importera?  Ja, om det finns överskott eller obegränsade resurser. Endast då är resonemanget giltigt.

c. Kan tillväxt och miljö samsas?
Kuznetskurvan (utveckling och tillväxt ger först störningar, sedan bättre miljö). Är den relevant?  Stora frågetecken.
Det finns motsättningar åtminstone vad gäller växthusgaser, sopberget och artutrotning.

d. Hur får vi tillväxt?
Öppna marknader är bra för utveckling eller utveckling kräver både stat och marknad?

e. Men tillväxt är väl ändå bra?
Ökar eller minskar fattigdomen?  Andelen fattiga minskar men absolutantalet ökar.

3. Globaliseringen.

a. Vad den 11 sept 2001 lär.
Politik behövs för säkerheten.
Växthusgaser, Kyotoprotokollet.
Epidemier.
”Jordbruk är annorlunda” – en allmän uppfattning fram till 1990-talet. Motiv: försvar, ekonomi, regional överlevnad, sysselsättning, kultur, landskap mm.
I och med WTO 1995 hade det snäva ekonomiska perspektivet vunnit över uppfattningen att jordbruk är annorlunda.
Men fortfarande två uppfattningar.
Kompromissen non trade concerns
Svårighet med blandade och orena argument (fördold protektionism).
Jordbrukets multifunktionalitet – ligger något i det, men är inte också industrier vitala för många bygder?

WTO och miljön.
Genomgång av fall som diskuterats. Slutsatsen är klar: WTOs regelverk tar inte hänsyn till miljön.

4. Avslutning. (En filosofisk genomgång av 1900talets utveckling)
Några som citeras:

Bobbio: 1900-talet är rättigheternas epok.

Fukyuama: Ideernas kamp är slut. Den liberala kapitalismen – marknadsekonomi och västerländsk demokrati står utan medtävlare.

Huntington: vi har en kamp mellan civilisationer

Wallerstein: Den verkliga innebörden av kommunismernas sammanbrott är det slutgiltiga sammanbrottet för liberalismen som hegemonisk ideologi. Utan någon tro på dess löften kan man inte finna någon varaktig legitimitet för det kapitalistiska världssystemet.

Ur tidskriften Science, 16 april 2004.       marknadmiljö

Researchers Have Beef  with Brazil Ranchers. (s 386).

Brasilien är nu fritt från mul-och klövsjuka och kan därmed exportera kött.
”CIFOR says the population of cattle in the Amazon has doubled in the past decade, to more than 57 million and that beef exports have risen fivefold in the past 6 years. In 2002,  2.3 million hectares of rainforest went up in smoke – mostly for grazing land – a 40% jump from the year before. …”

Human impact on the Chinese Landscape. (s 391).
Anmälan av en bok om kinesisk landskapshistoria.

On deforestation.. ” main explanation for this is that states which engaged in the active manipulation of nature för shortterm advantage enjoyed a competitive economic and military edge over those that did not – a matter of Darwinian politics more than Malthusian processes..”

” The book also deals in depth with Chinese perceptions of nature, mainly as revealed in litterature. Here Elvin concludes, as others have before him, that the reverence for aspects of nature expressed in countless Chinese texts did next to nothing to restrain Chinese behavior toward nature. Buddhist and Daoist prescriptions about acheiving harmony with nature could and did coexist with rapacious conduct motivated by hunger, by economic opportunity or by political urgency. ”

Smoke no longer gets in your eyes. ( s 392)

Om Pittsburgs miljöförstöring och senare reparation. Bokanmälan.

”Devastation and renewal” conveys important lessons for environmentalists. For example, although path dependency – a reliance on one method, system or resource – might fulfil the immediate profit imperatives of market capitalism, it often undermines the crucial goal of sustainability.  ..”


Managing soil carbon. (s 393).

”Restoring soil carbon is essential to enhancing soil quality, sustaining and improving food production, maintaining clean water and reducing increases in athmospheric CO2. Shortsighted farming practices have resulted in loss of an estimated 4+-1 gigatons of carbon from the soils of USA and 78+-12 Gt from the world´s  soils, a large fraction of which ends up in the atmosphere. Soil carbon loss has come principally from plowing that turns over the soil, making it susceptible for accelerated erosion.”

”No till agriculture reduces the loss of soil organic matter…”

”No till agriculture, together with leaving crop residue in fields, does have costs. The yield may be lower ….initially more fertilizer might be needed ..”

The United States have a large subsidy program to preserve soil quality. … However, developing nations lack such opportunities and institutions. Subsidy programs must be consistent and long-lived, because carbon gains are easily reversed. Creative politics that combine short- and longterm incentives, education and changes in the public norms will be required…”

2004-11-06 Göte Bertilsson

 

Fältet ekonomi - politik - företagande - jordbruk - miljö - uthållighet

 

Boken

Marknad och Politik, 6 e upplagan, 2004. SNS förlag.
10. Miljöpolitikens mål och medel.. Lars Bergman.

" Människor sätter i allmänhet värde på att ha tillgång till miljöresurser. Samtidigt värdesätter man varor och tjänster som, när de produceras eller används, genererar externa effekter som reducerar tillgången på miljöresurser. Det uppstår en valsituation, ett avvägningsproblem.....En viktig fråga rör den ekonomiska värderingen av miljöresurser. En annan rör de samhällsekonomiska motiven för en miljöpolitisk styrning av utnyttjandet av miljöresurser. En tredje rör valet av miljöpolitiska styrmedel."

Nytto-kostnadsanalys.

Marginell värdering av miljöresurser. (Ju knappare dess värdefullare).

Jämvikt nytta - skada (Coase)

Äganderätter

Ekonomiska styrmedel, administrativa styrmedel.

"Bubblor", licenser ger kontroll över totala utsläpp. Handel med utsläppsrätter kan ge effektiv utveckling.

"Gröna företag". Fåtalskonkurrens och starka varumärken kan ge förutsättningar.

Om gränsöverskridande föroreningar.

Nationalegoistiskt sett är det fördelaktigast att stå utanför en internationell överenskommelse (Om man har egna utsläpp tjänar man på att andra begränsar och man själv slipper undan). Det är därför en svår politisk uppgift att få en sådan till stånd.

Allmän jämviktsanalys och hållbar utveckling.

CGE-modeller.  Svårt när långsiktiga strukturförändringar ska tas hänsyn till.

Grön nationalprodukt.

Uthållighet: bara använda tillväxten (stark), tillåta substitution (svag), knytning till förbrukning av insatsvaror i produktion eller varor till konsumtion.

Långsiktigt perspektiv nödvändigt.

"Dock finns det en hel del att göra när det gäller att utforma miljöpolitiska styrmedel för hållbar utveckling."


11. Sverige i en globaliserad ekonomi.  Karolina Ekholm.

Självklart betoning på industri och handel.  Men följande citat har bäring på jordbruket i en globaliserad situation:

" Specialisering utifrån komparativa fördelar leder till att mesta möjliga görs av landets förutsättningar vid varje given tidpunkt. Samtidigt kan det tyckas uppenbart att det är mer fördelaktigt med komparativa fördelarr i vissa branscher än i andra. En ekonomi som är specialiserad på tillverkning med högt förädlingsvärde kommer att ha en högre inkomst per capita än en ekonomi som är specialiserad på tillverkning med lågt förädlingsvärde. Högt förädlingsvärde finner vi i branscher med hög intensitet i  fysiskt och mänskligt kapital. Vi finner det också i branscher med hög innovationstakt där konsumenterna är villiga att betala relativt höga priser för de varor som framställs. För att ett land ska ha sina komparativa fördelar i sådana sektorer krävs emellertid att landet har relativt gott om kapital och god tillgång till teknologi i innovativa branscher. ...."

Kommentar: produktion av jordbruksvaror är ingen gynnsam situation.

12. Sverige, EU och EMU. Bo Södersten.
 
Om EU och integrationen. En beräkning av vinster:
intavtal
" När konkurrensen intensifieras kommer mindre effektiva företag att slås ut. Vi får mindre av marknadssegmentering på de nationella marknaderna. De kvarvarande företagen kommer att växa och stordriftsfördelarna att öka. Det ger upphov till lägre priser som gynnar konsumenterna och till högre vinster för de företag som går segrande ur striden. Dessa beräkningar visar att den ökande integrationen skulle givit de deltagande länderna en engångsvinst om drygt 6% i BNP-termer. För Sverige skulle det vara liktydigt med ett tillskott om drygt 100 miljarder i dagens penningvärde. Är dessa uppskattningar korrekta, är därför de nivåhöjande effekterna av integrationen betydande."
 
Jordbruket, frihandeln och EU:s jordbrukspolitik.

Teorin för frihandel en grund förEU. Men principen gäller inte för vissa områden som jordbruk.

"Tveklöst är att jordbrukarnas organisationer inom EU är politiskt starka och deras företrädare är framgångsrika lobbyister. Samtidigt är jordbrukets andel av den ekonomiska aktiviteten inte särskilt stor. Värdemässigt uppgår uppgår jordbrukets andel av EU:s samlade BNP inte till mer än 2,8% och sysselsättningen till 5,8%".

(Kommentar: det verkar som om lobbyisterna har misslyckats då värdet av att producera livsmedel till befolkningen inte värderas till mer än 2,8% av samhällets produktion. Ligger inte här en grund till problematiken: systemet har gett så låga priser på jordbruksråvaror att nästan ingen produktion långsiktigt bär sig?)

Övergång från produktstöd till jordbrukarstöd ger lägre produktpriser. Har lett till lägre livsmedelspriser i flera länder, men i Sverige har de snarast ökat. Som orsak anges bristande konkurrens i handelsledet.