Kväve i svenskt jordbruk i förhållande till läget på andra håll.

• Sverige har kväveskatt till skillnad från nästan alla andra.
• I Sverige tillämpas en fullständig ekonomisk bas vid beräkning av rekommendationer. Även merkostnader för merskörden tas hänsyn till och det sänker ekonomiskt optimum. Det borde vara naturligt men tillämpas föga på andra håll.
• Restriktivitet med stråförkortningsmedel.
• Begreppet mark- och skörderelaterad gödsling har etablerats i samarbete med alla aktörer inom området.
• Utveckling av effektiva gödslingsmetoder där växtnäringseffektiviteten betonas (kombisådd, kompletteringsprincip för bättre anpassning, precisionsodling).
• Bestämmelser om stallgödsel som effektivt styr upp effektiviteten av både fosfor och kväve. ”

Märks detta när vi jämför Sverige med andra länder?

Internationell statistik.

I Statistiska Meddelanden MI40 SM 0701, Kväve och fosforbalanser för jordbruksmark, finns också en internationell jämförelse för ett fåtal länder gällande år 2000.

Sverige har något bättre balans än genomsnittet för EU15, men skillnaden är inte särskilt tydlig. T ex har Storbritannien anmärkningsvärt nog lägre balanspost än Sverige.

En stor svårighet med internationell statistik är uppdelningen på olika markslag, Arable, Grassland etc. Sveriges vallar ligger till största delen som växtföljdsvallar blandat med Arable. Så är det inte på flera andra håll. Det gör beräkningar svåra att jämföra.

Följande tabell kommer från FAO Statistics. Kväveanvändningen år 2002 har dividerats med Arable land. Gödsling av permanenta beten, fruktodlingar etc kommer att hänföras till Arable land och också dessa siffror blir därför tveksamma. Men man kan jämföra mellan likartade länder, t ex de nordiska.

Tabell 1. Kväveförbrukning 2002 dividerat med Arable Land. Kg N/ha.

Grundsiffror ur FAO Statistics.

Diagram 1. Utveckling av gödslingen N+P2O5+K2O i kg/ha arable i tre treårsperioder:

Kring 1980, 1990 resp 2000. Grundsiffror från FAO Statistics.

Av tabell och diagram framgår att Sverige ligger lågt, för att inte säga lägst av jämförbara länder. Diagrammet visar att vi haft en effektivisering av gödslingen i hela Europa även om uttag av trädesareal också spelar in. Det började tidigt i Sverige och har fortsatt. Trots nedgången i gödsling har produktionen inte minskat i något av dessa länder. Skördarna i Sverige är högre än de i Norge och Finland.

Det här är en process som fortgår. I alla länder finns miljö- och effektiviseringsprogram. Sverige började tidigt och har kommit längst.

Rekommendationer i olika länder.

En grundlig genomgång presenterades 2001 av Ingrid Steén (Summary of general standards /of nitrogen recommendations/ in North European countries. NJF Seminar 322).

För meningsfulla jämförelser måste skörden tas hänsyn till. I följande tabell som direkt är hämtad ur artikeln, är rekommendationen uttryckt i kg N per ton skördeprodukt.

Table 6. Nitrogen recommendations transformed to kg N/t produce for all crops and countries in the survey. In countries where the nitrogen recommendation is not yield related representative national data on yields have been used where applicable. Figures arrived at from data in table 6.

Country/Crop	W wheat	Rye	W barley	S barley	Oilseed rape	Sugar beet	Potatoes	Grass ley
Finland	31	29	NA	25	65	4.8	3.6	NY
Sweden	22	16	17	16	34	1.7	3.1	25
Norway	24	24	22	25	52	NA	3.3	24
Denmark	22	18	24	22	51	2.1	4.1	39
Germany/Bl	23	20	23	22	45	3.6	4.5	25
Netherlands	25	18	23	18	NA	2.2	5.2	27
Belgium/F	NA	NA	NA	NA	NA	NA	NA	NY
Belgium/Wm	20	NA	25	16	40	2.2	2.6	na
Belgium/Wo	NA	NA	NA	NA	51	3.4	4.6	na
UK	28	NA	30	27	54	1.7	3.8	28
NA, not applicable
na, not available

Lägst siffra har av mig markerats med rött. Det framgår att i de flesta fall är Sverige lägst, och om så inte är fallet är vi näst lägst.

I följande tilläggstabell har motsvarande siffror från aktuella rekommendationer lagts in. Två siffror står för fodervete/brödvete resp foderkorn/maltkorn. Den engelska siffran för vete har justerats för 8 ton skörd.

Country/Crop	W wheat	Rye	W barley	S barley	Oilseed rape	Sugar beet	Potatoes	Grass ley
Sweden	17/19			13
Norway	23			22
UK	27			25/20

Siffrorna tyder på att Sverige fortfarande har något av en särställning. Det kan också noteras att nästan alla rekommendationer har sänkts sedan 2001.

Några orsaker till detta nämndes inledningsvis.

Slutsatser.

1. europeiskt jordbruk förbättrar kontinuerligt sin växtnäringshushållning.
2. svenskt jordbruk har en tätposition som det finns all anledning att trycka på.