Några kalkylexempel.

1. Mullutveckling stabiliserad. Vinst 82 kr/ha och år första perioden, 225 kr andra.

Sydsvensk odling: korn, höstraps, höstvete, sockerbetor, korn. Skördenivå 8 ton vete. Mullhalt 3% (organiskt kol 1,8). All halm plöjes ned.

Mullhalten minskar och halten är i det kritiska området.

Nu insätts 2 fånggrödor, rättika före betor och rajgräs efter sista korn. Höstbearbetning senareläggs något. Detta stabiliserar mullhalten, den negativa trenden bryts och det betyder +82 kr per hektar och år i medeltal för gården under första 5-årsperioden och 225 kr under nästa 5-årsperiod. Obs: ingen fånggrödeersättning är inräknad.

2. Minskning av mull vänd till ökning. Vinst 28 kr/ha och år första perioden, 209 andra.

Samma gård och odling i grunden.

Sockerbetorna utbyts mot en ogödslad vall för gröngödsling. Detta innebär också stabilisering av mullhalten och en vinst (växtföljdseffekter på spannmålen) av 28 kr per hektar den första perioden och 209 den följande. Obs: betpriset är numera lågt. Något år kan kanske vallfoder säljas och då blir alternativet mycket fördelaktigt.

3. Mullutveckling stabiliserad. Går jämnt ut första perioden, plus 145 kr/ha andra.

En mellansvensk växtföljd med 6 år spannmål och ett höstraps. Skördenivå 7 ton. Organiskt kol 1,6%. All halm plöjs ned.

Marken förlorar 200 kg kol per år och förväntad skördetrend är minus 4% på 10 år.

Vi byter ut ett höstveteår mot vall för i första hand gröngödsling och sätter in 2 fånggrödor. Summerat kostar detta 4 kr/ha och år, dvs ingenting. Nästa odlingsomlopp går det med 145 kr i vinst. Och vidare finns möjlighet att både sälja vall och halm när det passar. I tillägg finns fånggrödeersättning i vissa fall.

I ovanstående tre exempel är det inga stora och spännande vinster. Men det är inget som kostar. Och vad är alternativet? Fortsatt bördighetsförsämring och strukturproblem.

4. Vi minskar kolutsläppen med 600 kg kol/ha (motsvarande 800 l diesel) och tjänar 1000 kr.

Sockerbetor, korn. potatis, ärter, råg. Sandjord. 5 ton råg, 50 betor och potatis. Hög halt organiskt kol, 3.9%. Halm plöjes ned, 3 fånggrödor används.

Kolbalansen blir minus 650 kg kol. Observera den höga siffran. Detta är ett försök och analyser verifierar trenden. Den höga kolförlusten utgör inget problem för jordbruksdriften på flera decennier men den kan noteras i ljuset av dagens klimatdiskussion.

Vad kan göras? En möjlighet: sluta med sockerbetor, ersätt rågen med vårsäd och sätt in en fånggröda till. Då blir kolbalansen minus 65, inte långt ifrån jämvikt. Och kostnaden? Det blir faktiskt en vinst på 1000 kr per hektar och år.

Att det kan bli så beror på att växtföljden kortats med ett år så det blir mer potatis som med dagens priser är mycket mer lönsamt än betor.