Jordbearbetning och fånggrödor,

Sammanfattning av nordiska erfarenheter.

Göte Bertilsson dec 2008.

 

Sammanfattning.

När man tolkar siffror av den här typen är det bra med följande perspektiv:

Lång tid behövs, men det leder också till att gammal teknik vägs in.

Det kan vara flera faktorer som ändras mellan led.

En bra växtföljd ger fördel för reducerad bearbetning, men försöken är ofta stråsädesväxtföljder.

Och så bör man komma ihåg att om man sparar 500 kr på bearbetningen tål man en skördeminskning på kring 5% innan åtgärden går back.

 

Skörd:

I de svenska försöken koncentreras på skördedata. Nog tycks det som om man med fördel kunde vända på det normala resonemanget och säga: Det kan gå bra att höstplöja som vanligt i vissa fall, men oftast är någon form av reducerad bearbetning bäst. Och då är ändå inte reducerad kostnad inlagd.

I praktiken kan dock fältojämnheter spela in, men att höstplöjning skulle vara i grunden säkrare är inte säkert. Eller troligt.

Vad gäller jordarter så har någon försöksserie gett bättre resultat för höstplöjning vid hög lerhalt (36%) men för en  annan har reducerad bearbetning varit bäst till och med högsta lerhalten 40%.  I en serie har höstplöjning varit bättre än vårplöjning på de lätta sand-mo-jordarna (men detta bör inte generaliseras till annan teknik än ”vårplöjning”).

 

Generellt säger SLU att grund plöjning är lika bra som djup.

 

Där plöjningstider kan jämföras ser man att sen höstplöjning på leror kan ge strukturproblem.

 

Konstant direktsådd kan ge förtätad matjord. En plöjning eller djupbearbetning ibland avhjälper detta och tar inte bort de andra fördelarna. Och kan vara bra för ogräsfrågan.

 

Markbördighet:

I de danska och norska arbetena är strukturmätningar och mullhaltsanalyser huvudsaken.

Både fånggrödor och uppskjuten eller minskad bearbetning sparar mull i marken.

Men innan mullhaltsskillnader kan märkas ger fånggrödor positiva struktureffekter: bättre aggregatstabilitet, mindre packningskänslighet, mer biologisk aktivitet.

 

Utflöde av kväve och fosfor.

Fånggrödornas effekt på kväve är väl dokumenterad. Det danska arbetet bevisar att uppfångat kväve kommer till nytta senare. Man ska anpassa kvävegivan.

Döda växtdelar kan läcka fosfor.Övervintrande fånggrödor ska få vara aktiva och inte slås eller bladdödas. Mätningar i försök på övervintrande fånggrödor har inte gett förhöjda värden (ett försök i Dalarna så mer arbete behövs).

Detta frågetecken ska vägas mot dokumenterat minskad erosion.

 

Växtföljdseffekt av fånggrödor.

Länsförsök i Östra Sverige visar att korn+rajgräs gett 300-500 kg mer i efterföljande höstvete jfrt monokultur höstvete (Lennart Johansson, ej refererat nedan).

Det danska försöket gav + 300 för rajgräs fånggröda i vårsädessystem.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ur SLU Jordbearbetning årsrapport 2007.

 

Olika bearbetningssystem-luckringsbehov

Tomas Rydberg

I ett plöjningsfritt odlingssystem, där höstplöjningen ersätts med enbart ytlig bearbetning

till ca 10-12 cm, blir matjordens nedre del oftast för kompakt. Genom att bearbeta med

kultivator till plogdjup har skörden vissa år ökat med 2-3 %. Samma förbättring har

även erhållits i ett bearbetningssystem där den ytliga bearbetningen någon gång i

växtföljden ersatts med plöjning.

 

 Höstvete – korn  1975-2007    9 försök till 1993, därefter endast Ultuma

Tabell 1. Skörd, kg/ha, och relativtal (plöjning = 100) i försöksserie R2-4007 2007

Plöjn   Plöjn vissa år, grund   Plöjn vissa år djup   Aldrig plöjn, grund bearb   Aldrig plöjn, djup

6400        104                               104                               104                                103

 

A rapporten från 1994 framgår att medel för 8 platser  för 1975-93 var  98, 99 , 95, 98 i ordning som ovan, Plöjningsledet hävdar sig bäst på de 3 lättaste jordarna.  För de övriga blir relativtalen nära 100 för alla led.

 

 

Olika bearbetning, 1 försök Lönnstorp, mmh mj LL, R2-4008, 1992-2007.

 

Normal plöjning                                       100, 

bearb 15 cm men plöjn till betor              104

bara höstkultivering                                  100

 

Olika bearbetningssystem-halmbehandling

Tomas Rydberg

4 försök i Mellansverige. Lättleror –  styv lera. Stråsäd, oljeväxter. R2-4010.  1974-2007 (olika tid för olika platser).

 

 

Plöjt varje år, halm bort   100

                     halm kvar   100

Plöjt vissa år, halm bort    100

                      halm kvar   99

Aldrig plöjt, halm bort        100

                  halm kvar        98

Det finns skillnad mellan platser, men inte kopplat till lerhalt. Ledet aldrig plöjt är bäst på 2 platser, sämst på en. Ledet plöjning vissa år har som sämst gett relativtal 97.

 

Direktsådd

Tomas Rydberg

Kan direktsådd tillämpas till samtliga grödor i växtföljden utan avbrott med

konventionell bearbetningsteknik? I ett direktsått system är totala

bearbetningskostnaderna endast ca 30 % av kostnaderna i ett konventionellt system.

R2-4070. 4 försök, här redovisas Lanna.

1082-2007.  

Plöjn+konv sådd   100,  Plöjn vissa år   95    Alltid direktsådd  94.

Stubbearb har varit väsentlig.

 

 

 

 

Jordbearbetningstidpunkt på hösten – inverkan på skörd,

markstruktur och kvävemineralisering

Johan Arvidsson

En senareläggning av bearbetningstidpunkten kan leda till sänkt skörd på lerjord. Risk

för skördesänkning vid sen bearbetning finns både när marken kultiveras och då den

plöjs.

Sen plöjning kan ge strukturskador.  Relativtal ca 98.

 

Försök med reducerad bearbetning i Skåne och Halland

Johan Arvidsson

I Skåne och Halland genomförs försök med reducerad jordbearbetning (mullsådd) på två

gårdar där denna tillämpas i praktiken. Under 2007 hävdade sig den plöjningsfria

odlingen väl utom i ett försök med vårraps i Halland. Grund plöjningsfri odling gav högst

skörd i ett försök med sockerbetor.

 

Gäller sk mullsådd. Led: gårdens mullsåddsteknik, mullsådd grund bearb, normal plöjning, grund plöjning.

Medel 3 år i Skåne , relativtal  100, 104, 99, 102

D:o 5 fält i Halland                    100, 101, 101, 103

 

Grund höstbearbetning med Kvernelands Ecomat

Aron Westlin

I två försök prövas olika bearbetningsstrategier med Kvernelands Ecomat. De djupast

bearbetade Ecomat-leden gav höga skördar i det höstsådda försöket. Under de senaste

åren ligger medelskörden lika eller högre än det konventionellt plöjda ledet i både våroch

höstsått.

Ser man till resultaten över åren 2003-2007

visar dessa att Ecomatkörning till 17 cm, både

till höst- och vårsådd, hävdat sig väl gentemot

konventionell plöjning.

 

Höstvete efter aktiv träda

Aron Westlin

Hösten 2005 startades ett försök där olika reducerade bearbetningssystem prövas i en god

växtföljd. Till havre förekom ingen större skillnad i avkastning mellan de olika

bearbetningsmetoderna, och det direktsådda ledet står sig mycket bra mot det

konventionella plöjda ledet.

A. Carrier (5-7 cm)

B. Kultivator (10-12 cm)

C. Kultivator (15-20 cm)

D. Direktsådd system disc

E. Konv plöjn och bearbtn

Skörd: Carrier = plöjning, Kultirvatorn ett par % högre

 

Carrier på hösten eller våren?

Aron Westlin

För att få svar på när på året insatser med en Carrier bör sättas in om fältet ska vårsås,

startades hösten 2005 en försöksserie med ett försök beläget på en styv lera på Ultuna,

Uppland och ett försök beläget på en moränmellanlera på Lönnstorp, Skåne. Resultaten

visar att bearbetning med Carrier går bra både enbart höst och enbart vår men något

sämre om bearbetning sker både höst och vår.

 

Grund vårbearbetning med Kvernelands Ecomat

Aron Westlin

I tre fältförsök prövas grund vårbearbetning med Kvernelands Ecomat. För att

undersöka hur dessa bearbetningssystem fungerar på olika jordar är försöken belägna på

platser med 16, 30 respektive 36 % ler i matjorden. Grund vårbearbetning har fungerat

mycket bra på den lättare jorden och sämre desto styvare jorden blir.

 

Skörd jfrt höstplöjning för 36% ler, 30 och 16.

 

Vårplöjn         89, 99, 104

Ecomat höst  99, 95, 104

             Vår   92, 99, 110

 

 

Från Årsrapport 2004

 

Vårsådd vid utebliven höstbearbetning med fånggröda

I tre försök prövas hur grund bearbetning på våren fungerar vid utebliven

höstbearbetning i kombination med insådd fånggröda. För att pröva detta system på olika

jordar är försöken placerade på tre platser med lerhalterna 20, 30 respektive 40 %.

Resultaten från de tre första försöksåren pekar på att det är fullt möjligt att ersätta

höstplöjningen med en grundare bearbetning på våren utan att äventyra skörden

 

Skörd och relativtal för 20%, 30% resp 40% ler och sist medel över jordarna

 

A. Höstplöjning + harvning 5053 100 4623 100 4980 100 4886 100

B. Vårplöjning + harvning 5057 100 4980 108 4453 89 4830 99

C. Carrier 1 gång 4937 98 5053 109 4830 97 4940 101

D. Carrier 2 gånger 5000 99 5057 109 4930 99 4996 102

E. Direktsådd med Väderstad Rapid * * * *

F. Tallriksredskap 2 gånger + harvning 4863 96 5067 110 4913 99 4948 101

 

Grund vårplöjning med Kvernelands Ecomat

I tre fältförsök prövas grund vårplöjning med Kvernelands Ecomat. I försök prövas även

Kvernelands Ecomat Seeder, vilket är ett system som innebär att plöjning och sådd sker i

samma överfart. För att undersöka hur dessa bearbetningssystem fungerar på olika

jordar är försöken belägna på platser med 16, 30 respektive 36 % ler. Grund vårplöjning

har fungerat mycket bra på alla försöksplatserna.

 

Höstplöjning skörd 100, vårplöjning konv såbäddsberedning 97, Ecomat vår 104.

 

Bearbetning - fosforerosion - N-läckage

Val av jordbearbetningssystem har haft betydelse för fosforförlusterna genom

ytavrinning under höst och vinter i ett försök i Hedemora. Bar, bearbetad mark orsakade

större totala förluster än bevuxen eller obearbetad.

Vårplöjning har givit skördar i

samma storleksordning som höstplöjning men

variationen mellan åren har varit stor. De

plöjningsfria leden har oftast givit större

skördar än de plöjda. Direktsådd har dock de

flesta åren avkastat betydligt sämre än övriga

led då denna slamnings- och erosionsbenägna

jord ofta blir mycket hård i ytan vid

upptorkning på våren.

 

Mätningar i försöket av förluster av fosfor

genom ytavrinning har visat att förlusterna

genom partikelbundet fosfor varit störst från

led som bearbetats på hösten (Ulén, 1998).

Förlusterna av fosfat-fosfor har varit störst

från det direktsådda ledet, troligen beroende

av att en dominerande del av allt växtmaterial

på markytan i den rutan varit dött under höst

och vinter. Från rutor med växande vall eller

fånggröda har förlusterna av fosfatfosfor ej

varit förhöjda.

 

 

 

FÖRSÖK OCH ERFARENHETER FRÅN DANMARK OCH NORGE..

 

Danmark.

 

1.

Per Schönning m fl 2006. Organic matter and soil tilth in arable farming. Management makes a difference within 5-6 years.

 

Försök i Flackeberg och Foulum. I princip 2 växtföljder:

Cereal: Havre, korn, lupin/havre, höstvete

Cereal+grass: lupin/korn, korn m insådd, gröngödsling, höstvete.

 

Cereal kördes i en variant med stallgödsel.

 

Försöken startade 1997 och provtogs 2003. På bara 6 år hinner inte mycket hända, men något ändå som framgår av titeln.

Total kol ökar enligt analysen med 0,13-0,15%.

Strukturparametrar förbättrades tydligt av fånggrödor på denna korta tid.

 

Cpersp ger 0,10-0,13.

Cpersp hamnar i rätt härad, men det intressanta är egentligen inte detta  utan att man på denna korta tid hittar åtminstone trender i riktning mot en bättre struktur.

 

2.

Jörgen Berntsen m fl 2006. Long term fate om nitrogen uptake in catch crops. Eur, J Agronomy 25, 383-290.

 

Varken i denna rapport eller de underlag den hänvisar till fås uppgifter om kol eller mull i marken. Men org N redovisas och det säges explicit att org C följer dessa analyser.

 

De trender och skillnader som redovisas är intressanta, vilket motiverar lite djupare analys även med de data som står till buds.

 

Underlaget är ett försök på Jyndevad, en sandjord. Det har gått i 19 år med korn eller havre, i olika kombinationer med bearbetning och rajgräsfånggröda. Halmen har tagits bort och fånggrödan har också skördats, utom de sista 4 åren. Skördenivå 3,5 ton vid lågt N, ca 5 ton vid högre.

 

Följande data är utgångspunkt, tabell 7.

Ton org N/ha efter 19 år.

 

Lågt N                  3,25

Högt N                  3,32

 

Utan fånggr           3,11

Med fånggr            3,46

 

Höstplöjn              3,14

Vårplöjn                3,43

 

Vi kan direkt konstatera följande: fånggrödan har höjt organiskt material betydligt, och det har också vårplöjningen vilket är mindre självklart och därför intressant.

 

Vi räknar om till org C (C/N antas vara 10) och dividerar med 19 år.

Dataunderlaget möjliggör inte en riktig beräkning med Cpersp med absolutvärden men vi kan se på relativa effekter. Därvid antas rajgräset ge 500 kg ts till mark efter skörd. Vårplöjning betyder 6 månader markvila. Mineralisering 1,5%

 

  Kg C/år                                 Beräknat efter analys                Cpersp

 

Skillnad högt N – lågt N                    40                                      60

Höstplöjn utan fånggröda jfrt

 vårplöjning med                              330                                     280

 

Samspel som ej redovisas omöjliggör en uppdelning på fånggröda resp tid.

 

Fånggrödesystemen ger en uthållig kväveeffekt på 10-15 kg N som kan utnyttjas genom lägre gödsling när systemet kommit i jämvikt.

Efterverkan av fånggröda är inte enbart kväve, det är också en kombinerad struktur- och biologisk aktivitet-effekt

 

Konklusion:

Försöket visar framför allt att övervintrande fånggröda har positiva mullhaltseffekter (trots att grönmassan skördats större delen av försökstiden)  och att den beräkning som Cpersp gör kan stämma.

 

Fånggrödor har positiva skördeeffekter.

Vårplöjning är bättre för mullhalten än höstplöjning även utan fånggröda, men kombinationen ger extra verkan.

 

Norge.

 

Apelsvoll

Ett odlingssystemförsök startades på Apelsvoll i mitten på 1990-talet. Resultat föreligger med analyser för 16 års drift.

 

Här tas upp endast två led av 6: standard växtodling resp ”integrerad”.  Gemensam växtföljd; vårvete, havre, korn, potatis,. Men många faktorer skiljer:

Integrerat har fånggröda rajgras varje år, ingen plöjning utan rotorharv på våren, lägre kvävegiva.

Integrerat ger något lägre skörd, vilket kan bero på mycket, kanske kvävet.

Det intressanta är att mullhalten bibehålles i det integrerade medan den starkt minskar i standard.