Jordbearbetning
och fånggrödor,
Sammanfattning
av nordiska erfarenheter.
Göte
Bertilsson dec 2008.
Sammanfattning.
När
man tolkar siffror av den här typen är det bra med följande perspektiv:
Lång
tid behövs, men det leder också till att gammal teknik vägs in.
Det
kan vara flera faktorer som ändras mellan led.
En
bra växtföljd ger fördel för reducerad bearbetning, men försöken är ofta
stråsädesväxtföljder.
Och
så bör man komma ihåg att om man sparar 500 kr på bearbetningen tål man en
skördeminskning på kring 5% innan åtgärden går back.
Skörd:
I
de svenska försöken koncentreras på skördedata. Nog tycks det som om man med
fördel kunde vända på det normala resonemanget och säga: Det kan gå bra att
höstplöja som vanligt i vissa fall, men oftast är någon form av reducerad
bearbetning bäst. Och då är ändå inte reducerad kostnad inlagd.
I
praktiken kan dock fältojämnheter spela in, men att höstplöjning skulle vara i
grunden säkrare är inte säkert. Eller troligt.
Vad
gäller jordarter så har någon försöksserie gett bättre resultat för
höstplöjning vid hög lerhalt (36%) men för en
annan har reducerad bearbetning varit bäst till och med högsta lerhalten
40%. I en serie har höstplöjning varit
bättre än vårplöjning på de lätta sand-mo-jordarna (men detta bör inte generaliseras
till annan teknik än ”vårplöjning”).
Generellt
säger SLU att grund plöjning är lika bra som djup.
Där
plöjningstider kan jämföras ser man att sen höstplöjning på leror kan ge
strukturproblem.
Konstant
direktsådd kan ge förtätad matjord. En plöjning eller djupbearbetning ibland
avhjälper detta och tar inte bort de andra fördelarna. Och kan vara bra för
ogräsfrågan.
Markbördighet:
I
de danska och norska arbetena är strukturmätningar och mullhaltsanalyser
huvudsaken.
Både
fånggrödor och uppskjuten eller minskad bearbetning sparar mull i marken.
Men
innan mullhaltsskillnader kan märkas ger fånggrödor positiva struktureffekter:
bättre aggregatstabilitet, mindre packningskänslighet, mer biologisk aktivitet.
Utflöde
av kväve och fosfor.
Fånggrödornas
effekt på kväve är väl dokumenterad. Det danska arbetet bevisar att uppfångat
kväve kommer till nytta senare. Man ska anpassa kvävegivan.
Döda
växtdelar kan läcka fosfor.Övervintrande fånggrödor ska få vara aktiva och inte
slås eller bladdödas. Mätningar i försök på övervintrande fånggrödor har inte
gett förhöjda värden (ett försök i Dalarna så mer arbete behövs).
Detta
frågetecken ska vägas mot dokumenterat minskad erosion.
Växtföljdseffekt
av fånggrödor.
Länsförsök
i Östra Sverige visar att korn+rajgräs gett 300-500 kg mer i efterföljande
höstvete jfrt monokultur höstvete (Lennart Johansson, ej refererat nedan).
Det
danska försöket gav + 300 för rajgräs fånggröda i vårsädessystem.
Ur
SLU Jordbearbetning årsrapport 2007.
Tomas Rydberg
I ett plöjningsfritt odlingssystem, där höstplöjningen
ersätts med enbart ytlig bearbetning
till ca 10-12 cm, blir matjordens nedre del oftast för
kompakt. Genom att bearbeta med
kultivator till plogdjup har skörden vissa år ökat med
2-3 %. Samma förbättring har
även erhållits i ett bearbetningssystem där den ytliga
bearbetningen någon gång i
växtföljden ersatts med
plöjning.
Höstvete – korn
1975-2007 9 försök till 1993,
därefter endast Ultuma
Tabell 1.
Skörd, kg/ha, och relativtal (plöjning = 100) i försöksserie R2-4007 2007
Plöjn Plöjn vissa år, grund Plöjn vissa år djup Aldrig plöjn, grund bearb Aldrig plöjn, djup
6400 104 104 104 103
A rapporten
från 1994 framgår att medel för 8 platser
för 1975-93 var 98, 99 , 95, 98
i ordning som ovan, Plöjningsledet hävdar sig bäst på de 3 lättaste jordarna. För de övriga blir relativtalen nära 100 för
alla led.
Olika bearbetning, 1 försök Lönnstorp, mmh mj LL,
R2-4008, 1992-2007.
Normal plöjning 100,
bearb 15 cm men plöjn till betor 104
bara höstkultivering 100
Tomas Rydberg
4 försök i Mellansverige.
Lättleror – styv lera. Stråsäd,
oljeväxter. R2-4010. 1974-2007 (olika
tid för olika platser).
Plöjt varje
år, halm bort 100
” halm kvar
100
Plöjt vissa
år, halm bort 100
” halm
kvar 99
Aldrig
plöjt, halm bort 100
” halm kvar
98
Det finns skillnad mellan platser, men inte kopplat till lerhalt. Ledet aldrig plöjt är bäst på 2 platser, sämst på en. Ledet plöjning vissa år har som sämst gett relativtal 97.
Tomas Rydberg
Kan direktsådd tillämpas till samtliga grödor i
växtföljden utan avbrott med
konventionell bearbetningsteknik? I ett direktsått
system är totala
bearbetningskostnaderna
endast ca 30 % av kostnaderna i ett konventionellt system.
R2-4070. 4 försök, här
redovisas Lanna.
1082-2007.
Plöjn+konv sådd 100,
Plöjn vissa år 95 Alltid direktsådd 94.
Stubbearb har varit
väsentlig.
Jordbearbetningstidpunkt på hösten – inverkan på
skörd,
markstruktur och kvävemineralisering
Johan Arvidsson
En senareläggning av bearbetningstidpunkten kan leda
till sänkt skörd på lerjord. Risk
för skördesänkning vid sen bearbetning finns både när
marken kultiveras och då den
plöjs.
Sen plöjning kan ge
strukturskador. Relativtal ca 98.
Johan Arvidsson
I Skåne och Halland genomförs försök med reducerad
jordbearbetning (mullsådd) på två
gårdar där denna tillämpas i praktiken. Under 2007
hävdade sig den plöjningsfria
odlingen väl utom i ett försök med vårraps i Halland.
Grund plöjningsfri odling gav högst
skörd i ett försök med
sockerbetor.
Gäller sk mullsådd. Led:
gårdens mullsåddsteknik, mullsådd grund bearb, normal plöjning, grund plöjning.
Medel 3 år i Skåne , relativtal 100, 104, 99, 102
D:o 5 fält i
Halland 100, 101,
101, 103
Aron Westlin
I två försök prövas olika bearbetningsstrategier med
Kvernelands Ecomat. De djupast
bearbetade Ecomat-leden gav höga skördar i det
höstsådda försöket. Under de senaste
åren ligger medelskörden lika eller högre än det
konventionellt plöjda ledet i både våroch
höstsått.
Ser man till resultaten över åren 2003-2007
visar dessa att Ecomatkörning till 17 cm, både
till höst- och vårsådd, hävdat sig väl gentemot
konventionell plöjning.
Aron Westlin
Hösten 2005 startades ett försök där olika reducerade
bearbetningssystem prövas i en god
växtföljd. Till havre förekom ingen större skillnad i
avkastning mellan de olika
bearbetningsmetoderna, och det direktsådda ledet står
sig mycket bra mot det
konventionella plöjda
ledet.
A. Carrier (5-7 cm)
B. Kultivator (10-12 cm)
C. Kultivator (15-20 cm)
D. Direktsådd system disc
E. Konv plöjn och bearbtn
Skörd: Carrier = plöjning,
Kultirvatorn ett par % högre
Aron Westlin
För att få svar på när på året insatser med en Carrier
bör sättas in om fältet ska vårsås,
startades hösten 2005 en försöksserie med ett försök
beläget på en styv lera på Ultuna,
Uppland och ett försök beläget på en moränmellanlera
på Lönnstorp, Skåne. Resultaten
visar att bearbetning med Carrier går bra både enbart
höst och enbart vår men något
sämre om bearbetning
sker både höst och vår.
Grund vårbearbetning med Kvernelands Ecomat
Aron Westlin
I tre fältförsök prövas grund vårbearbetning med
Kvernelands Ecomat. För att
undersöka hur dessa bearbetningssystem fungerar på
olika jordar är försöken belägna på
platser med 16, 30 respektive 36 % ler i matjorden.
Grund vårbearbetning har fungerat
mycket bra på den
lättare jorden och sämre desto styvare jorden blir.
Skörd jfrt
höstplöjning för 36% ler, 30 och 16.
Vårplöjn 89, 99, 104
Ecomat höst 99, 95, 104
Vår 92, 99, 110
Från Årsrapport
2004
Vårsådd vid utebliven
höstbearbetning med fånggröda
I tre försök prövas
hur grund bearbetning på våren fungerar vid utebliven
höstbearbetning i
kombination med insådd fånggröda. För att pröva detta system på olika
jordar är försöken
placerade på tre platser med lerhalterna 20, 30 respektive 40 %.
Resultaten från de
tre första försöksåren pekar på att det är fullt möjligt att ersätta
höstplöjningen
med en grundare bearbetning på våren utan att äventyra skörden
Skörd
och relativtal för 20%, 30% resp 40% ler och sist medel över jordarna
A.
Höstplöjning + harvning 5053 100 4623 100 4980 100 4886 100
B.
Vårplöjning + harvning 5057 100 4980 108 4453 89 4830 99
C.
Carrier 1 gång 4937 98 5053 109 4830 97 4940 101
D.
Carrier 2 gånger 5000 99 5057 109 4930 99 4996 102
E.
Direktsådd med Väderstad Rapid * * * *
F. Tallriksredskap 2 gånger + harvning
4863 96 5067 110 4913 99 4948 101
I tre fältförsök
prövas grund vårplöjning med Kvernelands Ecomat. I försök prövas även
Kvernelands Ecomat
Seeder, vilket är ett system som innebär att plöjning och sådd sker i
samma överfart. För
att undersöka hur dessa bearbetningssystem fungerar på olika
jordar är försöken
belägna på platser med 16, 30 respektive 36 % ler. Grund vårplöjning
har
fungerat mycket bra på alla försöksplatserna.
Höstplöjning
skörd 100, vårplöjning konv såbäddsberedning 97, Ecomat vår 104.
Val av
jordbearbetningssystem har haft betydelse för fosforförlusterna genom
ytavrinning under
höst och vinter i ett försök i Hedemora. Bar, bearbetad mark orsakade
större
totala förluster än bevuxen eller obearbetad.
Vårplöjning har givit
skördar i
samma storleksordning som
höstplöjning men
variationen mellan åren har
varit stor. De
plöjningsfria leden har
oftast givit större
skördar än de plöjda.
Direktsådd har dock de
flesta åren avkastat
betydligt sämre än övriga
led då denna slamnings- och
erosionsbenägna
jord ofta blir mycket hård i
ytan vid
upptorkning
på våren.
Mätningar i försöket av
förluster av fosfor
genom ytavrinning har visat
att förlusterna
genom partikelbundet fosfor
varit störst från
led som bearbetats på hösten
(Ulén, 1998).
Förlusterna av fosfat-fosfor
har varit störst
från det direktsådda ledet,
troligen beroende
av att en dominerande del av
allt växtmaterial
på markytan i den rutan
varit dött under höst
och vinter. Från rutor med
växande vall eller
fånggröda har förlusterna av
fosfatfosfor ej
varit
förhöjda.
FÖRSÖK OCH ERFARENHETER FRÅN DANMARK OCH NORGE..
Danmark.
1.
Per Schönning m fl 2006. Organic matter and soil tilth in arable farming. Management makes a
difference within 5-6 years.
Försök i Flackeberg och Foulum. I princip 2 växtföljder:
Cereal: Havre, korn, lupin/havre, höstvete
Cereal+grass: lupin/korn, korn m insådd, gröngödsling, höstvete.
Cereal kördes i en variant med stallgödsel.
Försöken startade 1997 och provtogs 2003. På bara 6 år hinner inte mycket hända, men något ändå som framgår av titeln.
Total kol ökar enligt analysen med 0,13-0,15%.
Strukturparametrar förbättrades tydligt av fånggrödor på denna korta tid.
Cpersp ger 0,10-0,13.
Cpersp hamnar i rätt härad, men det intressanta är egentligen inte detta utan att man på denna korta tid hittar åtminstone trender i riktning mot en bättre struktur.
2.
Jörgen Berntsen m fl 2006. Long term fate om nitrogen uptake in catch crops. Eur, J Agronomy 25, 383-290.
Varken i denna rapport eller de underlag den hänvisar till fås uppgifter om kol eller mull i marken. Men org N redovisas och det säges explicit att org C följer dessa analyser.
De trender och skillnader som redovisas är intressanta, vilket motiverar lite djupare analys även med de data som står till buds.
Underlaget är ett försök på Jyndevad, en sandjord. Det har gått i 19 år med korn eller havre, i olika kombinationer med bearbetning och rajgräsfånggröda. Halmen har tagits bort och fånggrödan har också skördats, utom de sista 4 åren. Skördenivå 3,5 ton vid lågt N, ca 5 ton vid högre.
Följande data är utgångspunkt, tabell 7.
Ton org N/ha efter 19 år.
Lågt N 3,25
Högt N 3,32
Utan fånggr 3,11
Med fånggr 3,46
Höstplöjn 3,14
Vårplöjn 3,43
Vi kan direkt konstatera följande: fånggrödan har höjt organiskt material betydligt, och det har också vårplöjningen vilket är mindre självklart och därför intressant.
Vi räknar om till org C (C/N antas vara 10) och dividerar med 19 år.
Dataunderlaget möjliggör inte en riktig beräkning med Cpersp med absolutvärden men vi kan se på relativa effekter. Därvid antas rajgräset ge 500 kg ts till mark efter skörd. Vårplöjning betyder 6 månader markvila. Mineralisering 1,5%
Kg C/år Beräknat efter analys Cpersp
Skillnad högt N – lågt N 40 60
Höstplöjn utan fånggröda jfrt
vårplöjning med 330 280
Samspel som ej redovisas omöjliggör en uppdelning på fånggröda resp tid.
Fånggrödesystemen ger en uthållig kväveeffekt på 10-15 kg N som kan utnyttjas genom lägre gödsling när systemet kommit i jämvikt.
Efterverkan av fånggröda är inte enbart kväve, det är också en kombinerad struktur- och biologisk aktivitet-effekt
Konklusion:
Försöket visar framför allt att övervintrande fånggröda har positiva mullhaltseffekter (trots att grönmassan skördats större delen av försökstiden) och att den beräkning som Cpersp gör kan stämma.
Fånggrödor har positiva skördeeffekter.
Vårplöjning är bättre för mullhalten än höstplöjning även utan fånggröda, men kombinationen ger extra verkan.
Norge.
Apelsvoll
Ett odlingssystemförsök startades på Apelsvoll i mitten på 1990-talet. Resultat föreligger med analyser för 16 års drift.
Här tas upp endast två led av 6: standard växtodling resp ”integrerad”. Gemensam växtföljd; vårvete, havre, korn, potatis,. Men många faktorer skiljer:
Integrerat har fånggröda rajgras varje år, ingen plöjning utan rotorharv på våren, lägre kvävegiva.
Integrerat ger något lägre skörd, vilket kan bero på mycket, kanske kvävet.
Det intressanta är att mullhalten bibehålles i det integrerade medan den starkt minskar i standard.