MARKNADEN I SAMHÄLLET,  MED SÄRSKILD HÄNSYN TILL "EXTERNALITETER".

EN SAMMANFATTNING AV NÅGRA TONGIVANDE EKONOMERS SYN.

De som här nämns är alla positiva till fri marknad. Därutöver finns skarpa kritiker.
Mer om dessa namn finns i Litteratursammanfattningen. Finns namnet inte i "boklistan", använd den ordinarie sök-funktionen.


Adam Smith,  andra hälften av 1700-talet.
Ses ofta som marknadsekonomins fader.  Skrev om "Den osynliga handen" som gör att när alla ges tillfälle agera till sin egen fördel blir det också till det allmännas bästa.  Dock är detta en alltför förenklad bild av hans budskap. Han betonar starkt "sympati", hänsyn till medmänniskan. Egoismen får inte bli allenarådande.

David Ricardo, kring 1800.
Förde starkt fram begrepppet "komparativa fördelar" som också i dag är grunden för modern handelsteori

William Baumol, andra hälften av  1900-talet.
Har skrivit flera betydande standardverk.
Han skriver bl a att huvuddelen av den ekonomiska analysen ägnas åt specialfallet "ren konkurrens", som i verkligheten inte är vanlig.  "Grains and the stock market are outstanding examples".
Jämviktspriset vid ren konkurrens bestäms av marginalkostnaden.
Men det kan betyda problem. Om företagens medelkostnader avtar vid ökad volym går man med förlust. Man kan inte täcka fasta kostnader (och inte heller t ex miljökostnader).
När det gäller externaliteter: har de inget pris kan marknaden inte hantera dem.

Jagdish Bhagwati,  aktuell.
En stor frihandelsförespråkare
Om produktionen innebär extern påverkan som inte syns i kostnaderna har vi ett marknadsmisslyckande och frihandeln är ingen bra lösning.
Men om detta korrigeras lokalt (t ex genom lämplig miljöpolitik) är frihandeln igen det bästa systemet.

Ken Peatty, aktuell.
Författare till "Grön Marknadsföring"
Fakta som ekonomin glömt:
”Traditionell ekonomisk lära avslöjar verkligen vissa oroande brister i synen på den fysiska miljön.
* Den förutsätter att den fysiska miljön inte sätter några begränsningar för ekonomisk aktivitet.
* Den sätter inte något värde på det som inte har en marknad.
* Den undervärderar mark och naturresurser.


David Blandford, Pennsylvania State Univ., Richard N. Boisvert, Cornell University.

Agriculture, by most conventional measures, is now of minor importance in the overall economies of most rich countries, and in many of their rural areas. In stark contrast, agriculture’s role in terms of the use of land and other natural resources has never been more critical.

The competition for these resources from other sectors of the economy has intensified dramatically. Further, since the income elasticity of demand for the non-commodity outputs from agriculture is high, the value of non-commodity outputs from agriculture, many of which are linked importantly to land and other natural resources, is on the rise.

<>In the absence of organized markets for many of the non-commodity outputs from agriculture, their effects, be they intended or unintended, are often ignored in production decisions of agricultural producers. Without policy intervention to internalize the value to society of noncommodity outputs such as landscape amenities or costs imposed on others, such as the adverse effects on the environment, their levels may be far from socially optimal.

Ludwig Erhardt. (En av fäderna till "det tyska undret")

” Vi vill inte ha några restriktioner på marknadsekonomien, på konkurrensen och på den fritt flytande prismekanismen. Inte heller vill vi ha blandekonomi. ..Vi är också väl medvetna om att en ren fri marknadsekonomi byggd på konkurrens inte kan flyta omkring fritt i ett socialt, politiskt och moraliskt tomrum utan måste upprätthållas och skyddas av ett starkt socialt, politiskt och moraliskt regelverk……………. som utanför marknadssfären balanserar intressen, skyddar de svaga, hämmar de måttlösa, minskar excesser, begränsar makten, anger spelreglerna och ser till att de efterlevs.

Keith Joseph, thatcherismens ideolog.

”Han underströk dock att staten alltjämt hade en roll att spela. ”Jag vill absolut inte se någon huggsexa. Staten måste skapa och genomdriva regler som garanterar säkerhet till liv och lem, skyddar mot våld och bedrägeri och värnar om de sociala, ekonomiska och ekologiska värderingar och normer som representerar vårt samhälles traditionella och moderna strävanden.””

Keynes, efter hans omvändelse (han började som frihandelsentusiast, gick vidare till att betona statens roll för ekonomin):

”..att det rådande systemet av ekonomiska beräkningar hade gjort hela vårt levnadssätt till en revisors mardröm. Det fanns folk som tyckte sig ha rätt att ödelägga hela den brittiska landsbygden .. bara för att kunna sänka priset på bröd med en tiondels penny.”

Bengt Kriström (aktuell miljöekonomi
 förordar starkt internationellt samarbete och överenskommelser framför tanken att ett litet land kan gå före.

George Soros (internationell kapitalist.
Betonar mycket bestämt risker och nackdelar av ohämmad konkurrens och egoism, också med hänsyn till  miljö och ekologi.

Bo Södersten, Klas Eklund.   Aktuella svenska ekonomer.
Diskuterar inte frågorna särskilt djupt, men förutsätter att externaliteter ska korrigeras med regler eller skatter.







.