2008-10-04

Till Rådgivare

Om växtföljdsmodulen.

Göte Bertilsson

Praktiska råd.

Avsikten är att föra in ett resonemang om helhet och långsiktighet.

Det går ofta, men inte alltid, att hitta odlingsalternativ som är bättre miljömässigt och på lång sikt utan att påverka ekonomin särskilt mycket, varken upp eller ner. Då är det viktigt att diskutera detta med jordbrukaren. Nog är det ett plus om man kan väcka intresse för miljö och långsiktighet, och med ekonomiresonemanget blir det konkret.

I en skånsk växtodling, där ofta oljeväxter och sockerbetor ingår, är själva växtföljdsfrågan ofta tillgodosedd. De frågor som kommer upp är mullhaltsutvecklingen, fånggrödor och halm. De här samspelar. Bearbetningen är en annan faktor även om den kalkylkolumnen ska användas med försiktighet. Om djurgårdar finns inom rimligt avstånd kan man på försök lägga in en stallgödselgiva och se vad det gör för effekt (växtnäringskostnad, mullhaltsutveckling). Kanske ett tankefrö kan sås. I dagens läge kan det också vara på sin plats att aktualisera fosforn. Det finns ju en flik. Man kan åtminstone göra en koll på P-AL och gödsling och diskutera dagens ekonomi. Att gå in på tidpunkter är inte nödvändigt.

Om det är frågan om gårdar med höga skördar är det intressant att betona att mullhalten har en skördeaspekt. Den kan vara värd kanske 150 kr /ha medel för gården första tioårsperioden, 300 nästa och 450 den tredje. Det räknas fram i kalkylarket. Och några decennier fram kanske det är fråga om odlingsbarhet överhuvudtaget. Exempel Västraby bördighetsförsök.

På gårdar med nöt eller får finns vallar. Här är oftast både växtföljdsfrågan och mullhaltsutvecklingen tillgodosedd med råge. Dessa gårdar är ingen primär målgrupp för växtföljdsmodulen. Dock får man perspektiv på kolbalansen och därmed indirekt kvävebalansen. Och det är läge att diskutera fosfor. Ta också upp frågan om att dela gödseln med grannar.

Tänk till om växtföljden. Vilken är det bäst betalande grödan? Kan den ges en bättre plats?

Summeringstabellen i fliken Ek.Data kan användas till detta.

På gårdar med lägre och kanske ojämna skördar är följande resonemang på sin plats (och också här är Summeringstabellen på fliken Ek.Data bra att använda):

För exempelvis höstvete och med de kostnader som finns i Ek.Data och vid priset 1,50 blir det kortsiktig förlust om skörden är under 5000 kg. För korn gäller 4000 kg. Och då är inte arbetet med. Om det värderas (eller är kanske bara roligt att köra traktor?) blir kritisk skörd 500 kg högre. Finns fält eller delar av fält där skörden är såpass låg? Man har kanske skördekartering. Eller en känsla. I så fall vore det bättre att avställa dessa fältdelar åtminstone tillfälligt. Det skulle gynna miljö och mångfald. Det skulle inte ge minskad inkomst kortsiktigt och ge större fördelar långsiktigt. Vändtegar och svårkörda fältspetsar ska inte förglömmas i resonemanget.

Vid dessa skördenivåer för hela fält kan man pröva träda/gröngödsling. Det kommer att ge plus.

Om grunden och principen.

Växtföljdsbiten är väl ganska klar. Försöksresultat finns under fliken Försöksdata. De olika siffror som finns i olika rapporter har alla tagits med. Om man går in på detaljdiskussion är det en styrka att kunna visa på variationen och mot den bakgrunden få synpunkter från jordbrukaren vad han tror passar i hans situation.

Det är klart att många data är gamla. Det finns inga snabba svar i växtföljdsförsök.

Kom gärna med synpunkter på komplettering.

Ekonomidata.

Den tabell som finns är avsedd som ett stöd och en början. Jordbrukarens modifikationer är viktiga liksom hans accept. Men observera att det är lätt att prova olika scenaria. I dagsläget kan det vara särskilt viktigt vad gäller produktpriset.

Mullhaltsberäkningen.

Det är egentligen en syntes av den tyska Humusbilanzierung och SLUs ICBM (Andrén m fl).

Denna syntes kallar jag Cpersp (Carbon PERSPectives). Beskrives i www.greengard.se/cpersp.htm .

Den är parametriserad med hjälp av långvariga försök, och detta redovisas i www.greengard.se/cperspsam.htm .

Ingående huvuddata är grödans bidrag av organiskt material till marken, markens vilotid i förhållande till normal höstbearbetning samt stallgödsel etc. Detta är ett paket som ska tas för givet enligt anvisningarna för arket. (Man kan t ex tycka att ”kan verkligen 6 ton korn tillföra 9 ton organiskt material till marken?” men läget är det att kalkylen är anpassad och utprövad för detta och justeras det får man justera annat också).

(Sedan är det klart att kalkylen kan vidareutvecklas och revideras, men det är sin sak)

I tillägg kan man lägga in olika bearbetningsdjup, men där är dataunderlaget osäkert. Används med försiktighet.

Lokalens och markens inflytande kommer in via en mineraliserings% som man får bestämma. Normalvärde 1,5%. Men för att få perspektiv kan man prova med 1,2 och 1,8. Inom den ramen ligger nästan alla försök, även om exempel på 1 och 2 finns.

Det är ingen exakt beräkning man får, utan perspektiv. Och man ser hur olika åtgärder ändrar utvecklingen.

Det finns mycket bakgrund om mull och kalkylen: www.greengard.se/mull1.htm